http://www.socialdemokraterna.se Erik Laakso | PĂ„ Uppstuds » Satsa med egna pengar

Erik Laakso | PĂ„ Uppstuds

Politik, samhÀllskritik och analys

Satsa med egna pengar

Posted by erik.laakso in Politik (Wednesday January 2, 2008 at 9:23 am)
Jag tillhör dem som tror starkt pÄ kollektiva insatser för att förbÀttra samhÀllet. Jag tror att kooperationer och samverkansprojekt Àr bra sÀtt att vara aktiva aktörer i vÄr liberala marknadsekonomi. Jag tror att svensk arbetarrörelse med fackföreningarna i spetsen Àr ytterst vÀl lÀmpade att bedriva aktiv ekonomisk pÄverkan genom de tillgÄngar som finns i form av sÄvÀl kapital som stort kollektiv. Svensk arbetarrörelse har genom kooperativa företag och insatser genom historien visat att den form av liberal socialism som prÀglat exempelvis socialdemokratin under stora delar av de dryga 100 Är som den funnits i Sverige, varit framgÄngsrik och har framtiden för sig. Dock har den syn som gjort att staten, kommunen, samhÀllet, ska göra allt det som rörelsen vill inte bara visat sig vara en ÄtervÀndsgrÀnd, det Àr en syn som lamslÄr det egna initiativet.
Exemplet med löntagarfonder Àr symptomatiskt. TÀnk vilken bra idé egentligen. Vi som kollektiv anvÀnder vÄra egna pengar för att köpa inflytande i stora företag, vi tillsammans blir storÀgare i viktiga och samhÀllsbÀrande företag och vi riskerar vÄrt eget skinn för att tillsammans skaffa oss den demokratiska makten över framtiden.

Men nĂ€r idĂ©er snedvrids och rĂ€dslan, och om det inte beror pĂ„ det sĂ„ Ă€r det en osund sammanblandning av det som vi kallar “mitt & ditt”, tar vid sĂ„ vĂ€xer istĂ€llet kraven pĂ„ att vi, genom maktfunktioner i riksdagar och regeringar, ska satsa andras pengar genom att kalla alla pengar vĂ„ra egna.

Detta resonemang innebĂ€r förstĂ„s att svĂ€ra i kyrkan hos alla dem som menar att ekonomisk demokrati Ă€r detsamma som statssocialism men med en bakgrund i de fria kyrkorna sĂ„ rĂ€ds jag inte att svĂ€ra i kyrkan. I en kommentar till Björn Elmbrandts artikel i Dagens Arena frĂ„n den 26 december förra Ă„ret, skriver Per Åhlström, ledarskribent pĂ„ LĂ€nstidningen i Östersund att det Ă€r “nĂ„gon-annan-ismen” som rĂ„der nĂ€r det kommer till frĂ„gan att AP-fonderna ska investera hĂ„rdare i snabbvĂ€xande företag framför kortsiktiga placeringar. Åhlström skriver bland annat: “Ska arbetarrörelsen hĂ„lla fast vid bĂ„de socialism och demokrati sĂ„ finns det bara en hĂ„llbar grund: att arbetarrörelsen bygger egna företag med egna pengar.”

Det Àr ju sÄ sant att det nÀstan Àr genant att pÄpeka sanningshalten i det. Risker och satsningar man Àr beredd att göra mÄste backas upp med egen insats, put your money where your mouth is, annars blir det de enkla utvÀgarnas lösningar som dominerar. Fackföreningsrörelsen mÄste kunna motivera sina medlemmar att ta av det egna kapitalet för att skaffa sig Àgarinflytande över företag, sÄvÀl snabbvÀxande som nya risksatsningar och etablerade storföretag. Att stiga in och peka ut Ät staten hur allmÀnna medel ska föras in i arbetarrörelsens Àgandeskap Àr lite knepigt. Om vare sig det fackliga ledarskapet, de fackliga medlemmarna eller politiska företrÀdare inom arbetarrörelsen Àr beredda att sjÀlva vara med och ta risken sÄ Àr det tvivelaktiga krav om statlig fondsocialism som ÄterstÄr och det borde vi hÄlla oss för goda för om vi fortfarande stÄr för en verkligt socialdemokratisk idé om ekonomisk demokrati. Kanske nÄgot att bita i under 2008 om tid finns mellan manifestationer och fackeltÄg?


Under strecket
Nytt Ă„r, nya tag, nu kör vi. God fortsĂ€ttning till er alla och vĂ€lkomna att ta del av, diskutera och kritisera, bloggens innehĂ„ll. Passa ocksĂ„ pĂ„ att rösta sĂ„ hĂ€r pĂ„ sista dagen för omröstning. Årets Politiska blogg 2007 ska utses.

Den hÀr och andra intressanta bloggar om: , , , , ,

48 comments for Satsa med egna pengar

  1. Nu trampar du i ett getingbo igen herr Laakso.
    PĂ„ mig verkar det som att du vill ha ut hela borgarkĂ„ren pĂ„ gatorna och demonstrera igen … det Ă€r ju grundlĂ€ggande kunskap efter tidigare demonstrationer att löntagarna inte har nĂ„gra egna pengar i sina kollektiv utan att dĂ€r enbart finns stulna pengar, pengar som egentligen tillhör arbetsgivarna. SĂ„ Ă€r det ju naturligtvis Ă€ven med statliga företag och det Ă€r dĂ€rför som dessa nu kommer att sĂ€ljas ut till sĂ„dana som har egna pengar(ej konfiskerade). Nej Du herr Laakso att komma sĂ„ hĂ€r i början pĂ„ det nya Ă„ret och Ă„teruppliva detta med löntagarfonder Ă€r bara ett tecken pĂ„ att du inte har nyktrat till ordentligt. Hur skulle det se ut om vanliga löntagare skulle Ă€ga vattenfall och SBAB, hur skulle det se ut och vad tusan skulle dĂ„ ske med penningskapande oligopol. Nej Du skĂ€rpning, vart tog ditt demokratiska sinne vĂ€gen, personligen sĂ„ tror jag bara att du Ă€r provocerande mot Leif E och dina andra liberala lĂ€sare, möjligen sĂ„ tror du att dom skall gĂ„ upp sĂ„ mycket i varv att dom drabbas av hjĂ€rtinfarkt. Vad Ă€r det för fel om absolut vodka Ă€gs av ryska storkapitalister, vad Ă€r det för fel om handelsbanken fĂ„r köpa SBAB och bilda ett litet oligopol, Vad har du emot att Eon för Ă€ga vattenfall … tĂ€nk vad mĂ„nga fina bonusmiljoner dom kan skapa genom att prissĂ€tta vattenelen efter det dyraste sĂ€ttet att producera el.
    Svenska arbetare skall inte Àga sÄ stora andelar i svenska företag att dom kan bestÀmma, dom skall jobba och tiga.

    Comment by Bloggaren KAS — January 2, 2008 @ 12:01 pm

  2. Att arbetarrörelsen i forntiden var med och skapade alternativ till det privata kan man se av hur kooprationen utvecklade sig. Idag drivs det som vilken affÀrsrörelse som helst och medlem har blivit kund. En toppstyrd byrÄkratisk rörelse med fÄtalsvÀlde.
    Bibloteken i Sverige Àr ju uppbyggd av folkrörelser av framförallt ABF som startade biblotek i Sverige. Sedan tog samhÀllet över och det blev en byrÄkratisk angelÀgenhet. DÄ funderar man över vad har hÀnt om vi har haft löntagarfonder. Har det ocksÄ vuxit till att bli en byrÄkratisk verksamhet för den fackliga adeln och politiken. Det har bara gett illusioner av ett samhÀlle lÄngt ifrÄn medborgarnas inflytande Àven om man idag kan tycka att den globalisering och maktkonsentration som finns skulle man kunna visa pÄ alternativ. Men det har ÀndÄ varit en kuliss man har visat upp.
    Du sÀger att fackföreningsrörelsen skulle kunna vara det alternativet att visa upp goda exempel. Jag uppfattar att fackföreningsrörelsen Àndas idag har förmÄga att uppehÄlla sin byrÄkrati och förhoppning av makt genom att socialdemokraterna vinner nÀsta val 2010. NÄgon vitalitet och nytÀnkande kommer inte dÀrifrÄn lÀngre. OmbudsmÀn och funktionÀrer styr de fackliga organisationerna.
    Jag skulle som du vilja se mera av det som du sÀger om goda exempel och sÄ vidare. Det finns pÄ makronivÄ lokalt, men det Àr inte mÀnniskor inom arbetarrörelsen som stÄr för detta. VÄrt parti stÄr heller inte för nÄgot nytt utan har Àven de problem. RÄdslagen kommer inte att leda nÄgonstans mer Àn att vara instrument att bygga upp till nÀsta val.

    Comment by Leif = Leffe — January 2, 2008 @ 1:05 pm

  3. KAS, inte kan vÀl nÄgon liberal vara emot frivilliga samverkansformer som gör insteg pÄ en fri marknad i syfte att fÄ inflytande i företag? Kan jag inte tÀnka mig. ;)

    Leffe, att rörelsens företag utvecklats pÄ ett underligt vis hÄller jag med om, frÀmst gÀller det vÀl COOP och Fonus som istÀllet för att vara ledande nÀr det gÀller lÄgpris har blivit dyraste alternativen pÄ marknaden.

    Comment by erik.laakso — January 2, 2008 @ 1:57 pm

  4. Jag vill inte framstĂ€lla mig som en gnĂ€llspik som inte ser möjligheten för alla trĂ€den. Det gynnar ju bara dem som tycker att “status quo” Ă€r en bra politik. AlltsĂ„ de konservativa. Jag i min enfald tror pĂ„ delaktighet och i ibland min naiva tanke “demokrati”. Att lĂ€mna över folkbestĂ€mmandet till att vara i slutna styrelserum dĂ€r icke valda folkliga ledamöter bestĂ€mmer över svenska folkets vĂ€gval. Men nu har vi de politiker vi förtjĂ€nar. Det innebĂ€r att folk blir rĂ„dvilla och individuella ekonomister/konsumenter i samhĂ€llet. Men jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att utvecklingen kommer att vĂ€nda Ă€ven om det kommer att ta tid. Jag tror att denna konsumtionshysteri som idag rĂ„der kommer snart minska. Folk söker alternativ till prylar. Har redan sett pĂ„ TV ungdommar som uttalar sig mot detta och söker annan mening med livet. Det som Ă€r lyxkonsumtion Ă€r idag “tid”. Tid att personligen kunna utveckla sig, tid med att kunna vara med sin familj osv.
    I detta kanske det inte spelar nÄgon roll vilket politiskt system har makten. Den utvecklingen kanske kommer ÀndÄ.

    Comment by Leffe — January 2, 2008 @ 4:24 pm

  5. Erik skrev: “KAS, inte kan vĂ€l nĂ„gon liberal vara emot frivilliga samverkansformer som gör insteg pĂ„ en fri marknad i syfte att fĂ„ inflytande i företag? Kan jag inte tĂ€nka mig.”

    Helt korrekt. Och varför blinkningen, Erik? KAS inlÀgg #1 Àr ju en enda ond pipdröm som bottnar i vÀnsterns förestÀllningar om hur icke-socialister tÀnker.

    Erik skriver: “Fackföreningsrörelsen mĂ„ste kunna motivera sina medlemmar att ta av det egna kapitalet…”

    LÀttare sagt Àn gjort Erik, eftersom ditt parti under snart ett Ärhunndrade aktivt motarbetat att svenskarna bygger upp eget privat kapital. Stora grupper svenskar har dÀrför inget eget kapital alls, vilket Àr unikt för vÀstvÀrlden som ett direkt och avsiktligt resultat av er lÄngvariga s-politik.

    Det inflytande och Àgande som Erik efterfrÄgar Àr redan pÄ gÄng i andra lÀnder, dÀr de lÀgre inkomstsskikten pga lÀgre skatter har fÄtt behÄlla mer av sina inarbetade löner. De har dÀrmed kunnat bygga upp egna förmögenheter pÄ ett helt annat sÀtt Àn svenska lÄginkomsttagare, som istÀllet via skatt avsatt motsvarande resurser till de offentliga systemen.

    Iofs Ă€r dessa större utlĂ€ndska privatförmögenheter och Ă€gande i nĂ€ringsliv etc inte under “arbetarrörelsens” kontroll, men de Ă€r under *arbetarnas* kontroll, vilket förstĂ„s Ă€r minst lika bra. Eller hur, Erik? ;o)

    Kommenterade fakta frÄn SCB om svenskars pengar och andras:
    http://www.folkkapitalism.nu/?page_id=18
    http://www.folkkapitalism.nu/?page_id=28

    “Internationell förmögenhetsstatistik visar att svenskarna Ă€r uppseendevĂ€ckande fattiga jĂ€mfört med andra förhĂ„llandena i andra lĂ€nder och dessutom att förmögenhetsfördelningen Ă€r extremt ojĂ€mn.”

    Comment by Johan Paulsson — January 2, 2008 @ 6:01 pm

  6. NÄgra reflektioner:
    För det första Àr det förstÄs utmÀrkt att ta upp diskussionen om Àgandet, sÄvÀl privat som kollektivt. Och Erik gör en viktig distinktion mellan kollektivt Àgande och statligt sÄdant.

    För det andra Ă€r det viktigt att ocksĂ„ hĂ„lla isĂ€r frĂ„gan om enskildas behov av ekonomisk buffert/eget sparande/egen “förmögenhet frĂ„n frĂ„gan om att via Ă€gande ha möjlighet att pĂ„verka - samhĂ€llet i stort eller mer begrĂ€nsat, den egna arbetsplatsen, konsumtionsmönster.

    NÀr sÄledes Johan Paulsson refererar till förmögenhetsbildningen sÄ uppfattar jag att han pratar om nÄgot helt annat Àn det Erik tar upp. De tidigare exemplen pÄ hur folkrörelsebyggda företag anvÀndes för att pressa priser, frigöra arbetare frÄn beroende av brukspatron etc. handlade om makten över de egna villkoren (och kunde möjligen som en biefekt skapa utrymme för eget sparande).

    Att fundera över om det Àr möjligt/önskvÀrt att idag ta initiativ som innebÀr att nya verksamheter startas eller gamla övertas just i syfte att öka inflytandet/makten genom kollektivets styrka (ocksÄ i ekonomiska termer) Àr lockande om Àn inte okomplicerat. SjÀlv Àr jag en förmodligen obotlig kooperatör som dÄ och dÄ drabbas av stor sorg nÀr jag (Äter)upptÀcker hur lÄngt frÄn grundidén vÄra stora kooperativa företag rört sig.

    Comment by Peter Karlberg — January 2, 2008 @ 7:51 pm

  7. Fler reflektioner:
    Jag tror inte att ett opersonligt kollektivt Ă€gande kan bli lika effektivt som det personliga Ă€gandet. Ägande innebĂ€r ansvar och ansvar Ă€r svĂ„rt att utkrĂ€va av ett kollektiv. Om man delar med sig av glĂ€dje sĂ„ ökar mĂ€ngden glĂ€dje i befolkningen. Om man Ă€r generös materiellt blir vĂ€rlden generös mot en men om man delar ansvar upphör det att finnas till.

    Socialdemokratin har löst detta traditionellt genom att hĂ„lla sig med ett fĂ„tal Ă€garfamiljer som haft ett samlat ansvar. Dessa Ă€garfamiljer har fĂ„tt egna skatteregler och statligt stöd. Man har upprĂ€ttat skattefria “investeringsfonder” och skattebefriat majoritetsĂ€garna ifrĂ„ga om förmögenhetsskatt.

    NÄgon förmögenhetsspridning har politikerna inte efterstrÀvat nÄgon gÄng. NÄgonsin! Aldrig! Och definitivt inte i Sverige. Privat förmögenhetsbildning utanför Àgarfamiljerna har ansetts omoralisk.

    Om man nu vill Àndra pÄ den ordningen och se till att fler mÀnniskor kan bli förmögna och ha rÄd att satsa riskkapital pÄ egna eller andras nya projekt Àr det möjligheten att tjÀna ihop en förmögenhet man bör titta pÄ. Skatt pÄ arbetsinkomst mÄste ner sÄ folk kan bestÀmma sjÀlva om de vill konsumera eller bygga en förmögenhet. Avkastning av kapital fÄr inte beskattas sÄ hÄrt och smÄföretagarnas hÄrda beskattning mÄste sÀnkas t.ex. genom avskaffande av 3:12-reglerna.

    Att facken, grannskapet eller staten skulle bli “som en enda stor familj” och driva riskkapitalbolag ihop tror jag inte pĂ„. Staten har redan satsat pengar i ett eget riskkapitalbolag men det slutade med skandal. Risken var nĂ€mligen = 100 %!

    Comment by Leif E — January 2, 2008 @ 9:52 pm

  8. Leif:
    Du mörkar lite.
    Clip{
    ”Hon fĂ„r alltsĂ„ 13346 kr i handen och medan staten fĂ„r 9828 för det arbete hon utfört”
    }
    Du fĂ„r det att se ut som om Staten ’super upp’ dom ’konfiskerade’ skatterna.
    ’Sanningens sanning’ Ă€r att:
    Hon idag fÄr tillbaka varenda krona och drygt det.
    133-tusen du vet frÄn mitt tidigare ex. mot dina 118Ž
    Tar du bort hela skatten för henne och följaktligen dÄ ocksÄ alla bidragen sÄ gÄr hon ju sakta under jÀmfört med idag.
    Hon har inte 1-kr i ’riskpengar’.
    Du har.
    Hon mÄste alltsÄ minska sina kostnader i framtiden med 15-tusen, mot idag, för att det skall för henne gÄ jÀmt ut.
    LÀgg ocksÄ mÀrke till att hon kan inte ringa polisen, hon betalar ju inget.
    SÄ dÀr kan hon inte minska utgiften.

    Erik:
    TyvĂ€rr sĂ„ har vĂ„ra stora ’kollektiv’ ’ballat ur’.
    Det Ă€r ju i realiteten som Leif och andra ’liberaler’ pĂ„stĂ„r, att det finns fackpampar vars enda mĂ„l verkar vara att försvara sin personliga plats.
    Återta ’kollektiven’.

    Comment by Nils Lindholm — January 2, 2008 @ 10:40 pm

  9. “Ägande innebĂ€r ansvar och ansvar Ă€r svĂ„rt att utkrĂ€va av ett kollektiv”

    Det ansvar som Àgande innebÀr Àr endast det satsade kapitalet och ur företagets, samhÀllets och juridisk synpunkt Àr det egalt vilken juridisk person som Àger aktiekapitalet.

    Problemet som Leif e med flera har Àr att dom inte har ett demokratiskt sinnelag och vill att de svarta(arbetare i deras ögon) inte ska ha rÀtten att forma sina egna nÀtverk och handlingar. Jag skulle nÀstan kumnna pÄstÄ att deras Äsikter Àr ett slags svenskt klu-klux-klan-liknande sjukdom.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 2, 2008 @ 10:42 pm

  10. BĂ„de liberaler och socialister ger ofta ordet “kollektiv” en felaktig betydelse med politisk fĂ€rg. Det finns istĂ€llet ingen egentlig motsats mellan kollektiv och privat. Erik pĂ„pekar att en kollektiv lösning inte behöver vara tvingande, och det Ă€r ju just den typen av *frivilliga* kollektiva lösningar som vi liberaler finner naturliga och ofta positiva. Den kollektiva företeelse Erik efterlyser finns ju redan, och kallas t.ex. investmentbolag.

    SĂ„ Peter, jag talade egentligen inte om nĂ„got annat, utan beskrev en av anledningarna till varför Eriks vision skulle vara svĂ„r att genomföra Ă€ven om viljan hade funnits. LO:s medlemmar har helt enkelt obetydligt med egna medel att satsa i sĂ„dana projekt. Dessa resurser har istĂ€llet *avsiktligt* byggts in i de “offentliga” system som Ă€r socialdemokratins (och Sveriges) signum.

    Men arbetarrörelsen *har* faktiskt redan betydande kollektiva resurser i sina Àgor. LO har enorma kassor. Dessa medel anvÀnds dock ÀndÄ inte till att skaffa sig den typ av inflytande som du och Erik efterlyser. IstÀllet ser LO till att maximera avkastningen, vilket de tydligen anser Àr viktigare. Samma bedömning skulle antagligen Àven de enskilda fackmedlemmarna göra om de hade privat kontroll över dessa resurser. DÀr har du ett annat svar pÄ varför Eriks (och din) vision idag inte Àr verklighet.

    Och visst hade det gÄtt att börja i mindre skala. Varför startar och driver inte LO smÄföretag med delar av sina resurser? Om man vill ha ett direkt inflytande över nÀringslivet sÄ vore det ju ett utmÀrkt sÀtt. DÀr kan LO anstÀlla de fackmedlemmar som anser sig illa behandlade inom den privata sektorn, under villkor som LO kan diktera helt sjÀlva. Men inte heller sÄdant Àgnar sig LO Ät. Var och en kan ju fundera pÄ varför.

    Comment by Johan Paulsson — January 2, 2008 @ 11:03 pm

  11. AngÄende KAS #9:
    Avhumanisering av sina meningsmotstÄndare Àr ju ett historiskt auktoritÀrt grepp. Tack, KAS, för ett aktuellt exempel. SammanvÀvt med fler vanförestÀllningar om hur ickesocialister tÀnker. Det gÀller att hÄlla Rörelsens myter, skrÀckbilder och demoner levande, annars faller socialistens vÀrldsbild samman.

    Comment by Johan Paulsson — January 2, 2008 @ 11:13 pm

  12. Johan skriver “Avhumanisering av sina meningsmotstĂ„ndare Ă€r ju ett historiskt auktoritĂ€rt grepp.” … min enda kommentar till det Ă€r att jag bara har tagit sĂ€ttet att skriva frĂ„n denna miljö … frĂ€mst har jag intryck frĂ„n dej och Leif E.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 2, 2008 @ 11:20 pm

  13. Imponerande KAS, att spamma med medvetet usla inlÀgg och sedan skylla metoden pÄ andra. Kunde du inte ha börjat Äret pÄ ett mer konstruktivt sÀtt? Ingen Àr perfekt, men man kan ju göra sitt bÀsta istÀllet för att slösa din egen och vÄr tid pÄ trams. Jag vill helst lÀsa det bÀsta av dig, och inte nÄgon mörk bild av hur du uppfattar oss andra.

    Comment by Johan Paulsson — January 2, 2008 @ 11:47 pm

  14. Nils.

    Socialdemokratin och vÀnsterflummandet Àr ansvariga för att polisen inte bryr sig om nödstÀlldas anrop. Du kan inte skylla mig för att föresprÄka en nerrustning av polisen.

    Sedan vore det intressant att fÄ veta vilka 133 000 en lÄgavlönad fÄr utbetalt Ärligen frÄn staten. Undersköterskan kommer ju inte ens upp i 133 000 i pension frÄn staten. Faktiskt skulle hon inte ens fÄ ut sÄ mycket efter skatt om hon sÄ var sjukskriven eller arbetslös ett helt Är.

    Du försöker lura lĂ„gavlönade att dom “tjĂ€nar” pĂ„ att andra betalar mer skatt. Det Ă€r lĂ„gt och dessutom inte sannt.

    Staten slösar bokstavligen bort pengarna. Om dom söpe upp dom skulle nÄgra ÄtminstÄnde ha kul men nu brÀnner man pengarna och vÀdrar ut vÀrmen.

    Och, KAS. Jag vet inte om jag skall ta dig pÄ allvar. Handlar det om att du sjÀlv vill inskrÀnka enskillda mÀnniskors rÀtt till Àgandemakt och att du, sÄ att sÀga, vÀljer sida? Jag vÀljer inte sida. Du och facken Àr givetvis lika vÀlkommna att riskera ett kapital som alla andra. Saken Àr den att jag inte tror pÄ det. Jag tror inte att du vill göra riskkapitalsatsningar. Jag tror inte du fÄr ihop sÀrskillt mycket kapital. Jag tror inte heller facket vill satsa miljarder pÄ riskkapitalmarknaden och om man gjorde det ser jag en risk att man kommer att förlora kapitalet.

    Staten satte en gÄng pengar i ett riskkapitalbolag. SÄ fÄr man inte göra eftersom man riskerar skattepengar som tillhör lÄgavlönade arbetare som inte har rÄd att satsa sjÀlva. Investeringen blev en felsatsning och en politisk skandal.

    Jag tror inte facken vill spela med medlemmarnas pengar pÄ samma sÀtt.

    Comment by Leif E — January 3, 2008 @ 12:00 am

  15. ApropÄ riskkapital ligger ju industrifonden och almi farligt nÀra grÀnsen för vad som Àr moraliskt gÄngbart för en stat att Àgna sig Ät.

    Det Àr ett fattigdomsbevis att sverige har sÄ fÄ tillrÀckligt rika att de kan finansiera riskprojekt sÄ man ber staten om hjÀlp med finansiering. Att ett rikt land som sverige inte kan ha tillrÀckligt med riskvilligt kapital privat utan att man mÄste riskera medborgarnas skattepengar för att fÄ igÄng företag.

    Dessutom Àr statliga bidrag till nÀringslivet en riktigt snaskig hantering. LÄgavlönades skatteinbetalningar gÄr till tvivelaktiga företag med löfte om glesbyggdsjobb och liknande.

    Varför stöder socialdemokratin vissa företagare selektivt och vad fÄr vi andra ut av det? NÀr slutar pengarullningen?

    Comment by Leif E — January 3, 2008 @ 12:15 am

  16. Leif skriver “Jag tror inte du fĂ„r ihop sĂ€rskillt mycket kapital. Jag tror inte heller facket vill satsa miljarder pĂ„ riskkapitalmarknaden och om man gjorde det ser jag en risk att man kommer att förlora kapitalet.” … fin svartmĂ„lning Leif … du tror inte skriver du … du tror att man skall missa allt … snyggt sĂ€tt att debatera ungefĂ€r som min sĂ€tt nĂ€r jag skrev om att vissa personer hade en svartsyn pĂ„ arbetare .. För det första sĂ„ skiljer man pĂ„ riskkapital och aktieinvesteringar och Ă€ven om du inte kan förstĂ„ det sĂ„ Ă€r jag alldeles övertygad om att merparten av vĂ„ra svenska arbetare kan det. Sen Ă€r du oförskĂ€md som skriver att fackföreningar skulle vara sĂ€mre att investera Ă€n andra, en oförskĂ€mdhet som kommer sig av din svartsyn pĂ„ arbetare och fackföreningar.

    Du skriver “Handlar det om att du sjĂ€lv vill inskrĂ€nka enskillda mĂ€nniskors rĂ€tt till Ă€gandemakt” … hur kan du formulera dessa tankar nĂ€r jag skriver att alla enskillda mĂ€nniskor och alla nĂ€tverk skall ha samma förutsĂ€ttningar vad gĂ€ller Ă€gande.

    Men pÄ er verkar det som att mÀnniskor som stÄr i produktion inte skulla ha beslutanderÀtt i det egna eller andras företag, Àr det sÄ att ni har den Äsikten Àr det beklagasvÀrt.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 3, 2008 @ 12:27 am

  17. Leif skriver “Socialdemokratin och vĂ€nsterflummandet Ă€r ansvariga för att polisen inte bryr sig om nödstĂ€lldas anrop.” … ytterligare en sĂ€tt att skriva som Ă€r lĂ€rorikt för en oskolad bloggare som KAS.

    Detta varken ser eller förstÄr inte Johan och han skulle aldrig kalla detta för trams eller spam, men trams, spam, vÀnsterflummande och klu-klux-kan-goja Àr likvÀrdig argumentering och Àr det ena spam sÄ Àr det andra det ocksÄ.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 3, 2008 @ 12:42 am

  18. KAS. Vi tar det enkelt.

    Alla har rÀtt att investera i företagande. Du har det och jag har det. Jag har satsat en rejÀl slant i ett fÄmansbolag och lika mycket pÄ börsen. Det Àr mina riskinvesteringar.

    Du har sÀkert ocksÄ lite investeringar via aktiebörsen. Fackföreningarna och pensionsfonderna satsar ocksÄ pÄ börsen.

    Grundprincipen Àr att man har beslutanderÀtt i sitt eget företag men inte i andras.

    SĂ„ hĂ€r Ă€r det. Är vi överens om det?

    Jag tolkar Erik som att han föreslÄr nya investeringar pÄ börsen eller i mindre bolag av fackföreningarna bekostade genom medlemsavgifter eller pÄ nÄgot liknande sÀtt. Det nya trodde jag var att facket skulle ta ett större Àgaransvar för dessa investeringar jÀmfört med vad man tar i strejkkassorna. Som du vet har nÀstan alla strejkkassor, stiftelser och pensionsfonder abdikerat frÄn sin Àgarroll. DÄ fÄr vi herrelösa företag som skandia.

    Det var faktadelen.

    Sedan mÄste jag ju ha en Äsikt om Eriks förslag ocksÄ. Min Äsikt Àr att ett allt för aktivt Àgande i enstaka bolag utgör en förhöjd risk med medlemmarnas pengar. Det Àr ocksÄ min Äsikt att man behöver en rÀtt stor borspost för att kunna utöva nÄgon makt av betydelse. Men nÀr Àgandet ökar sÄ ökar ocksÄ kravet pÄ styrning. Det tror jag Àr svÄrt att förvalta för en fackförening som dÄ hamnar pÄ dubbla stolar. Vilka hÀnsyn skall gÄ före? AktieÀgarintresset eller arbetarnas intressen?

    Sedan pÄpekar jag att det finns en form av företagsÀgande som inte passar in i en demokrati. Det skriver Erik ocksÄ. Statligt Àgande av företag gynnar inte nÀringslivets utveckling utan riskerar statens skattepengar.

    Det Àr OK för alla som vill ha Àgarinflytande att köpa sig sÄdan makt nÀr man vill förutom en demokratisk stat. Vad Àr det för svart i ett sÄdant konstaterande?

    Comment by Leif E — January 3, 2008 @ 12:58 am

  19. KAS, att vÀnstern traditionellt motsatt sig ökade resurser till polismakten Àr varken spam eller trams. Ni har istÀllet prioriterat de senare stegen pÄ Eriks fyrstegsraket.

    Leif, du fĂ„r uppdatera mig i klartext, vad exakt syftar du pĂ„ hĂ€r: “Staten har redan satsat pengar i ett eget riskkapitalbolag men det slutade med skandal. Risken var nĂ€mligen = 100 %!”

    Comment by Johan Paulsson — January 3, 2008 @ 12:59 am

  20. “Det Ă€r OK för alla som vill ha Ă€garinflytande att köpa sig sĂ„dan makt nĂ€r man vill förutom en demokratisk stat. Vad Ă€r det för svart i ett sĂ„dant konstaterande?”

    Det avgörs i en demokratisk stat vid allmÀnna val sÄ enkelt Àr det.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 3, 2008 @ 2:10 am

  21. Nej, KAS. DÀr har du fel. RÀtten att Àga och utöva Àgarmakt ingÄr i sjÀlva grundsatsen för demokratin.

    Statens köp av noterade aktiebolag, “socialisering”, Ă€r tveksamt i en demokrati.

    Om en demokrati avskaffas efter ett allmÀnnt val som du exemplifierar med Àr det ju inte lÀngre en demokrati.

    Ni socialister har vĂ€ldigt svĂ„rt med demokratin. I er vĂ€rld Ă€r inte demokratin nĂ„got annat Ă€n ett majoritetsvĂ€lde dĂ€r staten kan ta sig vilka friheter den vill bara maktpartiet fĂ„r majoritet. Men vi vet ju av erfarenhet att mĂ„nga av de totalitaristiska diktaturer vi sett pĂ„ 1900-talet faktiskt ocksĂ„ lyckades upprĂ€tthĂ„lla en majoritet i sina parlament. Kallar du det för “demokratisk diktatur” eller hur definierar du en sĂ„dan regim?

    Och, Johan. Staten köpte genom Industrifonden AB Prosolvia frÄn huvudÀgarna. Bolaget gick senare i konkurs p.g.a. misskötsel. Det Àr bara ett exempel pÄ hur staten lekt riskkapitalister.

    Comment by Leif E — January 3, 2008 @ 2:39 am

  22. Leif skriver “RĂ€tten att Ă€ga och utöva Ă€garmakt ingĂ„r i sjĂ€lva grundsatsen för demokratin” … just det och det Ă€r det jag ocksĂ„ hĂ€vdar, men utöver vad du pĂ„stĂ„r pĂ„stĂ„r jag att staten kan vara juridisk Ă€gare till bolag och omfattningen pĂ„ det Ă€gandet avgörs i val.

    Om du tror att mins skrivning gÀllde att man i val avgjorde om Wall Enbergs skulle Àgas av staten eller inte sÄ saknar du den mest grundlÀggande lÀsförstÄelse.

    DÀremot sÄ hÀvdar jag att ett parti mycket vÀl skulle kunna gÄ till val pÄ att landet skulle lÀgga ett bud pÄ ett visst stort aktiebolag. Om sedan bolagets aktieÀgare skulle anta det budet sÄ skulle staten vara Àgare till det bolaget.

    Skulle dÀremot Àgarna av bolaget förkasta budet sÄ kunde staten inget göra för att ÀganderÀtten Àr skyddad och sÄ skall det förbli.

    PÅ samma sĂ€tt som sker nu men Ă„t andra hĂ„llet sĂ„ försĂ€ljs juridiska enheter av vĂ„r regering vilket dom gick till val pĂ„.

    Vad tusan Àr det som Àr sÄ svÄrt att fatta?

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 3, 2008 @ 9:15 am

  23. Leif jag kan ana att du vill att staten inte ens skall fÄ Àga ett endaste dugg som kan Àgas av annan juridisk person och dÀr skiljer sig vÄra Äsikter Ät.

    Jag vill att vi skall Àga vÀgar, skolor, sjukvÄrd, broar, universitet, vattenkraft, atomkraftverk och en hel del annat smÄtt och gott tillsammans och att detta skall kunna avgöras i val. Men jag Àr kraftig motstÄndare till att man skall kunna beslagta verksamheter vilket vore helt fel och odemokratiskt.

    Vill inte nuvarande Àgare sÀlja sin verksamhet till staten utan vÀljer att behÄlla eller sÀlja till nÄgon annan sÄ anser jag att staten skall stÄ som garant för dessa Àgares rÀtt.

    Detta Àr mina Äsikter tills nÄgon övertygar mig om att det finns nÄgot hemskt logiskt fel i dessa eller att dessa Äsikter Àr av odemokratisk natur.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 3, 2008 @ 9:26 am

  24. Det jag tyckte var lite utmanande med Eriks ursprungliga inlĂ€gg var diskussionen kring kollektiva lösningar kontra statliga (offentliga). I arbetarrörelsens barndom las betydande arbete ned pĂ„ att skapa kooperativa alternativ - verksamheter som numera ofta hamnat en bit ifrĂ„n sin ursprungsidĂ© (Konsum, Fonus, Folksam, FörsĂ€kringskassor, Folkets hus etc). Även om alltsĂ„ dessa tidiga initiativ i viss utstrĂ€ckning omvandlats till företag vars verksamhet Ă€r förvillande lik “vanlig” kommersiell sĂ„dan och inte ens bĂ€ttre, billigare sĂ„ Ă€r det Ă€ndĂ„ lockande att fundera pĂ„ om modellen kan anvĂ€ndas ocksĂ„ i vĂ„r tid.

    Det Ă€r ju t.ex. sĂ„ att modellen med premiering av köptrohet hos de flesta kedjor egentligen replikerar den traditionella kooperativa Ă„terbĂ€ringsidĂ©n. Givet att privat Ă€gda företag kan ge sĂ„dan “rabatt” och samtidigt vinst borde alltsĂ„ ett kooperativt företag i samma bransch alltid kunna hĂ„lla lĂ€gre pris alternativt ge högre “Ă„terbĂ€ring”. Kooperativa lösningar möjliggör ett reellt inflytande i traditionella demokratiska former och skulle ju t.ex. kunna anvĂ€ndas för att sĂ€kerstĂ€lla vettiga arbetsvillkor för de anstĂ€llda.

    Om man för hundra Är sedan kunde engagera lokalbefolkningen i byggandet av t.ex. en samlingslokal kan man ju undra om inte motsvarande engagemang skulle vara möjligt idag. Nu tjatar vi dock alla pÄ att stat eller kommun skall göra den investeringen trots att vi alla har det vÀsentligt bÀttre stÀllt.

    Att köpa sig inflytande i stora etablerade börsföretag Àr nog betydligt svÄrare. För att fÄ kollektivet (t.ex. fackliga medlemmar) med pÄ nÄgot sÄdant mÄste man ju dessutom ha ett mÄl med inflytandet som engagerar tillrÀckligt för att locka medlemmarna att avstÄ resurserna. Dock vore det ju kul om den redan stora kollektiva förmögenhet som finns t.ex. i de fackliga organisationerna anvÀndes lite mera aktivt.

    Comment by Peter Karlberg — January 3, 2008 @ 2:29 pm

  25. Varför fackföreningen i Sverige har övergett den koprativa tanken Àr dÀrför att man genom socialdemokraterna hade den politiska makten. DÄ sÄg man ingen mening med kopertiva lösningar. Liksom staten centralisering har Àven facken centraliserats. Synd tycker jag att vi inte har utvecklat kooprativa lösningar och att facken gÄr in och stödjer en sÄdan utveckling för att sprida goda exempel. IstÀllet för att allt bara ska fÄ privata lösningar. Det finns ju förÀldrarkoprativ osv.
    Hoppas att man Àr mer framsynt om man nu skulle fÄ tillbaka makten 2010. Nu gÄr man ut med frÄn (s) med satsningar pÄ smÄföretagandet. Det Àr bra. De flyr ju inte utomlands till lÄglönelÀnder. Men vi mÄste ha fler alternativ i arbetslivet och dÄ Àr kooprativt Àgande en bra sÀtt att bÄde fÄ inflytande i arbetet samt engagemang.

    Comment by Leffe — January 3, 2008 @ 3:36 pm

  26. Peter skrev: “Det Ă€r ju t.ex. sĂ„ att modellen med premiering av köptrohet hos de flesta kedjor egentligen replikerar den traditionella kooperativa Ă„terbĂ€ringsidĂ©n. Givet att privat Ă€gda företag kan ge sĂ„dan “rabatt” och samtidigt vinst borde alltsĂ„ ett kooperativt företag i samma bransch alltid kunna hĂ„lla lĂ€gre pris alternativt ge högre â€œĂ„terbĂ€ring”.”

    Detta Ă€r den vanliga socialistiska vanförestĂ€llningen att ett företags vinst Ă€r nĂ„n sorts ful Ă€garbonus som egentligen borde gĂ„ att lĂ€mna till kunderna. Men det gĂ„r inte att lyfta sig sjĂ€lv i hĂ„ret. Om ett kooperativt företag lĂ„ter bli att generera vinst sĂ„ innebĂ€r det antingen att Ă€garna (dvs samma rörelsemedlemmar som skulle spara pĂ„ de lĂ€gre priserna…) tvingas skjuta till pengar senare för nödvĂ€ndiga investeringar, och/eller att avkastningen pĂ„ deras kapital uteblir eller minskar.

    Just exemplet med Konsum/Coop vs. ICA/Vivo och andra privata alternativ Ă€r dels som Peter pĂ„pekar traditionella exempel pĂ„ den typ av verksamhet som Erik efterlyser, dels visar de att “Rörelsen” tyvĂ€rr inte har nĂ„got substantiellt att tillföra marknaden. För inte ens den mest hĂ€rdade sosse kan vĂ€l hĂ€vda att det generellt Ă€r mer fördelaktigt för konsumenten att handla pĂ„ Coop jĂ€mfört med de privata alternativen? Eller att Coop medfört nĂ„n sorts viktigt eller avgörande inflytande över nĂ€ringslivet?

    De mest pĂ„tagliga exemplen pĂ„ t.ex. lĂ„gpris har istĂ€llet varit helt privata aktörer som t.ex. IKEA eller Willy’s i VĂ€stsverige, som sett till att utnyttja globaliseringens effekter till sina kunders fördel.

    LÀgg bort era hang-ups och fördomar om vinst, rÀnta, privat Àgande och andra grundlÀggande mekanismer i vÄr ekonomi, sÄ kunde vi tillsammans gÄ vidare med landets utveckling och diskutera verkliga problem istÀllet.

    Comment by Johan Paulsson — January 3, 2008 @ 7:05 pm

  27. Det finns kollektivt Àgda företag i sverige. Att gÄ ihop nÄgra personer inom en bransch och starta ett gemensamt företag Àr inget nytt.

    Det kallas “bolag”.

    Bolag har bildats förr. De har startats av grupper av mÀnniskor.

    Men varför brÄka om det? Vill man ha Àgarmakt Àr det ju bara att investera i företagen. Ju mer du investerar destÄ mer makt fÄr du ju

    Comment by Leif E — January 3, 2008 @ 7:39 pm

  28. Johan, det Àr faktiskt riktigt trÄkigt att resonera nÀr man blir anklagad för uppfattningar man varken anfört eller har. Jag hÀvdade att ett kooperativt företag borde kunna hÄlla lÀgre priser/ge bÀttre ÄterbÀring eftersom de inte mÄste generera vinst och avser förstÄs sÄdan vinst som betalas ut, inte fonderas för investeringar.

    Dock, du pekar pÄ ett av den kooperativa rörelsens problem som Àr just genererandet av kapital för stora investeringar. Ericsson gick vÀl hÀrom Äret ut och tog in 30 miljarder i kapitaltilskott, smÄ delÀgare i ett kooperativt företag har sÀllan samma möjlighet att öka insatsen och man kan ju definitionsmÀssigt inte ta in kapitalstarka intressen.

    Rörelsen hade nÄgot substansiellt att tillföra marknaden nÀr de kooperativa rörelserna startade och historiskt tror jag nog att de betytt mycket för konkurrensen/medlemmarna/konsumenterna. Numera tycks de i allt för stor utstrÀckning vara lekstuga för rörelseanknutna som vill leka direktörer (och fÄ ohemult betalt för det) och ibland dessutom för heliga allianser mellan byrÄkrater pÄ dessa och olika partsintressen pÄ marknaden. Folksams sÀtt att stÀnga ute billigare alternativa verkstÀder frÄn försÀkringsjobb Àr ett bra exempel pÄ detta.

    Comment by Peter Karlberg — January 3, 2008 @ 7:45 pm

  29. Peter, du specificerade inte ditt vinstbegrepp och andra inom vÀnstern resonerar negativt

    Peter, naturligtvis har alla de mÀnniskor som under Ärtionden arbetat i kooperationens och arbetarrörelsens olika verksamheter tillfört markanden nÄgonting. För att inte sÀga vÀldigt mycket.

    Men detta positiva ligger inte i formen, utan genom god vilja och gott arbete. Men som Leif sĂ€ger finns det ju redan en frivillig kollektiv samarbetsform som kallas “bolag”, vilken visat sig oövertrĂ€ffad bĂ„de nĂ€r det gĂ€ller att göra Ă€gare och kunder nöjda.

    Dessutom tror jag att ni gravt underskattar den fria konsumentmakten i en marknadsekonomi. Eller kanske ni Àr missnöjda med att inte kunna styra den i en för er önskad riktning.

    Comment by Johan Paulsson — January 4, 2008 @ 1:40 am

  30. Peter. Jag skulle vilja lÀgga till lite till Johans kommentar om vinst.

    Vinst har mÄnga funktioner i ett företag. Vinsten Àr ett mÄtt pÄ hur effektivt man balanserat kundnytta mot kostnader. Vinsten mÀter alltsÄ inte bara hur giriga gubbarna i hatt Àr utan hur vÀl dom smÄ och svaga kunderna och medarbetarna fÄtt nytta av företagets anstrÀngningar att göra allt bÀttre för dom.

    Vinst kan jÀmföra olika företag med varandra Àven om dom ter sig helt olika.

    Vinsten Àr ocksÄ ett verktyg för att göra företagets produkter billigare och bÀttre. Vinsten Àr ett verktyg för att solla fram de metoder som ger medarbetarna högst lön och bÀst arbetsmiljö.

    Vinsten Àr ocksÄ ett mÄtt för de smÄ aktieÀgarna, du och jag, för om vi skall investera mer pengar i företaget och expandera det.

    Det jag tror att du retar dig pÄ, Peter, Àr de favörer socialdemokratin gett ett fÄtal Àgarfamiljer och banksektorer i Sverige. Det tycker jag ocksÄ Àr fel. Staten skall inte hÄlla storföretagen bakom ryggen samtidigt som de förhindrar uppstickarna att tjÀna fett med pengar.

    Det Àr fler Àn Àgarfamiljerna, kooperationen och facken som vill bli snuskigt rika och det Àr inte statens sak att avgöra vem som fÄr bli det och vem som inte fÄr bli det.

    Leve de höga vinsterna! NÀr vinsterna ökar sÄ ökar allas vÀlstÄnd pÄ ett eller annat sÀtt.

    Personalkooperativ och företag som drivs utan vinstintresse Àr lekstugor för hjÀrnlösa idealister. GÄ inte pÄ deras flummerier!

    Comment by Leif E — January 4, 2008 @ 6:33 am

  31. Vinst kan vĂ€l vara bra. Ett börsföretag kan ju bĂ€ra hem större vinster genom att lĂ€gga ner verksamheter eller flytta produktion. Eftersom man dĂ„ i det ögonblicket har kalkylera med Ă€nnu större vinster. NĂ€r man i sitt syfte Ă€r ute efter större vinster sĂ„ Ă€r det den medarbetaren som Ă€r anstĂ€lld pĂ„ det företaget som man ska lĂ€gga ner en del av insatsen för kommande vinster. Detta kallas ocksĂ„ snyggare ”strukturomvandling”. En förlust för medarbetaren som blir av med arbetet för en möjlig och större vinst för kapitalĂ€garna och de som har jobbet kvar. Den hĂ€r groteska omflyttningen pĂ„ vĂ€rldsmarknaden (den underbara globaliseringen).
    Vi i sverige ska ju inte konkurrera med lÄga löner dÀrför att vi inte kan gÄ ner till löner till Kinas nivÄ med nÄgra fÄ kronor i timmen.
    Om socialdemokraterna har varit nÄgot visionÀra sÄ tror jag visst att vi har kunnat frÄn 50-talet har kunnat utveckla kooperativa och andra alternativ som har gjort att jobben mera har kunnat sÀkerstÀllas och kapitalet har arbetat för medborgarnas/löntagarnas intressen.
    Nu kom Meijders förslag med löntagarfonder nÀr nÀringslivet var pÄ offensiven med sina ideal och visioner. PÄ 50-talet var staten stark liksom mandatet för regeringen och arbetarrörelsen. DÄ hade man kanske kunnat sÀlja in andra Àgarlösningar. Men man hade samtidigt saltsjöbadsavtal/anda att ta hÀnsyn till. Nu stÄr vi dÀr och kan knappt göra nÄgonting utan mer anpassa oss till rÄdande situation. Facket och samhÀllet kommer inte de nÀrmaste
    100 Ären fÄ nÄgot inflytande. Man formar lagarna och bestÀmmelserna efter marknaden. Se miljonÀrsskatten exemelvis.

    Comment by Leffe — January 4, 2008 @ 2:14 pm

  32. Just, leffe. Strukturomvandling kallas ocksĂ„ “skapande förstörelse” efter en ekonom som hette Joseph Schumpeter. Ett tydligt exempel Ă€r hur filmbranschen och vissa kameratillverkare fĂ„tt lĂ€gga ner efter att digitalfotot infördes.

    Detta Àr nog den viktigaste orsaken till att stater, fackföreningar och arbetarkollektiv aldrig lyckats i affÀrer. Om samma personer mÄste ansvara för bÄde arbetarnas sysselsÀttning och företagets lönsamhet gÄr strukturomvandlingen i stÄ och verksamheten blir utkonkurrerad.

    Gamla östlÀnderna hade ju massor av gammal teknik i drift som blev vÀrdelös nÀr man öppnade sig mot vÀst. Hela östtysklands industri blev ju i princip vÀrdelös efter Äterföreningen.

    Det Àr en viktig iaktagelse du gjort. Den förklarar varför ekonomin utvecklas sÄ mycket bÀttre nu Àn för 50 Är sedan och varför alla statliga och kooperativa modeller har misslyckats. Nu behöver vi privatisera tjÀnstesektorn och utsÀtta ocksÄ den för global konkurrens.

    Men socialisterna vill ju införa protektionism och behÄlla allt gammalt. Vad gör vi med dom?

    Comment by Leif E — January 4, 2008 @ 3:12 pm

  33. Vi lever och fungerar i en kapitalistisk vÀrld dÄ Àr givetvis dina synpunkter och principer helt aktuella. Arbetarrörelsen och vÄrt parti historisk varit för att ta kontrollen över livet och se till att vi har ett stark ekonomiskt samhÀlle som kan fördela vÄr gemensamma kaka rÀttvist. DÄ Àr det ocksÄ viktigt att vi har en stark politik som kan stÀlla upp gentemot det internationella kapitalet. DÀr spelar vÄr regering en stor roll vilka vÀgval man tar. Om man tror att man kan skapa arbeten genom lÄglöneyrken och dÀr vissa kan bli rika pÄ sina ekonomiska placeringar. Rika blir rikare och vi fÄr en större andel fattiga. Men i denna utveckling ska ocksÄ EU spela en roll för att sÀtta upp gemensamma regerverk inom EU sÄ att vi slipper social dumping. Att vara socialist Àr inte fel. DÄ Àr man i alla fall kritiskt tÀnkare mot marknadskrafterna som finns idag. Att vara okritisk mot fÀrdvÀgen Àr att överlÀmna för mycket till kapitalet och för lite till politiken. Du verkar helentusiastisk av att kokurrensutsÀtta allt. Hur kan man bli bÀttre pÄ den internationella marknaden genom att lÀgga ut stÀdning som tidigare landstingen sjÀlva har skött pÄ entreprenad undrar jag. Inte blir det bÀttre för den anstÀllda i alla fall. Det Ànda i stort sett man kan konkurrera med Àr den anstÀlldes timlön. Vad Àr det för bra med det. Förutom att en liten företagsledning och dess lokala chefer kan leva bra möjligen.Lever du i en sÄdan vÀrld sjÀlv?

    Comment by Leffe — January 4, 2008 @ 5:16 pm

  34. Leif E, Jag retar mig inte pÄ vinster. Försökte bara resonera kring den möjlighet som ligger i att i alternativa Àgarformer som de kooperativa lÄta vinsten gÄ tilbaka till medlemmarna/Àgarna som ju nÀr det gÀller t.ex. konsumentkooperationen Àr desamma - alltsÄ den del av vinsten som Àgare i ett aktieblag skulle förvÀnta sig i utdelning (rÀnta pÄ satsat kapital). Detta Àr ju nÀmligen den stora skillnaden mellan aktiebolag och kooperativa företag (mÄste inte vara dock).

    Resonemangen kring kooperativa producerande företags möjligheter/problem i samband med strukturomvandlingar hÄller jag med om. SjÀlvklart blir det ytterst svÄrt att lÀgga ner enheter nÀr/om alla anstÀllda ocksÄ Àger företaget.

    Men kanske skall vi begrĂ€nsa oss till mer allmĂ€nna nyttigheter och Ă„terknyta till Folkets hus-traditionen. AlltsĂ„ att medborgare tillsammans i olika konstellationer satsar tid och pengar pĂ„ att bygga upp institutioner av olika karaktĂ€r helt vid sidan av stat och kommun - kanske företrĂ€desvis i den kulturella sektorn och kanske för andra “fritidsintressen”.

    Comment by Peter Karlberg — January 4, 2008 @ 5:42 pm

  35. Leif E skriver “Men socialisterna vill ju införa protektionism och behĂ„lla allt gammalt. Vad gör vi med dom?”

    En enkel frÄga Leif vilka syftar du pÄ med ordet socialisterna i denna mening ?

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 4, 2008 @ 8:45 pm

  36. #33 LĂ€mna över för mycket till kapitalet och för lite till politiken? Politiska sektorn har makten över 55 % av den totala ekonomin medan privatkapitalet inklusive alla fattiga delar pĂ„ 45 %. Är det för lite till politiken?

    # 34. Just det. Om vinsten gÄr till ett kollektivt kooperativ sÀtter dom sprÀtt pÄ pengarna och sedan blir det inget nytt kapital. Rörelsen dör sotdöden istÀllet för att utvecklas som i ett vanligt aktiebolag dÀr man Àr rÀdd om vinsten och kapitalet.

    # 35. Du och dina polare i bokstavspartierna.

    Comment by Leif E — January 4, 2008 @ 8:52 pm

  37. Leif du skriver att jag vill “protektionism och behĂ„lla allt gammalt” … mitt svar pĂ„ det Ă€r goddag yxskaft.

    Jag kanner ingen socialdemokrat som vill införa “protektionism och behĂ„lla allt gammalt” … jag kĂ€nner över huvud taget inte nĂ„gon alls som vill införa “protektionism och behĂ„lla allt gammalt” Leif E du Ă€r helt enkelt ute och sprider dynga och det enda resultatet av det Ă€r att i alla fall jag ser dig som barnslig.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 4, 2008 @ 9:17 pm

  38. Bra, KAS. Du Àr för att konkurrensutsÀtta servicearbeten. Du Àr för att lÄta gammelmodiga företag som inte ger vinst att gÄ i putten.

    Men gÀller det alla socialister? Finns det inte nÄgra som vill stÀnga ute folk frÄn andra lÀnder att sÀlja tjÀnster i Sverige? Finns det inte nÄgra som vÀrnar arbetarnas arbetstillfÀllen i gamla uttjÀnta företag och statliga institutioner?

    En del har jag för mig vill skydda svenskar i tjĂ€nstesektorn och anstĂ€llda i olönsamma, icke “vinstdrivande” rörelser.

    Comment by Leif E — January 4, 2008 @ 9:33 pm

  39. MÄnga famlar i mörker och söker svaren frÄn sig sjÀlv. Det kallar en del utveckling. Men vad som Àr viktigt Àr att inte bara se allt i att det kapitalistiska mönstret Àr bra och dÀrför ska utvecklas och inte ifrÄgasÀttas. För dÄ Àr man socialist. Korkad pÄpekande av en situation som mÄnga mÀnniskor idag upplever av att bli arbetslös och stÀlld pÄ gatan efer att man har arbetat pÄ sin fabrik i kanske 40 Är.

    Comment by Leffe — January 5, 2008 @ 12:04 am

  40. SĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor blir idag arbetslösa, “stĂ€llda pĂ„ gatan”, efter att ha jobbat 40 Ă„r pĂ„ samma fabrik?

    Vilka fabriker som varit igĂ„ng i 40 Ă„r har slagit igen idag? Är de mĂ„nga? Om man jobbat 40 Ă„r pĂ„ samma fabrik Ă€r det vĂ€l hög tid att gĂ„ vidare? Att jobba kvar pĂ„ ett sĂ„dant stĂ€lle Ă€r vĂ€l ingen höjdare?

    Comment by Leif E — January 5, 2008 @ 12:11 am

  41. Du Leif E verkar inte vara torr bakom öronen. Lever du bland adeln pĂ„ Östermalm eller vad. Du hĂ„nar folk som har givit sitt hela liv för ett företag. BĂ„de ingenjörer och arbetare som har sett till att vĂ„rt land har haft en tillvĂ€xt som vi sedan har kunnat politiskt och solidariskt fördelat. Vad har en höjdare i arbetslivet. Kan du förklara det för mig och mĂ„nga andra som har arbetat inom industrin. Att arbeta pĂ„ en större fabrik kan vara vĂ€ldigt utvecklande kan jag sjĂ€lv intyga. Det kan bĂ„de vara flexibelt och personligt utvecklande, Ă€ven som jag har varit vanlig verkstadsanstĂ€lld.

    Comment by Leffe — January 5, 2008 @ 12:35 am

  42. Hoppsan. Nu blev han kÀnslosam. Det Àr inte bra. KÀnslor under en debatt riskerar att göra sÄ man blir dum.

    Visst Àr det bra med kÀnslor men kÀnslor har inget med politik att göra. KÀnslosamma politiker fattar lÀtt beslut dÀr de lÄter kÀnslorna, istÀllet för förnuftet, styra. DÄ blir det fel.

    PÄ vilket sÀtt har 40 Är pÄ samma verkstadsföretag utvecklat dig föresten? PÄ vilket sÀtt har det gjort dig till en bÀttre person?

    Comment by Leif E — January 5, 2008 @ 1:21 am

  43. Nu Àr du vÀl ute och cyklar pÄ Äkern i alla fall. Du pÄstÄr att politik och kÀnslor inte har med varandra att göra. Den hÀr regeringens politik upprör mÀnniskors kÀnslor i högsta grad. DÀr fÄr ingen förnuft rÄda alls.
    Varför skulle inte min anstÀllning pÄ företaget i 40 Är utvecklat mig? Det har inte bara med att hoppa mellan olika anstÀllningar som gör att man utvecklas. Sedan har man ocksÄ ett eget liv förutom arbetet som man kan utveckla. IstÀllet för att kasta sig mellan olika jobb.
    Men arbetet har utvecklat mig och jag har trÀffat mÄnga mÀnniskor genom Ären. Jag har fÄtt större uppgifter och öven fÄtt varit ut och rest en del i arbetet.
    Du verkar föresprĂ„ka det fria kapitalet och att vi mĂ€nniskor ska finna oss i detta. Även om jag har arbetat i ett wallenbergföretag sĂ„ kommer jag aldrig att bli sĂ„ naiv att jag inte förstĂ„r att det endast Ă€r vinstmaximering som Ă€r deras ledstjĂ€rna. Ingenting av mĂ€nskling förstĂ„else finns i dessa kretsar. Det Ă€r ocksĂ„ fullt begripligt eftersom de existerar pĂ„ en kapitalistisk marknad. Vi i Sverige vet jag kan idag inte sjĂ€lva avgöra om vi vill vara med i detta race utan mĂ„ste acceptera dessa spelregler. DĂ€rför Ă€r det sĂ„ viktigt att vi inom fackföreningsrörelsen verkligen ser till att organisera oss inom EU.

    Comment by Leffe — January 5, 2008 @ 1:57 am

  44. Den hÀr regeringens politik upprör mÄnga mÀnniskors kÀnslor. Men skall man göra en analys av vad regeringen gjort mÄste man vara saklig och se om man uppnÄtt vad man tÀnkt göra. Det kan man inte kÀnna sig till utan resultaten mÄste vara mÀtbara. Hur mÄnga arbetar? Vad Àr budgetunderskottet? Hur mÄnga fÀrre försörjs av bidrag frÄn försÀkringskassa och a-kassa o.s.v.

    Aktiebolag Àr inga sociala inrÀttningar för arbetskraftens trevnad utan affÀrsmÀssigt drivna rörelser. Aktiebolaget har bara en uppgift och det Àr att leverera högsta möjliga lönsamhet Ät sina Àgare.

    Det Àr t.o.m. lag pÄ att ett företag mÄste drivas i syfte att skapa vinst. Annars handlar det om skatteflykt eller trolöshet mot Àgarna. Om kapitalet i ett aktiebolag förbrukas, t.ex. pÄ nöjen Ät de anstÀllda eller annan social aktivitet mÄste det försÀttas i konkurs enligt lagen.

    Comment by Leif E — January 5, 2008 @ 3:32 am

  45. Om kapitalet i ett aktiebolag brukas, t.ex. pÄ nöjen Ät de anstÀllda eller annan social aktivitet kan kostnaden dras av i bokföringen.

    Om utdelningarna till aktieÀgarna Àr sÄ stora att aktiekapitalet förbrukas under en viss nivÄ sÄ mÄste bolaget upprÀtta balansrÀkning och avvecklas.

    Leif E vad tror du att du Ästadkommer med att försöka verka kunnig om hur aktiebolag drives, det du skriver Àr allmÀngods. Vad du inte fattar Àr att företag reserverar pengar för personalens trevnad och utbildning. Det Àr faktiskt inte ovanligt att man stÀller in utdelningar pÄ aktier och vÀljer att anvÀnda pengarna pÄ att fÄ en trogen och nöjd personal.

    Ditt sĂ€tt att resonera Ă€r alldeles för statiskt och har föga att göra med verkligheten. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att man kan misstĂ€nka att du sitter och kopierar frĂ„n lĂ€roboken “sĂ„ slaktar du ett företag”.

    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 5, 2008 @ 3:55 am

  46. KAS. Nu handlade det ju om socialismens drömmar om det empatiska företaget, om drömmar om att driva företag som inte gör nÄgon vinst och om företag som bara finns till för att ge folk en försörjning som anstÀllda.

    Det Ă€mne du tar upp Ă€r ett helt annat. “Hur gör man för att behĂ„lla duktig personal och fĂ„ dom pĂ„ gott humör sĂ„ de producerar mer?” Jo, personalen brukar ju bli glad över lite presenter och trevliga aktiviteter. Men syftet Ă€r ju att upprĂ€tthĂ„lla produktionen.

    Socialdemokrater sÀger ibland att det inte skulle finnas nÄgra pensioner, sjukkassor eller a-kassor om inte staten svarade för dom. Det Àr ju fel. Företag har ocksÄ tidigare bekostat sÄdant som ett konkurrensmedel om arbetskraften. I superkapitalistiska USA fÄr ju t.o.m. de anstÀllda en extra sjukvÄrdsförsÀkring som berÀttigar dom till högkvalitativ sjukvÄrd av sin arbetsgivare. Det gör arbetsgivarna för att kunna attrahera folk till sina tjÀnster.

    Har du inte fattat det Àn?

    Comment by Leif E — January 5, 2008 @ 4:05 am

  47. Leif E skriver “Har du inte fattat det Ă€n?” Leif E Ă€r en sympatisk man med en vĂ€l utvecklad empati och ett stort mĂ„tt av social klokhet, ett föredömme för den nyliberala anda som sprider sig hos en liten del av den nya generationen och ett varnade exempel för oss som inte vill slĂ€ppa den rĂ„a kapitalisten inom oss fri.

    Ha ett bra liv Leif E vÄra bloggliv skiljs nu Ät.
    KAS

    Comment by Bloggaren KAS — January 5, 2008 @ 10:44 am

  48. Just det, KAS. Jag har slÀppt fri den rÄa kapitalismen som gnagde inom mig sÄ jag kan leva friare och ta mer hÀnsyn till andra vÀrden i livet. Allt Àr ju inte rÄ kapitalism eller rÄ politicism. Det finns ju sÄdant som kÀrlek, lycka och gemenskap ocksÄ.

    Gör detsamma du! SlÀpp loss din inre rÄ kapitalism och ditt politiserade habegÀr. Grotta inte ner dig i begÀr efter andras vÀlstÄnd och vÀlfÀrd utan bygg upp ditt eget. DÄ kan du ocksÄ utveckla empati, sympati och ett stort mÄtt av social klokhet och bli ett föredöme du med.

    Jag kommer att tÀnka pÄ dig ibland efter att du dragit dig tillbaka frÄn kommentarsfÀlten.

    Comment by Leif E — January 5, 2008 @ 2:39 pm

Sorry, the comment form is closed at this time.

 

Bad Behavior has blocked 107 access attempts in the last 7 days.