 |
|
|---|---|
Nu ska incitamentet för att arbeta, ökas. Formen för detta blir i vanlig ordning att se till att alla lata förtidspensionärer, sjuka, pensionerade och arbetslösa ska tryckas till lite till. Dessa miljontals dagdrivare som inte vill jobba, som hellre vill bli försörjda av alla strävsamma bävrar som tar sig i kragen och går till sina jobb varje dag, ska nu ut och ta för sig av dessa drivor av nya jobb som uppstår som ett resultat av regeringens jobbskapande politik.Jag hör arbetsmarknadsministern på radion idag och plötsligt förstår jag att han var tvungen att skaffa sin masterexamen på ett lurifaxuniversitet. Jag hittar inte citatet på ekot hemsida ännu så jag kan inte återge det med rättvisa, jag får återkomma om det. Statssekreterare Bettina Kashefi säger i morgonens Dagens Eko: “– De här åtgärderna är till för att få folk i arbete och paketet vi lägger fram innebär ju att vi stärker incitamenten för att få folk i arbete.” Det här är att vrida begreppen på ett häpnadsväckande bisarrt vis och man kan ju undra vad nästa steg blir. Svält är ju den främsta drivkraften till att skaffa föda så det starkaste “incitamentet” måste ju vara att fullständigt ta bort varje möjlighet till försörjningsstöd så att hungern tar djupa tag i den late dagdrivaren att ta sig till ett arbete, eller hur? |
Dagens debattartikel på Dagens Nyheter Debatt avslutas med ett skrämmande försök att vilseleda befolkningen. “Vi vill skapa ett sammanhållet samhälle där kampen mot utanförskapet är den viktigaste uppgiften. Genom en politik för full sysselsättning tar vi också steg för att återupprätta den svenska modellen och därigenom garantera välfärden för kommande generationer.” Ja, så skriver Anders Borg och Sven Otto Littorin faktiskt. Läs det hela igen. Det är alltså den regering som medvetet och systematiskt försämrar villkoren för de som redan idag har det allra sämst, och de gör det under ett ideologiskt täcke där ståndpunkten att människor ur arbetarklassen är lata och ovilliga att jobba, som hävdar att detta är vägen till att “skapa ett sammanhållet samhälle”.
Växande klyftor där inte grundtryggheten höjs utan tvärtom försämras än mer samtidigt som de mest förmögna och välbetalda får det ännu bättre ska alltså bidra till ökad sammanhållning. Lurifaxuniversitet var det ja. Dessutom ska de historiska kverulanterna till den förhatliga svenska modellen “återupprätta” denna. Som om den förfallit och tappat kraft. För att genomföra detta så försämrar de ensidigt möjligheten för den ena parten i kollektivavtalets Sverige att vara en verklig motpart till en ekonomiskt kraftfull arbetsgivarorganisation. Detta återupprättande är alltså inget annat än ett medvetet försök att vrida tiden tillbaka till en tid då arbetarna befann sig i arbete på arbetsgivarnas nåder. Dessutom ska vi vara glada och tacksamma över de allmosor som de välbeställda lågskattebetalarna fortfarande, trots allt, skänker dessa latmaskar. Även SVDs rubriksättare hejjar på regeringen. |
 |
Under strecket Det pågår en diskussion i ett av bloggens kommentarsfält angående “nyspråk”. En debatt där en libertarian hävdar att socialdemokratin gör nyspråk av begreppen “bidrag” och “försäkring”. Detta samtidigt som exemplen på verkligt nyspråk flödar från den borgerliga regeringen. Det är till att sakna perspektiv kan jag tycka. |
|---|
Den här och andra intressanta bloggar om: politik, regeringen, förakt
Håller med en del av vad du skriver. Men varför måste du skriva “Dessutom ska vi vara glada och tacksamma över de allmosor som de välbeställda lågskattebetalarna fortfarande…” Vadå välbeställda lågskattebetalarna?! Snacka om att vrida på retoriken på ett vidrigt sätt. om du menar höginkomsttagare som välbeställda är de knappast lågskattebetalare. Regeringen kommer med mycket konstiga förslag, men det allra sjukaste i Sverige är att ju hårdare du kämpar och arbetar desto mer tar staten ifrån dig…
Du har ju fortfardnee en poöäng i vad du skriver utan att kasta skit på alla som faktiskt sliter i det här landet.
Comment by Jocke — September 20, 2007 @ 8:49 am
#1
“utan att kasta skit på alla som faktiskt sliter i det här landet.”
Så uppfattade inte jag vad Erik menade.
Den som sliter i landet i mina ögon är ju låginkomsttagarna.. ensamstående.. pensionärer också faktiskt.
Dom sliter som tusan för att slippa betala mer skatt än låginkomsttagarna.
-Ordförvrängarnas klubb med Leif som ledare och lärare
Comment by Foa — September 20, 2007 @ 9:04 am
Fast hur rimligt är det att någon kan få deltidsakassa i 6 år eller t.o.m. 18 år? Det känns som mycket mer än grundtrygghet. Jag har faktiskt ingen större lust att vara med och finansiera full lön för halva arbetet för någon under så lång tid.
Biten med de komplementerande avtalen var ful, även om den inte börjar gälla föränn efter ett år. Personligen skulle jag hellre få pengarna rätt i handen i form av lön för mitt arbete än att få ut pengar om jag inte arbetar.
Jag ser dock en smidigare lösning på dessa problem och det är att var och en helt får välja om de vill ha en akasseförsäkring eller inte, samma med sjukkassa. Vill man inte ha det så beskattas man inte via exempalvis arbetsgivaravgift för de pengarna heller utan man får dem direkt i lön.
Då kan folk endera spara själva eller gå med i akassor o.s.v. som passar deras behov. De akassor som har orimligt generösa utbetalningsvilkor i förhållande till hur mycket de drar in skulle snabbt få tänka om.
Välbeställda lågskattebetalarna? menar du de som betalar arbetsgivaravgift + kommunalskatt + marginalskatt + värnskatt ( förutom 25% moms och så vidare så fort de köper något ). Om man jämför hur mycket dessa människors arbetsgivare betalar ut med hur mycket de har kvar i handen så har jag svårt att se hur skatten blir låg.
Du och dina partipolare har ju historiskt sett kontrollerat mycket mer av dessa människors lön än vad de själva gjort, är det så att ni är stolta över det men inte nöjda föränn ni kontrollerar varenda öre eller vad?
Jag antar att du inte menar de som är så rika att de lever helt på kapitalinkomster eftersom ditt parti länge sett det som ett bra system att dessa betalar 30% av kapitalinkomst, medan de som arbetar betalar en mycket större andel. Ditt parti har ju länge agerat just för att beskatta arbetarna hårdast av alla.
Jag ser erat system mer som att ni tar in så mycket pengar ni kan, där det är lättast att ta in pengarna.
Sedan använder ni propaganda för att få folk att tro att det är någon annan som får betala mycket mer än dem ( d.v.s. att uttaget är “rättvist” ).
En löntagare är lättare att ta pengarna av än någon som ber er dra åt helvete och flyttar till Virgin Islands med sina pengar så därför slår ni extra hårt mot löntagarna.
Comment by Johan T — September 20, 2007 @ 10:39 am
Jag jobbar som handläggare på en a-kassa. I morse mottog jag ett telefonsamtal från en tjej på 21 år som började gråta när hon fick reda på att hon inte var berättigad ersättning. En ung människa som är fast i övertygelsen att hon inte skall behöva “ta skitjobben”, utan istället få ersättning i väntan på… ja vadå?
Det är utifrån ett ideologiskt perspektiv lätt att ställa sig på de arbetslösas sida. Det är lätt att tycka synd om och att vilja skänka, skänka, skänka. Det är en naturlig reaktion.
I mitt jobb stöter jag emellertid dagligen på människor som frågar hur mkt/länge de måste jobba innan de (på nytt) har rätt till ersättning. Varför ständigt denna fråga? Försvinnande få jobb betalar ju sämre än a-kassan.
Jag är inte speciellt cynisk och har hjärtat till vänster. Men jag är böjd att hålla med den moderatledda regeringen när de talar om incitament för att få folk i arbete. Det är inte synd om alla arbetslösa. Det är en förnedrande inställning och förmyndaraktig.
Comment by Micke — September 20, 2007 @ 10:43 am
#4
Ifall #4 är verklighet så förstår även jag att det gått snett.. för just den beskrivna personen i alla fall.
Jag hade tur som inte behövde ta ett skitjobb under de åren jag jobbade till pension.
Comment by Foa — September 20, 2007 @ 11:53 am
Nyspråk är ju inte bra oavsett varifrån det kommer. Det ger en slags mental dimma.
Johan T påpekar att de lågskattebetalare du nämner betalar mer än halva lönen i skatt. Men som socialdemokrat har man redan räknat in deras skattepengar och om de sedan slipper skinnas på sista tusenlappen har de “tjänat”. På samma sätt har en förmånstagare i systemet som fått bidraget sänkt en tusenlapp “betalat”.
Underförstått tillhör hela lönen (s)taten och den skattskyldigt “får behålla” en del för eget bruk. Jomen tack så mycket då.
Värst är det förakt som visas mot de som faktiskt betalar mångdubbelt till den statliga kassan mot vad medelsvensson gör. De tycker ni skall skämmas. Dom skall skämmas för att dom lyckats, för att dom inte ligger samhället till last, för att dom slitit för hårt. Den som lyckats få en hög inkomst skall be om ursäkt när sossepamparna kommer förbi.
Hur leder en sådan inställning till förbättrad arbetsmarknad, minskning av klassmotsättningarna och livsförverkligande i befolkningen?
Comment by Leif E — September 20, 2007 @ 12:20 pm
Varför kan ingen av er tala om varför man skall straffa sjuka, arbetslösa (som ändå vill ha ett jobb) och pensionärer? För det är ju det man gör, när de inte får det ett enda dugg bättre. Tvärtom så är det de grupperna som får betala vad de stackars höginkomsttagarna får i skattelättnader.
Är det mer rättvist, än att en frisk människa som bor bra och har ett bra arbete, delar med sig av sina surt förvärvade kronor, som faktiskt alla varit med och hjälpt honom/henne att tjäna? Det har man gjort genom den solidariskt skattefinansierade skola som alla har rätt till utan att betala ett enda öre för (oavsett vad man tyckr om den). Till den betalar t o m de som inte har några barn via skatten. -Varför skall de, och vi som inte har barn i skolåldern, betala bara för att de som har barn vill låta dem gå i skolan gratis?- Den senare meningen var ämnad som ett komplement till de som inte vill betala för alla lata förtidspensionärer och arbetsskygga individer.
I övrigt Erik L Ett mycket bra blogginlägg.
Comment by Christina — September 20, 2007 @ 1:23 pm
“straffa”
“betala”
“rättvist”
Christina då!
Varför skall man straffa någon överhuvudtaget?
Varför skall man tvinga någon betala för andras uppehälle?
Varför inte införa verklig rättvisa?
Och, till slut; Varför använder du ord på ett så förljuget sätt trots att jag påtalat för dig att det är mycket manipulativt och fel?
Sitter det i ryggmärgen???
Comment by Leif E — September 20, 2007 @ 2:24 pm
PS, Christina.
Du frågar om en frisk människa inte bör vara med och dela med sig av sina surt förvärvade slantar? Till de som har det svårt, förutsätter jag.
Jo, självklart!
Problemet är bara att det inte finns många svenskar som har råd att dela med sig. Skatterna tar en stor del av överskottet och ju mer man tjänar destå mer av överskottet tar skatten.
Därför vill inte svenskar dela med sig. De har inget överskott. Dessutom är det ganska liten skillnad mellan vad en lönearbetare och en bidragstagare får så många avstår av den orsaken. En tredje orsak är att många anser att det är myndigheternas sak att dela ut bidrag. Alltså delar man inte med sig.
Nu vet du det också.
Comment by Leif E — September 20, 2007 @ 2:31 pm
Vet du Leif, jag orkar snart inte läsa dina inlägg.
Du påstår, obs DU påstår, att jag använder ord på ett förljuget sätt. Du, obs DU, har påpekat för mig att det är mycket manipulativt och fel.
Jag tycker att hela du, av vad som framgår i dina inlägg, är förljugen och manipulativ. Jag anser och påpekar för dig nu, att du har fel. Förmodligen struntar du i det, precis som jag struntar i dina påståenden om mig.
Comment by Christina — September 20, 2007 @ 3:09 pm
Har du sett reklamen för Visma bokföring där man undrar om vi vet om en amortering skall bokföras under konto bank kredit eller debit?
Reklamen vill visa att det finns en förenklad inmatning i programmet. Man frågar om skulden ökar eller minskar så sköter programmet resten.
Om skatten för en löntagare sänks från 10 000 till 9 000 - betalar då den skattskyldige pengar till staten eller betalar staten pengar till den skattskyldige?
Rätt svar: Den skattskyldige betalar pengar till staten (fortfarande).
Vem är vinnare och förlorare? Jo, staten är vinnare och den skattskyldige är förlorare (fortfarande).
Om a-kassan reformeras så den får 7 karensdagar istället för 5 - betalar då den arbetslöse pengar till staten eller betalar staten pengar till den arbetslöse?
Rätt svar: Staten betalar pengar till den arbetslöse (fortfarande).
Vem är vinnare och förlorare? Jo, den arbetslöse är vinnare och staten är förlorare (fortfarande).
Annorlunda uttryckt: Så länge skatten inte är noll och a-kassan inte heller är noll betalar den skattskyldige till den arbetslösa via skatten. Den skattskyldige står alltid på minussidan, förlorarsidan, och den arbetslöse står alltid på plussidan, vinnarsidan.
Så enkelt är det!
Comment by Leif E — September 20, 2007 @ 3:27 pm
Vilka är staten? Vilka får del av statens inkomster?
Hur kan du påstå att den arbetslöse alltid står på vinnarsidan? du har ett människoförrakt som saknar motstycke. Möjligen, utan någon som helst annan jämförelse, så hade Hitler i liknande människosyn.
Comment by Christina — September 20, 2007 @ 3:44 pm
Nu Erik får det vara nog. Du kan inte låta den här Christina fortsätta med sitt förtal och sina kränkningar. Vilden su…! Jag accepterar inte sådana utfall.
Att det sedan verkar vara så klent att hon inte vet vad staten är är ingen förmildrande omständighet. Även om hon tror att staten är en klubb, en välgörenhetsinrättning eller “VI” borde hon ha viss hyfs i alla fall.
Just trevliga vänner du har, Erik!
Comment by Leif E — September 20, 2007 @ 5:16 pm
På en arbetsmarknad där det finns arbetslösa kan arbetsgivarna välja och vraka. De väljer inte de äldsta och de väljer inte de yngsta. 665.000 st är visstidsanställda, många av dessa är deltidsarbetslösa.
Fråga är är det bättre att vara arbetslös än ta ett deltidsarbete.
Har idag pratar med mer människor än på länge. Blev stoppad när jag visade mig på stan - alla är ilskna på nedskärningarna och alla vill tala om sin solidaritet med arbetslösa och sjuka och sin ilska mot den sittande regeringen.
Trots ambitionen att alla skall komma i jobb så finns det inte jobb till alla. Vad gör vi med alla dem som inte får jobb. Eller alla de som stämplar ut eller får sådana ersättningar att de inte kan leva på det.
Gissar att vi får ett samhälle där svartjobb kommer att florera, där våld och stöld kommer att florera. För vad gör människor när de inte har bröd/mat för dagen?
Comment by Eva Hedesand Lundqvist — September 20, 2007 @ 7:11 pm
#13
Men Leif då.. du har ju drivit det hela så att verkligheten bara blir så här inför dina ögon..
Ska du sen vända dig mot Erik för att få hjälp?
Varför dra in Erik nu.. red upp det med Christina istället.
Inte är väl detta nått kollektiv att tro sig få hjälp ifrån.. ta nu ansvar.
Du vet.. frihet och eget ansvar.
Ja hela soppan
Comment by Foa — September 20, 2007 @ 7:27 pm
12 inlägg tills en förlust enligt Godwins lag
http://en.wikipedia.org/wiki/Godwin’s_law
Christina är det trots allt inte så att t.o.m folk som lever helt på soc kan leva bra liv med dagens ersättningsnivåer, de kan äta sig mätta, bo i bra bostäder, ha hela rena kläder, få utbildning, få sjukvård o.s.v. även med dagens politik.
På dig låter det som om det går någon slags nöd på dessa människor men jag har svårt att se det.
Är det verkligen så att merparten av alla arbetslösa inte kan hitta ett endaste jobb om de var beredda att acceptera vilket jobb som helst?
Snarare är det väl så att folk helt enkelt i många fall inte är beredda att ta ett arbete som ger dem mindre än vad de får för en betydligt mindre ansträngning ( knalla till akassan ).
Då låter de hellre andra betala för sitt uppehälle trots att de kan klara sig på egen hand om de bara var beredda att ta ett s.k. skitjobb. Att ta det där skitjobbet för att inte ligga andra till last är sann solidaritet! En person med sådan ryggrad tror jag i.o.f.s. kan hitta ett ok jobb fort om denne har någorlunda kompetens
Som student levde jag på ca 7000 kr i månaden ( lån plus bidrag ) och det fungerade faktiskt. Inte var det så fett men jag kan inte klaga heller. Tycker du verkligen jag förtjänade mer än så när jag inte åstadkom ett dugg för någon annan. Om man hade sänkt bidraget så hade det inte inneburit ett “straff” eftersom jag fick pengarna utan någon verklig motprestation.
På somrarna jobbade jag och vips så fick jag mer per månad eftersom jag utförde något av verkligt värde, jag fick offra en stor del av min dag för att få dessa pengar dock något bidragstagaren inte gör.
Så länge folk har mat, kläder, utbildning, boende o.s.v. betalt av samhället så råder det verkligen ingen nöd på dem.
Man “behöver” inte utlandsresor, öl och drinkar i barer, utskuren biff och märkeskläder och annat som man kanske ibland har råd med om man jobbar.
Comment by Johan T — September 20, 2007 @ 7:43 pm
Erik skrev: “Föraktet som verkar vara drivkraften för den nya regeringen saknar motstycke.”
Det där tror du säkert inte på själv, och det är en usel typ av argumentation. Det blir en 1:a i betyg på detta inlägg (och du brukar ofta ligga och nosa på fyror).
Comment by Johan Paulsson — September 20, 2007 @ 9:37 pm
Christina, den jämförelsen var tämeligen övermaga och i kontexten helt onödig. Det är tydligt att konstatera att du med det greppet fullständigt förlorat diskussionen oavsett vilka motargument du mött. Du borde be Leif om ursäkt, dessutom så undanber jag mig den sortens påhopp i det här diskussionsfältet. Jag hoppas vi är överens. Du är visserligen ny som kommentatör på den här bloggen men den sortens “argument” är inte välkomna.
Leif, självklart accepterar jag inte det. Men jag måste kraftfullt protestera emot dina försök att klumpa ihop mig med andra personer som kommenterar här på bloggen. Vad tusan menar du med: Just trevliga vänner du har, Erik!” Vad försöker inte du med där och vad är det för märkligt påhopp på mig?? Du får väl för sjutton försöka hålla lite i det du skriver själv också eller hur? Du borde istället för att verka indignerad vara rätt nöjd med att du på tolv ronder vann debatten, men istället kastar du skit på mig som inte ens varit hemma och närvarande i ert prat. Nä, där tappade du i respekt i mina ögon.
Foa, helt rätt. Bra där.
Johan T, Det är lätt att använda sig själv som måttstock, det förstår jag, men det kan bli lite oförstående inför andras situation. Många av de som blir arbetslösa idag har ett långt yrkesliv bakom sig och då tycker jag det är lätt att förstå att det är både svårt och skrämmande att börja med något helt annat. Det finns bra exempel på arbetslösa gruvarbetare och liknande som istället börjat som vårdbiträden men jag tror det är en fruktansvärt svår process att gå igenom och jag är inte säker på att det är något som man ska tvingas till heller.
Comment by erik.laakso — September 20, 2007 @ 9:38 pm
Jag förstår inte vad det är jag skall be om ursäkt för. Är det för att jag jämför Leifs människosyn med den Hitler hade? OBS i så fall, att jag också poängterade att alla annan jämförelse icke existerar.
Jag tycker nämligen att den människosyn Leif ger uttryck för (arbetslösa, sjuk m fl är lata) har likhet med Hitlers människosyn.
Comment by Christina — September 20, 2007 @ 11:07 pm
Jag förstår vad du menar med folk som har ett långt arbetsliv bakom sig, inte på ett personligt plan men väl ekonomiskt.
Detta är en av anledningarna till att jag skulle önska en större frivillighet i inkomstförsäkringarna.
Någon som jobbat i 30 år HAR mer än gjort rätt för sig för att plocka ut ett antal års full lön om man ser till hur mycket denne har betalat in + rimlig ränta ( iallafall om man ser till hur mycket man betalar in idag, vet inte vad nivåerna låg på tidigare ). Att då få någon slags snikutdelning som bestäms av nuvarande polikers vilja måste kännas bra surt. Hade man sparat pengarna själv had man kanske kunnat pensionera sig istället, starta upp ett eget företag o.s.v.
I praktiken är det förstås så att pengarna aldrig sätts in och ger avkastning på något konto utan har änvänts löpande vilket ger som resultat att nuvarande arbetande bekostar nuvarande arbetslösa, vilket lätt leder till en motsättning.
Visst ska man inte tvingas till att växla yrke i den mening att man tvångskommenderas till något eller får sitta på anstalt. Å andra sidan är det fel att någon annan ska tvingas att betala för denna vägran att ställa om sig. Tvångsnivån på att betala in skatt för att försörja den arbetslöse är ingalunda lägre än det ekonomiska incitament som finns att ta angivet arbete för att akassan annars inte betalas ut.
Det ideala vore att man istället får ut de pengar man sparat ihop under sin arbetande tid i någon mening, dessa pengar är ju ens egna. Givetvis är problemet här det vanliga, att innan man samlat ihop ett sparkapital så ligger man pyrt till om man blir sjuk eller förlorar jobbet.
Även om jag tror att total frivillighet i alla inkomstförsäkringar vore idealiskt så anser jag att det auktoritära arvet är för starkt i Sverige för att det ska kunna genomföras inom de närmsta åren, statsmakten anser helt enkelt folket som för dumt och oförsiktigt, något de i vissa fall säkert har rätt i, tyvärr är jag inte säker på att statsmakten visar större klokhet och försiktighet med skattepengerna än vad gemene man gör med sina egna.
Jag tror däremot att något liknande som det man gjort med pensionerna delvis skulle kunna skapa en bättre akassa/sjukkassa och inte vara politiskt omöjligt.
Man kan ha en del som betalas in för omedelbar omsättning till nuvarande arbetslösa/sjuka, i stil med nuvarande system. En annan del borde vara mer som ett personligt sparande ( i likhet med ppm ) så att den som arbetat länge och betalat in mycket också kan få en god ersättning en längre tid, dessa pengar bör även kunna betalas ut om man behöver dem i diverse samanhang med mindre krav än nuvarande akassa/sjukkassa samt givetvis den dag man bestämmer sig för att pensioneras.
Gruvarbetaren som inte vill bli vårdbiträde men skulle kunna tänka sig att flytta till Australien eller Kanada och jobba i en gruva där skulle enklare kunna flytta med tillgång till sin ihopsparade akassa.
Det skulle ge mer tid och möjlighet att ställa om sig för de som jobbat länge med något utan att det skulle belasta den nu arbetande befolkningen på samma sätt som sker idag och på detta sätt minska parasit/snåljåp motsättningen som finns idag.
Comment by Johan T — September 20, 2007 @ 11:48 pm
Christina, i så fall vet du förskräckligt lite om Hitlers människosyn eftersom Hitlers ideologi gick ut på något helt annat och som slutade i en utrotning av miljontals judar, zigenare, homosexuella och oliktänkande av olika slag. Men det kanske du jämställer som likvärdigt…
Johan P, jag vill verkligen inte tro att föraktet är drivkraften men med den argumentation som de åtgärder sätts in för att “öka incitamentet” pekar på en helt absurd riktning. En etta i betyg är också ett betyg.
Johan T, Du har ett par bra poänger, poänger som skulle lösa sig med den förändring som jag flera gånger förespråkat. Arbetslöshetsförsäkringen skulle aldrig ha legat under statlig finansiering, den borde ha förblivit en facklig, frivillig, försäkring med individuell anpassning i högre grad. Då hade gruppen som tecknat sig kunnat göra olika nivåer, olika karensdagar, olika utbetalningsnivåer anpassade efter fria val. Som det är idag med politikers klåfingrighet på såväl avgifter som nivåer och finansiering så blir det i grunden fel. Tyvärr är det svårt att återföra försäkringarna till något annat än vad det idag är.
Comment by erik.laakso — September 21, 2007 @ 12:00 am
Känner Christina ens till hur Hitler såg på arbetslösa och sjuka? I de frågorna hade han (liksom Mussolini) en socialistisk grundsyn, typ “Alla ska med”. Det var därför hans stöd var starkt hos många som ansåg sig orättvist behandlade. För övrigt bör man undvika att dra in Hitler i en nätdebatt.
Comment by Johan Paulsson — September 21, 2007 @ 12:02 am
Erik, incitament är livsviktiga när man är sjuk eller arbetslös. Okunskap om detta har bl.a. skapat de system som gett Sverige världshistoriens värsta sjukskrivningstal.
Comment by Johan Paulsson — September 21, 2007 @ 12:05 am
Johan P, den ideologiska skillnanden är avgrundsdjup när man ser på vidden mellan positiva incitament och negativa incitament. Det ultimata incitamentet om man hårddrar regeringens syn på saken måste ju vara svält, inget skapar väl drivkraft till jakt på föda såsom svält gör, eller hur? Visserligen medför långvarig brist på föda apati och död men lite lagom svält ökar ju jaktförmågan, visst?
Annars kan man ju genom positiva incitament öka initiativförmågan, men just nu är det populärt att vidga klyftorna med kraftiga sänkningar nedåt för de som redan är utsatta, när är incitamentsökningen nog för att jaktlusten ska vara maximerad?
Comment by erik.laakso — September 21, 2007 @ 12:11 am
Jag vet inte om ni väljer att missförstå mig när det gäller jämförelsen med Hitlers människosyn. Jo jag vet hur den var. Bl a så ville han enbart ha A-människor, dit man dessvärre inte räknar sjuka och arbetslösa. Där är jämförelsen. Där slutar också jämförelsen. Jag kan hålla med dig Johan P, att man inte bör använda sig av Hitler i en nätdebatt. Men ilskan över att man påstår att arbetslösa är vinnare och att så kunde jag inte låta bli. Jag har inte påstått, att man vill ta livet av de sjuka och arbetslösa. Istället förnedrar man dem så till den milda grad, genom att dra ned på deras ekonomiska möjligheter att överleva, att livet för många nu kommer att bli en plåga.
Nedanstående är också ett uttalande som får mig att rysa.
“Så länge folk har mat, kläder, utbildning, boende o.s.v. betalt av samhället så råder det verkligen ingen nöd på dem.
Man “behöver” inte utlandsresor, öl och drinkar i barer, utskuren biff och märkeskläder och annat som man kanske ibland har råd med om man jobbar.”
Det är inte det som de som lever på existensminimum och ibland lägre önskar. De önskar kunna vara självförsörjande och och slippa se förnedringen i ögonen genom att ständigt behöva be om ekonomisk hjälp.
Jag tycker människor skall ha heltidsarbete, om det är det de behöver för att kunna försörja sig, vilket de flesta behöver. Men varför då stoppa förslaget om lagen som skulle ge människor rätt till heltid?
Det var ju ett förslag som skulle kunna stoppa detta med att leva i åratal på deltids lön och a-kassa.
Comment by Christina — September 21, 2007 @ 8:31 am
Även om du delar upp människor i A- och B-människor måste du ha klart för dig att du måste respektera alla människors lika människovärde. Jag tycker ju dessutom att man skall respektera människors rätt att fatta beslut om sitt eget liv och ta ansvar för sitt eget liv inklusive egna barn.
Du gillar inte att nazisterna delade in människor i svaga och starka. Jag gillar inte att någon delar in människor i svaga och starka eller i under- och överklass. Vi har haft ett klassamhälle i Sverige där vissa var privilligierade genom lag och statens förtryck. Sedan 150 år har vi tack och lov rätt att resa som vi vill oavsett arvet och att fatta val om utbildning, yrke, inkomst och bostadsort.
Det finns en grupp som är svaga på riktigt och som behöver samhällets hjälp, dock inte nödvändigtvis statens hjälp, men de har trängts undan genom att den politiska klassen definierar halva folket som svaga och andra halvan som starka. Politiker sitter och försöker finjustera fördelningen runt medianen så spridningen skall bli så liten som möjligt. 80 % har ungefär samma levnadsstandard medan det finna 5 % i vardera änden som antingen är kapitalägare eller totalt utslagna.
Nu börjar retoriken om den svaga halvan av befolkningen mot den starka halvan, om över- och underklassen att försvagas och politikerna får allt större fokus på de som helt står utanför. En del av de behöver livslång hjälp med sitt liv medan andra behöver en nystart för att komma igång att leva sitt eget liv.
Att förstöra den chansen till nystart genom att försöka misstänkliggöra sina debattkamrater är bara lågt.
Till slut. Jag ber om ursäkt, Erik. Jag misstolkade ett av dina inlägg ovan och började klumpa ihop skilda individer. Hoppas ursäkten godtas.
Comment by Leif E — September 21, 2007 @ 10:42 am
“Jag tycker ju dessutom att man skall respektera människors rätt att fatta beslut om sitt eget liv och ta ansvar för sitt eget liv inklusive egna barn”
Jaha, och vem tycker inte det?
Comment by Bloggaren KAS — September 21, 2007 @ 11:26 am
Det är inte jag som delar upp människor i A eller B! Det är du och andra med samma inställning.
Hur du sedan kan påstå, att ca 80 procent har ungefär samma levnadsstandard begriper jag inte. det bevisar väl än en gång att du lever lika långt från verkligheten som stora delar av nuvarande regering.
Däremot håller jag med dig om att ca 5 procent, fast jag tror ca 10 procent, är oerhört kapitalstarka. Dock är det i dag betydligt fler än ca 5 procent som är totalt utslagna. Det är en orsak till att jag blir så förtvivlad, när jag nu ser att nuvarande regering verkar vilja flytta över fler till den gruppen. “Politiker sitter och försöker finjustera fördelningen runt medianen så spridningen skall bli så liten som möjligt.” Den meningen kan jag definitivt inte instämma i.
Jag är alltså övertygad om att spridningen på den ekonomiska situationen bland olika människor är betydligt större än du tror.
Comment by Christina — September 21, 2007 @ 12:26 pm
Var femte svensk är miljonär även om man bortser från kapital bundet i hus.
ca: 800 000 svenskar har skuld hos kronofogden.
ca 25 000 saknar bostad (vad jag vet)
I Stockholm lever 12 000 människor enbart av socialbidrag, av dessa kommer ca 7000 i ett första skede att kallas till särskilda jobbcenter efter nyår för att sättas i arbete, den som vägrar kommer att få avsevärt sänkta socialbidrag.
Leif E brukar skriva att utbildning inte lönar sig, utbildning och strävsamhet lönar sig alltid i Sverige och har alltid gjort.
Min far brukade säga att “ungarna skall först och främst lära sig att arbeta som hederligt folk” och då menade han att man skulle bli lantbrukare, skogsarbetare, svetsare eller liknande yrke. Men han la alltid till att “studera och sträva uppåt kan dom syssla med på fritiden efter att ha utfört ett hederligt dagsverke”. Gubben började som kolare och tjuvjägare (för att hålla far, mor och syskon med mat) när han var 12 år och slutade som Radaringenjör inom försvaret, han satt alltid lutad över en bok på sin fritid.
Vad Leif E med sina sarkasmer gjort för nytta för det svenska samhället förtäljer inte hans kommentarer, att han tränar på att vara ordvrängare som många av oss andra vet vi men vem tusan har nytta av ordvrängare?
Comment by Bloggaren KAS — September 21, 2007 @ 1:53 pm
Så här skrev du, Christina: “Bl a så ville han enbart ha A-människor, dit man dessvärre inte räknar sjuka och arbetslösa.”
Du skriver “man” när du räknar ut sjuka och arbetslösa ur gruppen. Det kan inte jag tolka annat än att det är din mening.
Vidare skriver du att sjuka och arbetslösa är “lata”. Det låter väldigt kategoriserande och föraktfullt för mig. Du skriver att jag ger uttryck för den synen men det skulle aldrig falla mig in. Det är helt din värdering. Eftersom ingen här sagt något om “lata” människor måste det vara en värdering du bär med dig.
Vad får dig att tro att incitamentstrukturer har med egenskaper som lättja eller flit att göra? Ser du lättja som något negativt? Många av våra kreativa människor är enormt lata. Många av de som lyckas bra i livet är lata. Dessutom träffar jag dagligen sjuka och arbetslösa som är enormt flitiga och drivande. Många långtidssjukskrivna är dessutom mycket kreativa.
Varför klumpar du ihop människor på det vis du gör och varför tror du att livet bara handlar om pengar? Livet kan vara mycket rikare än så. Folk kan ha olika orsaker till att de är långtidssjukskrivna eller arbetslösa.
Det är när den politiska klassen går in och skall tvinga in människor i sådana fack som du talar om som systemen inte fungerar. Nu har vi testat det i 30 år. Nu är det dags att prova något nytt som tillåter folk att utveckla sina individuella förmågor. Därför är det en seger för varje enskilld person som går från beroendeställning i bidragssamhället till friheten i den egenmakt en egen försörjning ger.
KAS. Vad är en miljon värd när man blir gammal och sjuk?
Comment by Leif E — September 21, 2007 @ 5:51 pm
Jösses Leif! Jag som trodde du hade något innanför pannbenet. Jag menar något annat än förakt för oss som inte delar dina liberala/borgerliga värderingar. Nu har jag insett, att så inte är fallet.
Någon beskrev dig som ordvrängare. Jag kan bara instämma.
Tack för mig och hej då!
Comment by Christina — September 21, 2007 @ 6:16 pm
#30
“KAS. Vad är en miljon värd när man blir gammal och sjuk?”
Tror det är värt rätt mycket faktiskt.. Jag hade en granne som var religös.. men snål av tusan.
Tror hon var tryggare med pengarna hon surt och snålt hade på banken.. än vad Söndagar och Biblar fick henne.
Eller var hon en tvivlare som de flesta är..
De e ju sjukt att pengar på banken gör en så trygg och salig!
Comment by Foa — September 21, 2007 @ 6:45 pm
Bra att du kommit till insikt. KAS och jag brukar också komma överens till slut när han fått tänka efter. Det är väl självklart att vi inte skall gå runt och förakta varandra?
Trevlig helg!
Comment by Leif E — September 21, 2007 @ 6:47 pm
OK, foa. Jag ger mig. Det är rätt bra att ha en miljon när man blir gammal och sjuk. Jag menade bara att det ändå bara är var sjunde (inte var femte som KAS skrev) som har en miljon i finansiellt sparande. Det tycker jag är för få. Dessutom är inte en miljon så mycket om man har 15 -20 år kvar att leva. I andra länder mäter man andel dollarmiljonärer som mått på ekonomisk frihet i befolkningen.
Comment by Leif E — September 21, 2007 @ 6:51 pm
“Bra att du kommit till insikt. KAS och jag brukar också komma överens till slut när han fått tänka efter.”
Enbart sarkasm Leif, enbart sarkasm din ordvrångare till ordvrängare.
Em miljon är inget värd om man inte byter den mot tjänster, mat eller vad det nu vara månde.
Kul är det att ge barn och barnbarn pengar min vän, men det fattar tydligen inte du eftersom du frågar.
Comment by Bloggaren KAS — September 21, 2007 @ 8:51 pm