 |
|
|---|---|
Miljöpartiets ena språkrör, Peter Eriksson, gick här om dagen ut med en testballong om att en rimlig regeringsbildning efter valet 2010 skulle kunna vara en koallition mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Motiveringen att utelämna vänsterpartiet från en valallians beror enligt Eriksson på att Vänstern är: ”bakåtsträvande och gammalmodigt”.Miljöpartiet har växt upp till ett spännande och nytänkande parti som inte sitter fast i ideologiska låsningar med nostalgiska tillbakablickar mot en svunnen tid när det gäller ekonomisk och frihetlig politik. Nostalgiska “Grumme tvättsåpa-drömmar” och lite bullerbyromantik går dock att finna i en miljöpolitik som då och då är regressiv till sin karaktär men där har Socialdemokraterna, inte minst genom MPs påverkan, börjat hitta en fräsch och egen miljöpolitik. En nackdel med att möta väljarna i en gemensam front med Miljöpartiet är förstås att vi vid valseger ser fyra nya år där utvecklingen inom kärnkraftsindustrin står stilla eller går bakåt än mer. En växande opinion bland övriga mittenpartier börjar se möjligheterna med den moderna kärnkraften som är mer effektiv och som ger mindre avfall, ett motståndskraftigt miljöparti som har starka supportergrupper inom gummibåtsåkande miljöorganisationer kommer säkerligen inte gå att förhandla med om en utbyggnad av miljövänlig kärnkraft. Men där är å andra sidan inte heller vänsterpartiet en möjlig samverkanspart. |
Det är naturligtvis också bra att ledande socialdemokrater inte säger vare sig bu eller bä i den här frågan, vi har ingen anledning att binda oss på något sätt ännu. Som vanligt är vårt huvudalternativ en socialdemokratisk majoritetsregering, därefter får valresultat, motståndares enighet och närstående partiers förhandlingsvilja avgöra vad som blir verkligheten efter valet.
Jag tror att det kommer behöva formas en enig valallians för att slå hål på en samlad borgerlighet men vi vet inte hur den samlade borgerligheten ser ut inför valet 2010. Kommer KD ens finnas kvar? Har Moderaterna vuxit sig så stora att de två små liberala partierna finner behov av tydligare profilering och inträngning mot mitten för att hitta sina väljare? Kommer SD in i riksdagen och hur ställer sig då borgerligheten till att kanske bli tvungna att bilda regering med stöd av ett främlingsfientligt parti? Kan kilar slås in i alliansbygget och går det att finna stöd för ett riktigt starkt mittenalternativ? Finns det ens på kartan att vänstern skulle kunna tänka sig att fälla en socialdemokratisk statsminister bara för att man inte får sitta med i koalition? I vilket fall som helst är det en spännande debatt att ta, och det ligger ljusår ifrån de bisarra borgerliga kommentarer som syns här och där om att splittringen är total. Ska man väga och mäta regeringsduglighet så deltar inte högern ens i samma sport som vänsteralternativen, men hatet mot socialdemokratin förmörkar omdömet. Förra årets valvinnande allians har ju som bekant den starkaste enande kraften just i den kraftiga och tydliga avskyn mot svensk socialdemokrati men det går sannolikt inte att bygga långsiktiga regeringslösningar på så tunna band. Läs mer hos Promemorian, Sjölander, Bloggen Bent, Johan Hellström och Svensson. |
 |
Under strecket Det är mycket att stå i så här i höstmörkret. Omorganisationen av arbetarekommunen tar sin tid, mycket som ska diskuteras, och i vanlig ordning är det mer diskussioner om detaljer i de planerna än vad det är diskussioner om politiken. Men om det blir som vi i styrelsen önskar så kommer de nya formerna skapa ökat utrymme för politiska diskussioner, nya träffpunkter och ett ökat fokus på enfrågegrupper som kan samla tillfälliga konstellationer efter intresse. Ett första test blir vinterns kommunala rådslag om flerårsbudget som ska ligga till grund för valplattformen 2010. Ett annat viktigt mål är att bredda basen för aktiva fritidspolitiker så vi kan trygga återväxten för kommande uppdrag. I morgon ska jag försöka skriva lite om det projekt om att göra Tierp vackrare som jag deltar i, som en konsekvens av artiklarna om fula Tierp. Men så mycket kan jag säga att på fredag ska vi tillsammans med en mellanstadieskolas elever plantera 6000 krokuslökar som vår samverkansgrupp i studiecirkelform genom egen finansiering och eget arbete fått fram. |
|---|
Den här och andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet, alliansen, regeringen, val2010
Problemet med miljöpartiet är väl att de flesta anser att de är tomtar, utom just de som röstar på dem. Frågan är förstås hur ni ska få dem att stödja er sossar utan att tomte-stämpeln smittar av sig på er.
Samma gäller iofs V fast i mindre grad, ni har där en större kontaktyta med väljare som flyter fram och tillbaka mellan S och V beroende på hur ni agerar (och kanske delvis av taktik).
Och jag tror du har rätt, ni kan i princip förnedra V utan att de fäller en vänsterregering. Mp är inte lika definitivt vänster, varför Mp har ett starkare förhandlingsläge eftersom de inte förlorar sin själ om de fäller en vänsterregering.
Sen gäller det förstås samtidigt att inbilla väljarna att dessa tre partier är glada vänner etc, lycka till (med tanke på Peter Erikssons nedlåtande ord om V)…
Låter kanske cyniskt allt detta, men liksom du tror jag att en avgörande del i Alliansens framgång var en *trovärdig* sammanhållning mellan dessa fyra partier. Och denna sammanhållning är *fortfarande* trovärdig, trots att de går på knäna i opinionsundersökningarna. De har inte börjat hugga varandra i ryggen (som under tidigare år). Det är faktiskt bra gjort.
Precis som du skriver är ert främsta hopp att försöka förstöra denna sammanhållning, och visst är också SD ett hot. Men SD går att vända emot vänstern också - det viktigaste blir ju vilket block *oräknat* SD som får flest röster.
Dvs om det inte går att bilda en majoritetsregering med SD så kommer förstås första tjing på minoritetsregering gå till de partier som är störst tillsammans. I förlängningen kan det då bli nyval (om SD sabbar för minoritetsregeringen) men det är ju också osagt vem som skulle tjäna på nyval i en sådan situation. Alltså - SD in i riksdagen ställer till det ungefär lika mycket för båda blocken.
Comment by Johan Paulsson — October 10, 2007 @ 5:46 pm
SD kommer väl aldrig att sitta med i en borglig regering lika lite som en sosseregering. SD har väl däremot allt på att vinna på att stödja vilken form av minoritetsregering som helst, desto färre mandat desto bättre för dem, då det ger SD mer inflytande, även om man kan hoppas att de hålls utanför även nästa val.
SD lär väl ha en hel del gammla sosseväljare också av, särskilt sådana som inte gillar Sahlin, så de kan nog tänkas stödja endera blocket.
När moderaterna gått så långt till vänster så lär väl iallafall 2 borgliga partier försöka fiska upp dels de konservativa som är missnöjda med moderaterna ( troligtvis kd ) och också de liberala elementen, gissningsvis centern med nuvarande utveckling. Går centern in för att inte motsätta sig en utbyggnad av kärnkraften, skattesänkningar och minskad byråkrati kan de nog gå bra.
Ibland känns det lite trist med blockpolitiken, stora delar av sossarna skulle säkert kunna regera ihop med moderaterna på ett alldeles utmärkt sätt om man ser till praktisk politik. Båda partierna har ju på senare tid prioriterat sanerade statsfinanser, att fler får jobb borde väl ingen egentligen ha något emot, ersättningsnivåerna kan man nog komma överens om en lösning där båda parter blir missnöjda officielt men som bägge kan acceptera, skolpeng vårdpeng och dylikt hade säkert sossarna tyckt var utmärkta idéer om de bara lanserat dem först, finaniering är ju fortförande offentlig.
Förmöhgenhetsskatten arvsskatten och gåvoskatten är alla borta, 2 av dessa togs bort av sossarna även om det av någon anledning inte togs upp så mycket i media.
De s.k. pigavdragen är väl inte så annorlunda jämfört med rotavdragen o.s.v.
Sossarna kan mycket väl sänka skatter i praktiken även om deras retorik från vissa företrädare tyvärr fortförande försöker sätta olika grupper emot varandra, typ tar du ett lågbetalt vårdjobb är du bra, tar du ett högbetalt jobb är det ok om du exempelvis håller på med kvalificerat byggarbete för då är du kanske med i LO men jobbar du på bank eller försäkringsbolag ( möjligen Folksam undantaget ) så är du en ond kapitalist.
Ibland misstänker jag att många sossar känner sig inlåsta av en gammal retorik.
Skulle man komma bort från denna i mina ögon skadliga retorik tror jag mycket vore vunnet för alla parter. En av anledningarna till att vi har offentligt finansierad utbildning, studielån m.m. är väl för att att en duktig unge som arbetar hårt ska kunna gå Handels och jobba som börsklippare utan att föräldrarnas ekonomi ska behöva sätta stopp. Att då utmåla folk som gör det som klassförrädare, sämre människor, brats och slynglar känns fruktansvärt kontraproduktivt, särskilt som man på ett personligt plan säkert inte alls skulle resonera så när grannens unge eller ens egna fick ett sådant jobb.
Jag tror att stora delar av sossarna i praktisk politik ligger närmare de nya moderaterna än vad de de ligger vp(k) eller miljöpartiet.
Det egentliga hindret mot en (s+m) regering är väl snarare att båda dessa partier vill vara högsta hönset samt att de borgliga partierna är mer lika varandra jämfört med partierna på vänsterkanten, kd kör inte på en hårt evangelisk linje, inget parti är egentligen särskilt liberalt i Frihetsfrontsanda o.s.v.
Skulle man blanda ihop partiprogramen för allianspartierna tror jag det skulle märkas betydligt mindre än om man gjorde samma sak på vänsterkanten.
Nya moderaterna känns mycket som sossarna minus kontrollbehovet att reglera var man går i skolan, var man får vård m.m., samma sak med de andra borgliga partierna.
Avskyn tror jag av denna anledning inte är särskilt mycket mer än tom retorik, pss som den sossarna kör om de rika och bratsen som trampar på de svaga o.s.v.
Comment by Johan T — October 10, 2007 @ 6:30 pm
Johan T skrev: “Ibland misstänker jag att många sossar känner sig inlåsta av en gammal retorik.”
Jo, fast den retoriken är inte bara prat utan bottnar i rotade värderingar. Många socialdemokrater har en närmast marxistisk världsbild om man går på djupet, trots att de på ytan accepterar det privata näringslivet etc.
Comment by Johan Paulsson — October 10, 2007 @ 8:13 pm
Jo i.o.f.s. så finns ju de som har förflutet inom KFML och liknande och de som tyckte Pol Pot var en sjysst lirare med mera, men jag har alltid uppfattat dem som den extrema vänsterkanten som bara går med i sossarna för att få mer makt.
Tror du den vanliga sossen tror på de där idéerna? De måste ju sett hur otroligt illa det gått överallt där man tvingat på befolkningen komunism. Vem fan vill svälta ihjäl eller leva i misär för att partifolket inte vill förstå att de inte är allvetande gudar som kan planera hela samhällets ekonomi in i minsta detalj ( eller hamna i arbetsläger/dödas för att man säger det högt ).
Comment by Johan T — October 10, 2007 @ 8:43 pm
Det finns ju ett parti som ligger mycket nära och mellan SD och VPK. Jag skall inte peka ut något för att inte ådra mig folkets förbannelse eller göra någon generad. Bara försöka reda ut några sakfrågor.
SD värnar faktiskt om de arbetslösa. Man säger att a-kassan skall återställas. Man är mot att människor från andra länder konkurrerar med vara kollektivanställda. Man värnar pensionärernas bidrag etc.
VPK vägrar fördöma skurkar som Fidel Castro. Man vägrar erkänna att socialismen är en misslyckad ideologi som orsakat mycket lidande och fattigdom.
Bland de större partierna finns det exempel på en kombination av nationellt storhetsvansinne kombinerat med en vurm för socialismen.
Kommer VPK, MP och SD in i nästa riksdag lär vi ju inte få en ny alliansregering såvida s inte krymper sina oppinionssiffror rejält. Tyvärr ser det ut som om folket vill ha en ny röd-grön-svart röra efter nästa val.
PS. Att ens antyda att SD skulle kunna utgöra regeringsunderlag för en alliansregering snarare än en s-regering var fult, Erik.
Comment by Leif E — October 10, 2007 @ 8:55 pm
Johan T skrev: “Tror du den vanliga sossen tror på de där idéerna?”
Ja, men oftast ganska omedvetet. Det privata näringslivet uppfattas t.ex. som “dom”, som ett nödvändigt ont, eftersom det står utanför “demokratisk kontroll”. Man förordar ju “ekonomisk demokrati”, och de argument som ingår i det paketet är marxistiska. Se t.ex. de argument som används när vänstern vill behålla en massa företag i statlig ägo.
En del av dessa argument är pragmatiska, men många är marxistiska och leder bort från marknadsekonomi och privat ägande om de skulle tillämpas generellt. Nu är ju sossar oftast mer pragmatiskt än ideologiskt lagda, så i verkligheten blir det nog inte så illa. Men den där retoriken du skriver om bottnar i en sådan värdegrund.
Comment by Johan Paulsson — October 10, 2007 @ 10:07 pm
Leif, om det är någon som tar till fula grepp så är det du, och det är ju inte första gången heller. Du vet mycket väl att SD är ett populistiskt parti i första hand, det innebär att mål tål varje medel på vägen dit och att de säger vad som krävs för att få en röst. Men titta på verkligheten, i varje kommun där SD sitter så är det borgerliga budgetar de röstar för. Deras systerpartier är tydligt på högerkanten och deras avsky mot socialdemokratin är bara snäppet grövre än libertarianernas uttryck.
Comment by erik.laakso — October 10, 2007 @ 11:34 pm
Ja just. Populistiskt hette det ju. Det är lite som s och m numera. Hörde just att m till slut kommit på att de skall köpa röster genom att offra innerstadshyresrätterna på drömmen om klippet att få bo på en dyr adress och låta fastighetsägaren betala.
Förbudet mot att ta ut rätt hyror på lägenheter är populistiskt.
Finns det andra partier än populistiska nu för tiden?
Comment by Leif E — October 11, 2007 @ 7:45 am
Finns det andra partier än populistiska nu för tiden?
Hela idén med partier bygger på att de ska vara populistiska. Annars får de inget att säga till om. Och just därför är det så viktigt att begränsa politikers makt till ett absolut minimum. Vi måste ha dem men skadan ska begränsas så mycket som möjligt.
Comment by Kristina Larsson — October 11, 2007 @ 9:25 pm