Erik Laakso | PÃ¥ Uppstuds

Talare i Tierp är förre talmannen Birgitta Dahl som tillsammans med maken Enn Kokk kommer till oss. Det ser jag mycket fram emot och tror att Birgitta har förmågan att leverera ett tal som inspirerar och utmanar tierpssossarna.

För andra året i rad sker firandet gemensamt för alla kommunens Socialdemokratiska föreningar. Naturligtvis är arrangemanget en samverkan mellan Socialdemokraterna och LO, kulturarrangemanget sker i samarbete med ABF.

Naturligvis har vi servering och lottförsäljning samt medverkan av lokala politiker som står till tjänst och svarar på frågor.
Allt detta sker på Tierps Gammelgård där vi i hembygdsmiljö kan fira vår högtidsdag i gammal tradition men med progressivt framåtsiktande. Välkomna till Tierp!

Det som viker mest i den svenska ekonomin är satsningarna på framtiden. Det är konsumtionen, inte investeringarna som regeringen satsat på och som tuffar på som om inget hade hänt, medan investeringarna mister sin kraft. Särskilt allvarligt tycker jag det är att staten själv investerar så lite nu när infrastrukturen verkligen behöver lyftas.

Pagrotsky avslutar: “Att ha försovit den chansen kan komma att stÃ¥ Sverige dyrt.”
Jag föreslår att ni klickar er vidare enligt länken ovan och läser den skarpa iakttagelsen. Sen kan ni komma tillbaka hit och diskutera ämnet.

Update: Sjölander får till det riktigt bra om samma ämne, kort och koncist.
Även Peter Karlberg kommenterar Pagrotskys artikel.
På Alliansfritt Sverige är man avundsjuk på Pagrotskys formuleringsförmåga.

Ush, fyyyyyy vad heemskt. Du fååår inte iros ironisera över partiet. Det är heligt och har alltid rätt. dt är pÃ¥ grund av sÃ¥na som dig, katrine, som tycker annorlunda och säger det högt som vi inte kan ha högt i tak i partiet. Högt i tak kräver att alla tycker lika eller hÃ¥ller tyst” [sic]

Ett vanligt sätt att uttrycka det kan sammanfattas med; “Det är ju inget tvÃ¥ng att vara med här, sÃ¥ om du tycker nÃ¥got är fel borde du kanske överväga att vara med nÃ¥gonstans där det fungerar annorlunda. Alternativt kanske starta nÃ¥got eget där det fungerar som du vill, du obekväme gaphals.”

En grundbult i demokratiskt engagemang handlar om att agera så mycket man vill, orkar och kan för att påverka samhället i den riktning man tror är bäst för landet. Genom hängivet arbete kan man påverka och genomföra stordåd. Detta borde gälla i varje sammanhang där demokratiska principer sägs råda. Problemet är kanske att det finns svagheter i uppfattningen om vad demokratin verkligen innebär där strävan efter egen makt överskuggar allt annat.

Och med anledning av dagens postning, håller du inte med mig? Bra! Skriv det, argumentera för din åsikt och påverka din omgivning att tycka som du tycker istället. Det är din självklara rättighet och jag vill verkligen inte kränka den rättigheten.

“Melodikryssinläggen fÃ¥r sÃ¥ mÃ¥nga fler klick än era andra bloggares inlägg sÃ¥ det gÃ¥r knappt att jämföra. Detta innebär att portalens startsida till slut enbart skulle bestÃ¥tt av melodikryssinlägg dÃ¥ även gamla inlägg av okänd anledning drar en enorm publik. Antagligen genom att folk söker pÃ¥ melodikrysset via Google och kommer in pÃ¥ S-bloggar och klickar pÃ¥ gamla
inlägg vilket skickar upp dem och hÃ¥ller kvar dem pÃ¥ “Mest lästa inlägg”.”

Jag blev lite nyfiken pÃ¥ den förklaringen och googlade pÃ¥ sökordet “Melodikrysset”. Resultatet blev över 178′ träffar och Enns inlägg med ping pÃ¥ S-bloggar kom först pÃ¥ 25:e & 26:e träffplats. Detta medan direktlänk till Enns blogg kom pÃ¥ en tredje- och fjärdeplats. Därefter klickande jag mig över 25 sidor fram i träfflistan utan att stöta pÃ¥ länk till s-bloggar. Karl-Oskars förklaring hÃ¥ller alltsÃ¥ inte.

Karl-Oskar skriver ocksÃ¥: “Mitt mÃ¥l med S-bloggar är att portalen skall ge sÃ¥ mÃ¥nga bloggare som möjligt en chans att fÃ¥ synas pÃ¥ portalens startsida, pÃ¥ ett demokratiskt sätt.”
Det är bara det att rubriken “Mest lästa” inte gÃ¥r ihop med begreppet “Demokratiskt” om man med demokratiskt menar att alla mÃ¥ste fÃ¥ synas lika mycket. Men om man med demokratiskt menar att alla har lika stor möjlighet att bli mest läst sÃ¥ kan man inte undanbe sig medlemmars deltagande bara för att de är mer lästa och, kanske, mer välskrivna.

Portalägaren upprepar vid flera tillfällen: “Endera har vi en bloggportal med politiska blogginlägg blandat med personliga blogginlägg eller en bloggportal som bara bestÃ¥r av melodikrysset.”

Jag var fast besluten att gå hem och blogga kritiskt om det hela men det blev inte av just då. Främst för att Enns inlägg fortfarande automatpingades och jag tänkte vänta tills det upphörde eftersom jag först trodde att innehavaren till S-bloggar återfått förnuftet.

Idag läste jag så åter om hur Enn portats från portalen, främst på grund av sina melodikrysspostningar. Först såg jag det hos Eva Hillén Ahlström, sedan hos Peter Karlberg och nu i eftermiddag också hos Catti Ullström. Här kan ni också läsa Enns egen reflektion över utestängningen.

Egentligen handlar det här ganska mycket om Karl-Oskar Lundins sätt att bedriva verksamhet. På S-info föll han snabbt till föga för censurivrarna och de som ville begränsa den fria debatten, nu faller han lika snabbt till föga för avundsjuka bloggkonkurrenter som tycker att Enns välskrivna inlägg tar glansen från deras mindre läsvärda alster. Jag har redan dragit konsekvenserna av min ståndpunkt om S-info och verksamheten där, jag har avslutat min hemsida på den portalen.

Dock tycker jag att S-bloggar är en bra samlingsportal för att hitta aktuella inlägg av sossar, bra mycket bättre än partiets egna taffliga försök, men om godtycket från S-info ska fortsätta även på S-bloggar så är jag inte främmande för att även avsluta mitt deltagande där.

Helt politikbefriat blogginlägg, får man vara kvar på s-bloggar tro? Fan trot!

Luciano har också en egen blogg, just nu utlokaliserad till Expressen dock.

Nu behöver jag alltså er hjälp. Konceptet går ut på att Nina och jag ställer Luciano mot väggen med era frågor, kombinerat med egna frågor. Därför vill jag veta; Vad ska jag fråga Luciano Astudillo? Sprid även det här inlägget bland bloggarna, länka friskt, så många får möjlighet att ställa sina frågor.

Jag ser helst att ni skriver era frågor här i kommentarsfältet till det här inlägget så jag får en samlad bild över frågeläget. Jag kommer välja ut frågorna som går vidare till intervjun men i huvudsak kommer jag utgå ifrån vad ni skriver in här bland kommentarerna. Passa på nu och få med just era frågor till det pågående arbetet med utformningen av den socialdemokratiska jobbpolitiken.
En av de frågor jag själv är nyfiken på handlar om det verkligen är så att företagare söker inkomsttrygghet, före avkastning, som riskkompensation.

MÃ¥nga bilister idag verkar mer vara ute och Ã¥ka med (med betoningen pÃ¥ ordet “med”) istället för att aktivt köra sin bil. Dit bilen rullar Ã¥ker man utan medveten kontroll. DÃ¥ är det lätt att missta sig pÃ¥ medtrafikanternas ageranden, speciellt om de ocksÃ¥ är ute och Ã¥ker med i sina bilar.

Ett kommande förbud mot att tala i mobiltelefonen kommer självklart inte hjälpa. Dåliga bilförare är dåliga med eller utan mobiltelefon. Med kaffet i ena handen, sminkredskapen i den andra, skivbyte på den oerhört spännande talboken och samtalet med chefen över telefon. Och så ska man köra bil också!

Jag hör till dem som verkligen gillar Stefan Liv, han är tjurig, klurig, eftertänksam och annorlunda. Igår var det till allra största delen hans förtjänst (med god hjälp av sina backar, stolpar och domare) att HV71 säkrade guldet. Det är bara att gratulera, säsongens bästa lag vann både serien och guldet. HV71 hör verkligen inte till mina favoriter, några av de tråkigaste matcherna jag sett har haft dem som ena parten, därför en viss avoghet. Men det är ingen tvekan om att de är välförtjänta vinnare.

Linköping föll oerhört mycket på samma saker som MODO förlorade finaler och semifinaler på i slutet på 90-talet. Grinighet mot domslut, energidränering på saker som inte går att påverka, modlöshet trots att det borde gått att stå upp. En hysterisk publik som skriker mot domare och livets orättvisor i allmänhet skapar inte vinnare. Kanske var det bara därför MODO lyckades vinna mot just Linköping förra året?

Deras tränare Kenta Johansson är dessutom störtskön, hans finurliga och bitska kommentarer pÃ¥ korkade journalisters frÃ¥gor är lysande, han levererar klassiker i varje uttalande. PÃ¥ frÃ¥gan om laget sa han att det är “gökboet ibland”. Suveränt! Stefan Livs kommentar om att han blir dum som svar pÃ¥ frÃ¥gan hur det känns är ocksÃ¥ skön. Linköping skyller säkert pÃ¥ domarna idag men om sanningen ska fram sÃ¥ var det spelet de fallerade pÃ¥, allt annat blir undanflykter.

I vÃ¥rt parti gör vi oftast upp internt och hÃ¥ller sedan samman när vi debatterar och gÃ¥r till beslut. Det kan gÃ¥ hett till och oenigheten kan vara stor. Visst har det även hos oss i Tierp hänt att nÃ¥n företrädare i fullmäktigedebatten gÃ¥tt emot “partilinjen” eller föregripit den interna debatten. Senast det hände var när frÃ¥gan om vÃ¥rdnadsbidrag togs upp första gÃ¥ngen. DÃ¥ slog en s-ledamot tydligt fast att han stod för ett införande av vÃ¥rdnadsbidrag. Nu har partiet haft intern debatt och majoritetsbeslutet är att vi inte vill införa vÃ¥rdnadsbidrag. Det ska min själ bli intressant att se hur denne s-ledamot ska försvara sitt tidigare ställningstagande gentemot sitt nya ställningstagande. Om jag var oppositionspolitiker i Tierp vet jag ju vart jag skulle sätta in de elakaste stötarna. Watch out Peter.

Men det som vare sig politiker, signalspanare eller övervakningsivrare verkar vilja ta till sig är att systemet är rättsosäkert, godtyckligt och integritetskränkande. I en ny tid där nästan all kommunikation korsar gränser så är vi alla att betraktas som skyldiga till FRA släppt oss förbi deras krokar. Det är hög tid att kasta rejält med grus i deras maskineri.

Rosetta Sten kommer med ett bra förslag, låt oss alla kasta finkalibrigt småsten i övervakningssystemet. Låt oss krydda våra mejl med suspekta kodord, tagga våra blogginlägg med sådana sökbegrepp som FRA fikar efter och, bara för att det är roligt, överlag uttrycka oss över gränsen så det blir fullt upp i signalspaningsmyndighetens otillräckliga datorer. Om vi är ihärdiga och om vi har lite tur så kletar vi igen rören hos avlyssningsmyndigheten.

Jag undrar var det här kommer sluta? Hur extremt samhälle ser vi framför oss? Kommer vi alla börja spionera på varandra och ange dem vi tycker är misstänkta? Ska våra brev öppnas och innehållet granskas? Eller kommer det ändå bara drabba dem som heter Muhammad eller Muharrem så rågblonda svenskar kan lugnt andas ut även om risken alltid finns att någon tycker vår kommunikation är tillräckligt spännande att granska lite extra?

Vi är många som oroar oss över utvecklingen, jag hänvisar till ytterligare två Socialdemokrater med liknande tankegångar som mina. Cattis Ullström och Peter Karlberg. Tills vidare sätter jag söktaggar på mina inlägg i det här ämnet, söktaggar som förhoppningsvis upptar lite arbetstid hos en myndighet som inte förstått sin uppgift och söktaggar som förhoppningsvis kan bidra till att upplysa rädda och otrygga riksdagsmän att de säljer ut vår frihet.

Terroristerna sades vilja förgöra vårt sätt att leva, våra demokratiska fri- och rättigheter, därför skulle de bekämpas med alla medel. Dessa medel visar sig förgöra vårt sätt att leva, våra demokratiska fri- och rättigheter. Vem är det då som vinner kriget?

1. Vilken är den bästa bok du läst, alternativt vilken bok har varit viktigast för dig? Berätta gärna varför eller vad som gör boken bra.
2. Vilken film har betytt mest för dig?
3. Vilken låt eller musik eller konsert, alternativit artist, har betytt mest eller mycket för dig?
4. Vilket konstverk eller bild är viktig för dig?

Det är svÃ¥rt det där med “bäst” eller “viktigast”, det finns sÃ¥ mÃ¥nga aspekter. Men Ondskan av Jan Guillou är en av de bästa och viktigaste, Bibeln är ocksÃ¥ en bok som betytt mycket för mig. Frihetens Sjö i tvÃ¥ delar av James A Michener är ocksÃ¥ en riktigt bra och viktig bok samt slutligen Väinö Linnas trilogi Under Polstjärnan. Men utan Enid Blytons Fem-böcker och de vilda historierna om Dante & Tvärsan av Bengt Linder hade jag kanske aldrig kommit vidare till Vilhelm Moberg och Per Anders Fogelström och alla andra viktiga författare.

Filmer är kanske ännu värre, allt är ju så beroende av i vilken tid man sett dem. Troligen är Gökboet den film som varit viktigast för mig, dessutom tycker jag det är en av de bästa jag någonsin sett. Slutsatsen att man åtminstone måste försöka har nog präglat mitt liv väldigt mycket. Jag tycker också att Döda Poeters Sällskap var en viktig och bra film som betydde mycket för mig. Av modernare filmer finns det väldigt många som är grymt bra, välgjorda och spännande, hela vägen från Pulp Fiction via Sin City till No Country For Old Men och There Will Be Blood. Vackra och grymma filmer för förströelse och väckande av tankar.

Den viktigaste konsert jag bevistat var KISS i Scandinavium Göteborg 1981, utan den vet man aldrig vart det slutat. Den första i en lång rad roliga, härliga, viktiga och betydelsefulla konserter. Black Sabbath var det första hårdrockband jag upptäckte, detta i en ålder av 4 år där låsten Electric Funeral låg högst på min personliga topplista. Ozzy Osbourne blev tidigt den främste av de musikaliska förebilderna. Sedan flöt i snabb takt Deep Purple, Rush, Led Zeppelin, Uriah Heep och en massa andra bra band in bland favoriterna men den första konserten var med KISS och som nybliven 13-åring där KISS för tillfället var det häftigaste som gick att uppbåda så var det megastort, makalöst och oförglömligt. Efter det har jag haft förmånen att se såväl Deep Purple, Black Sabbath och Rush och det var självklart konserter som var bättre, större, mäktigare och allt annat men de var inte den första.

Viktigt konstverk är svårare faktiskt, det finns många bilder som fångt ögat och själen men ingen sån där som hänger kvar och som jag ständigt återkommer till. Favoritmålare finns det förstås men ingen sån där som är extremt speciell och som bara jag upptäckt. Jag gillar Rembrandts målningar, Monet och Van Gogh, Salvador Dali är hur spännande som helst. Men den målare som betytt mest för mig är nog min bildlärare från Karlbergsskolan i Åmål, med tät efterföljd av bildläraren på Bengtsgården i Bengtsfors. Jag minns inte på rak arm deras namn men de visade mig hur jag kunde förmedla något genom kolpennor och oljefärger. Det är rätt häftigt det också, ungefär lika häftigt som en bibliotekarie på filialbiblioteket i Billingsfors som hjälpte till att fylla min veckokasse med läsvärda böcker.

Svårare än jag trodde det här med kulturfyra, hur ska man kunna begränsa sig till en bok, en film, en musikalisk upplevelse och ett konstverk? Nåja, Bibeln, Gökboet, Electric Funeral med Black Sabbath och konstverket Nattvakten av Rembrandt men då har jag verkligen skalat skalat skalat.

Skriv gärna er egen kulturfyra i kommentarsfältet om ni inte har en egen blogg men gör det allra helst på Kulturbloggens kommentarsfält så Rosmarie ser hur utmaningen sprider sig.