 |
|
|---|---|
Den 6 juli var jag in på Ulf Ekmans blogg för att se vad han skrivit om FRA-debatten. Anledningen till det är att jag med rätt stor säkerhet visste att han skulle ha någon form av åsikt om just den frågan. Det visade sig att han redan den 19 juni skrivit en bloggpostning om saken. Då hade han blivit uppringd av Dagens Eko som ställt frågor om vad han tyckte om att FRA avlyssnat och sparat information om de kontakter Livets Ord hade i både Sovjetunionen och i de senare forna Sovjetstateterna. Ekman skriver:“Ekotjournalisten vände och vred på det hela och ville uppenbart få mig attt höja rösten och säga något högst indignerat. Han fick nog tag i fel person. Med tanke på allt annat vi utsatts för under 80- och 90-talet både i Sverige och på missionsfälten så var detta inte så märkvärdigt att jag skulle börja storgråta i telefonen. Jag är inte säker på att intervjun kommer att spelas upp.”[sic] Han hade så rätt, det tog ända till nu, i mitten av juli innan Ekman hamnade på löpsedlarna med andledning av FRA. |
FRA-lagen är ett demokratiskt missfoster som har sin bakgrund i jakten på maximal och total trygghet för befolkningen och hur bilden av terroristerna står för sinnebilden av den totala otryggheten. Tyvärr är det nog snarast så att det är bilden av den totala tryggheten som är det verkliga missfostret men FRA-lagen passar fint in i samhällssynen på behovet av den den totala tryggheten. Borgerlighetens ungdomsförbund brukar kännetecknas av utspel om trygghetsnarkomanin i Sverige, har för mig att det till och med var lite av en valfråga 2006. Det är faktiskt en bild jag till viss del stämmer in i, jagandet efter den totala tryggheten leder ofelbart in i bara ytterligare rädslor, osäkerhet och otrygghet eftersom sådan trygghet som eftersträvas inte existerar.
Det är sånt här vi kommer få se mer och mer utav, och vi har sett det historiskt också. Missbruk av statliga myndgheters kunskaper och befogenheter, läckage och ryktesspridning, även till främmande makt (se bara hur den patetiske “storspionen” går ut och pratar om rent mjöl!). Därför är det viktigt att alla vi som slåss för vår rätt till ett privatliv, ett skydd för vår integritet och ett motstånd mot statens vilja att ha fingrarna i vårt mjöl, att stå upp till allas rätt att slippa bli avlyssnade om inte misstanke om brott föreligger. Exemplet med Ekman är intressant, det Livets Ord gör och gjorde, missionera och bedriva hjälpverksamhet i forna Sovjet, är och var inte kriminellt i Sverige medan det möjligen (troligen) var kriminellt i Sovjet. Hur säkert vet vi att inga (ryska) kristna pastorer fängslades i Sovjet tack vare läckage från svenska signalspanare? Är det vattentätt att ingen av dessa kom till skada på grund av sitt arbete? så fall, vems är ansvaret och är det principiellt rätt eller fel? |
 |
Under strecket Jag har ju tidigare i mitt bloggande antytt att jag har en personlig tro och kristen övertygelse. Detta är helt sant och visst men det är något jag, från att ha varit öppet kampanjande med, vårdar rätt nära mitt allra innersta. Men jag har en personlig “frälsningsupplevelse” (så töntigt det ser ut i skrift) och jag har varit predikant i frikyrkor som hör till pingstväckelsen (d.v.s. Pingskyrkan, Trosrörelsen och Evangeliska frikyrkan (på “min tid”, Helgelseförbundet och Örebromissionen)), som tonåring var jag också mycket aktiv i missionsförbundet hemma i Dalsland, reste runt i team och deltog i kampanjer bland annat, dessutom har jag studerat 1 år på en mycket kontroversiell frireligiös bibelskola i Uppsala. Tidsperioderna vi talar om här är 1989-1997 samt under tonårstiden 1982-85. Nu kan ni trilla upp från stolarna igen. |
|---|
Den här och andra intressanta bloggar om: politik, livetsord, ulf ekman, FRA-lagen, FRA, signalspaning, demokrati
