Erik Laakso | På Uppstuds » Debattartikel kring det 21:a århundradet

Debattartikel kring det 21:a århundradet

Posted by erik.laakso in Politik (Thursday December 28, 2006 at 4:04 pm)


Gårdagens postning tilldrog sig stort intresse, flera nya kommentatorer och inlägg på andra bloggar som kommenterade. Det är bra, jag ville verkligen att den texten skulle få bra genomslag. Tre av de inlägg som kommenterade låg högt upp på “Intressant.se” (medan mitt eget inlägg aldrig nådde upp på de mest intressanta inläggen vilket i sig är lite underligt). Även på “Knuff.se” var inlägget ett av de högst placerade vilket tyder på att en hyggligt stor läsekrets fick del av mina synpunkter. För att ytterligare vidga läsekretsen fick jag för mig att skicka in texten till partiorganet som ett debattinlägg men jag blev omedelbart refuserad. Att skicka in en text som även efter varsam redigering bestod av mer än 6500 tecken gick inte för sig förstås. Nu har jag “By hatchet, axe, and saw” (Med stridsyxa, yxa och såg och jodå, jag bjussar på den. ironisk blinkning till liberalerna), skurit ned texten till 2999 tecken så att jag har ett till godo innanför marginalen. Jag tycker själv att budskapet fortfarande går fram men jag är inte helt säker förstås. Här intill publicerar jag nu hela den redigerade texten som jag valt att skicka in till Aktuellt I Politiken. Tala gärna om ifall budskapet blivit förvanskat eller förändrat i jämförelse med gårdagens postning. De som skrivit postningar som kommenterat gårdagens artikel är (listan uppdateras kontinuerligt): Jonas Morian \| PromeMorian Peter Karlberg Kulturbloggen Aqurette Jordränta Ulrika Falk, som nyligen skaffat egen blogg, kommenterar. Bloggaren KAS är kritisk Svenska Dagbladet 29/12 Krassman - In your face Finns det fler som har kommenterat eller finns det något skrivet på annat håll så tipsa gärna eftersom jag vill ta del av hela debatten. Gårdagens bloggpostning.	Vi har en hel del att ta itu med på områden där det finns olika uppfattningar i våra led. Hur ska facklig-politisk samverkan se ut i framtiden? Hur ska småföretagarpolitiken se ut? Hur ska den solidariska fördelningspolitiken formas? Grunden är fortfarande orättvisor i utgångsläge, som leder till att alla inte kan nå sin fulla potential och hur vi med politik kan utjämna dessa. I en individualistisk tidsålder behöver även kollektivister titta över sin agenda, vår socialdemokratiska blandideologi fungerar utmärkt med individanpassning men tar våra metoder hänsyn till människors olikheter? Vi bör agera för att stärka det civila samhället så att de fackligt knutna försäkringssystemen bär sig själv utan beroendet av skattemedel. När A-kassesystemet kan raseras genom riksdagsbeslut måste vi inse hur svagt vi byggt. Vi behöver mejsla ut en väg till kooperativitet igen, så som det en gång började, dessutom bör vi inse vårt ansvar för cementerad blockpolitik och sluta måla på våra partivänner höger- vänsterepitet. Det är bra med tydliga skillnader i politiken men det är också viktigt att kunna vara gränsöverskridande.. Vi har av hävd varit dugliga på detta men med valförlusten i bagaget ökar risken att de som vill gräva djupare diken bereder väg för fortsatt borgerligt styre. Det måste stå klart att vi är de som, genom fördelningspolitik och solidariska välfärdssystem, tar ansvar för de som inte lyckas komma in på arbetsmarknaden, som inte lyckas reda ut sina liv utan stöd, för barn som inte orkar ta sig igenom uppväxten utan att fara illa. Det får inte finnas något tvivel om att det viktigaste för oss Socialdemokrater är att alla får chansen att växa till sin rätta potential och komma till sin rätt. En sliten arbetarklass som har gett sina barn en språngbräda vill att vi tillåter ett effektivt utnyttjande av denna språngbräda men också att vi fortsätter vädja till solidariteten med de som inte har nått dit ännu, genom att garantera välfärdstjänster för alla. Vi måste vi ha en plan för full sysselsättning, med det som prioritering kan vi få det övriga att fungera. Vi måste ha en plan som omfattar småföretag likväl som de stora. Vi måste också vara tydliga med att det finns anledning att anställa fler inom den offentliga sektorn och att det finns ett samhällsansvar att anställa de som av olika orsaker har svårt att komma till sin rätt. Vi bör bli ett parti för småföretagarna, likväl som vi är ett parti för andra som sliter ont i samhällsbyggandet. Att starta och driva småföretag måste löna sig, man måste våga ta risker och göra investeringar i hopp om att, efter uppoffringar och ont slit, få företagandets fördelar tillbaka. Exakt vilka mått som ska tas måste småföretagen själv vara med och forma, hur tar vi tillvara deras insikter? En svensk flexicuritymodell behöver utformas, äkta flexicurity med höga nivåer och höjda tak, i en a-kassa utan karensdagar, men också en översyn av LAS, det är inte orimligt i en tid då få anställda strävar efter guldklocka.

Gårdagens postning tilldrog sig stort intresse, flera nya kommentatorer och inlägg på andra bloggar som kommenterade. Det är bra, jag ville verkligen att den texten skulle få bra genomslag. Tre av de inlägg som kommenterade låg högt upp på “Intressant.se” (medan mitt eget inlägg aldrig nådde upp på de mest intressanta inläggen vilket i sig är lite underligt). Även på “Knuff.se” var inlägget ett av de högst placerade vilket tyder på att en hyggligt stor läsekrets fick del av mina synpunkter.

För att ytterligare vidga läsekretsen fick jag för mig att skicka in texten till partiorganet som ett debattinlägg men jag blev omedelbart refuserad. Att skicka in en text som även efter varsam redigering bestod av mer än 6500 tecken gick inte för sig förstås. Nu har jag “By hatchet, axe, and saw” (Med stridsyxa, yxa och såg och jodå, jag bjussar på den. *ironisk blinkning till liberalerna*), skurit ned texten till 2999 tecken så att jag har ett till godo innanför marginalen. Jag tycker själv att budskapet fortfarande går fram men jag är inte helt säker förstås.

Här intill publicerar jag nu hela den redigerade texten som jag valt att skicka in till Aktuellt I Politiken. Tala gärna om ifall budskapet blivit förvanskat eller förändrat i jämförelse med gårdagens postning.

De som skrivit postningar som kommenterat gårdagens artikel är (listan uppdateras kontinuerligt):
Jonas Morian | PromeMorian
Peter Karlberg
Kulturbloggen
Aqurette
Jordränta
Ulrika Falk, som nyligen skaffat egen blogg, kommenterar.
Bloggaren KAS är kritisk
Svenska Dagbladet 29/12
Krassman - In your face

Finns det fler som har kommenterat eller finns det något skrivet på annat håll så tipsa gärna eftersom jag vill ta del av hela debatten.

Gårdagens bloggpostning.

Vi har en hel del att ta itu med på områden där det finns olika uppfattningar i våra led. Hur ska facklig-politisk samverkan se ut i framtiden? Hur ska småföretagarpolitiken se ut? Hur ska den solidariska fördelningspolitiken formas? Grunden är fortfarande orättvisor i utgångsläge, som leder till att alla inte kan nå sin fulla potential och hur vi med politik kan utjämna dessa. I en individualistisk tidsålder behöver även kollektivister titta över sin agenda, vår socialdemokratiska blandideologi fungerar utmärkt med individanpassning men tar våra metoder hänsyn till människors olikheter?

Vi bör agera för att stärka det civila samhället så att de fackligt knutna försäkringssystemen bär sig själv utan beroendet av skattemedel. När A-kassesystemet kan raseras genom riksdagsbeslut måste vi inse hur svagt vi byggt. Vi behöver mejsla ut en väg till kooperativitet igen, så som det en gång började, dessutom bör vi inse vårt ansvar för cementerad blockpolitik och sluta måla på våra partivänner höger- vänsterepitet. Det är bra med tydliga skillnader i politiken men det är också viktigt att kunna vara gränsöverskridande.. Vi har av hävd varit dugliga på detta men med valförlusten i bagaget ökar risken att de som vill gräva djupare diken bereder väg för fortsatt borgerligt styre.
Det måste stå klart att vi är de som, genom fördelningspolitik och solidariska välfärdssystem, tar ansvar för de som inte lyckas komma in på arbetsmarknaden, som inte lyckas reda ut sina liv utan stöd, för barn som inte orkar ta sig igenom uppväxten utan att fara illa. Det får inte finnas något tvivel om att det viktigaste för oss Socialdemokrater är att alla får chansen att växa till sin rätta potential och komma till sin rätt. En sliten arbetarklass som har gett sina barn en språngbräda vill att vi tillåter ett effektivt utnyttjande av denna språngbräda men också att vi fortsätter vädja till solidariteten med de som inte har nått dit ännu, genom att garantera välfärdstjänster för alla.

Vi måste vi ha en plan för full sysselsättning, med det som prioritering kan vi få det övriga att fungera. Vi måste ha en plan som omfattar småföretag likväl som de stora. Vi måste också vara tydliga med att det finns anledning att anställa fler inom den offentliga sektorn och att det finns ett samhällsansvar att anställa de som av olika orsaker har svårt att komma till sin rätt. Vi bör bli ett parti för småföretagarna, likväl som vi är ett parti för andra som sliter ont i samhällsbyggandet. Att starta och driva småföretag måste löna sig, man måste våga ta risker och göra investeringar i hopp om att, efter uppoffringar och ont slit, få företagandets fördelar tillbaka. Exakt vilka mått som ska tas måste småföretagen själv vara med och forma, hur tar vi tillvara deras insikter? En svensk flexicuritymodell behöver utformas, äkta flexicurity med höga nivåer och höjda tak, i en a-kassa utan karensdagar, men också en översyn av LAS, det är inte orimligt i en tid då få anställda strävar efter guldklocka.

	Under strecket Nu ska vi iväg på mellandagsbio, till att börja med ska vi kolla på den här filmen.

Den här och andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna

12 comments for Debattartikel kring det 21:a århundradet

Bra Erik!
Va trevligt att känna någon som det händer saker runt..
Ja känna och känna…. veta om!
Bara det är en trygghet!

Comment by Foa — December 28, 2006 @ 4:17 pm
Hej Erik, jag noterade din uppmaning och bifogar här mitt debattinlägg i sakfrågan:

http://clausewitz.wordpress.com/2006/12/28/bloggosfarens-socialliberaler-marcherar-igen/

Comment by Clausewitz — December 28, 2006 @ 5:56 pm
Clausewitz
Synd att du inte kan diskutera ämnet här.
Tycker du hade mycket fel i din analys av den verklighet vi har.

Dom utlovade arbeterna kom ju!!! Sex månader för sent.. men inte var det väl så dåligt timeat av Sossarna.

Tycker du snackar i nattmössan då du inte kan se den lilla grejen!

“inte kunde lova det dom ska kunna lova, dvs full sysselsättning.”
Jag tycker dom lyckades bra med vad dom lovade.. några månader sent bara kom det dom lovade

Comment by Foa — December 28, 2006 @ 6:39 pm
jag har inget emot att debattera ämnet här, men det slår mig att så fort man har mer än ett par rader att skriva så är det en bättre idé att posta ett eget inlägg. Riktar du samma uppmaning till de andra bloggare som valt att skriva egna inlägg i debatten med dig?

Det beror på vad vi menar med full sysselsättning, det är knappast 70-talets nivåer. Om arbetena har kommit i den utsträckning som du tycker är önskvärt, varför behövs då flexicurity?

Comment by Clausewitz — December 28, 2006 @ 7:10 pm
“Det beror på vad vi menar med full sysselsättning,”
Håller med dig..
Men nu gällde vad som lovats och som hölls.. Jag tycker att dom lyckades hålla löftet.. om än några månader för sent.

Jag tror även du tycker det..

Skulle dagen läge innfinna sig 2008 istället så skulle säkert borgarna ha tagit åt sig äran att det som lovades… uppfylldes.. eller hur?

Comment by Foa — December 28, 2006 @ 7:33 pm
Nej, det gällde inte alls det, det gällde vad jag skrev, dvs “… ska kunna lova, dvs full sysselsättning”.

Comment by Clausewitz — December 28, 2006 @ 7:46 pm
Bra Erik. Den förra var bättre men sedan var det ju reglerna …

Clausewitz. Jag noterar tillfredsställt att jag inte har en aning om vad du vill med ditt debattinlägg. Jag begriper inte ens på vilken sida du står eller åt vilket håll du strävar. Vänster eller mitten - det är frågan? Du borde bli politiker!

Ändå stimulerar ditt inlägg till reflexioner.
Företag har inte särskillt dåliga villkor i Sverige. Det är en missuppfattning. De som inte kommer till sin rätt är kapitalägare. Eftersom kapitalägare och företagare ofta är samma personer drabbas Sverige av en kapitalägarfattigdom som i sin tur leder till ett svagt företagsägande. Det är ägandet som måste erkännas i Sverige. Företagen behöver inte bättre villkor.

En annan grupp som har dåliga villkor är anställda. Anställda är högtr beskattade och deras jobb omgärdas av en rad bestämmelser som förhindrar flexibilitet. Är man företagsägare och dessutom kapitalist samt anställd i företaget är det extra svårt.

I ditt klassifikationssystem blir det också svårt att kategorisera dessa. Är de arbetare, arbetsgivare, företagsledare eller kapitalister? Är de hjältar eller bovar?

Comment by Leif E — December 28, 2006 @ 8:05 pm
Leif E: Oj då, det var märkligt att min färg var så svår att se, har nog aldrig hänt förut, men nån gång ska vara den första.

Jag har svårt att se att vi lider av kapitalägarfattigdom i Sverige, vinsterna är de högsta sedan 20-talet, det flödar av kapital som är sjukt investeringshungrigt och förvisso kortsiktigt. Men ändock.

Anställda har det inte dåligt för att de omgärdas av inflexibla regleringar utan för att deras arbetsmiljö stinker och att dom omges av jobbet ständigt och jämnt. Den höga beskattningen leder till hög välfärd och bra infrastruktur, men den skulle behöva vara mer progressiv för att utjämna klasskillnader och tillgodose bättre välfärd, bättre infrastruktur. Mer om det här: http://clausewitz.wordpress.com/2006/11/19/gratis-ar-frihet/

Comment by Clausewitz — December 28, 2006 @ 11:18 pm
Clausewitz. Tack för din kommentar, det var underhållande och tankeväckande att läsa, inget tvivel om den saken och jag misstänker att du har rätt i du säkert är onödigt välvillig.

Comment by erik.laakso — December 28, 2006 @ 11:54 pm
Erik: Jaså du, jaja, kunde väl kanske tänka mig det, men alltid värt ett försök.

Comment by Clausewitz — December 29, 2006 @ 12:26 am
Clausewitz. Jag skojade mest till det lite, jag vill tro att din beskrivning om min infallsvinkel är korrekt men huruvida den skiljer sig från Morians kan jag inte ha någon uppfattning om förutom att jag tror du har fel på den punkten.

Comment by erik.laakso — December 29, 2006 @ 1:39 am
#4
“Riktar du samma uppmaning till de andra bloggare som valt att skriva egna inlägg i debatten med dig?”
Jo jag tror att jag behandlar folk lika

Comment by Foa — December 29, 2006 @ 10:07 am