 |
|
|---|---|
Några klassiska sångtexter från 70-talets proggera kommer osökt till mig när jag hör nyhetsrapporteringen om fildelning och nedladdning: “Staten och kapitalet sitter i samma båt” och “Vaktbolagen kommer snart, då blir det en jävla fart, dom har betalt för att jaga ungar. Gården är stängd sen länge sen, snuten jagar tonårsgäng” är det som klingar högst hos mig och jag behöver inte koppla in min Mp3-spelare och spela de piratkopierade låtarna, jag kan dem utantill. Under valrörelsen uttalades, från både höger och vänster, att staten inte kan ägna sig åt att jaga en hel ungdomsgeneration. Därför överlåter staten nu ansvaret till multiinternationella storbolag att hantera jagandet och det är så tyst så tyst från både höger och vänster. Den svenska statens främsta företrädare överlåter polisarbetet till storkapitalet, det är tammejafan helt barockt.Att skydda den upphovsrätt man som skapare till ett verk har rätt till är en sak, att se till att få betalt för spridningen av samma verk är en helt annan sak och det är här misslyckandet ligger. Artisterna har satt sig djupt i storkapitalets knä och ser inga andra möjligheter att få betalt än att skivbolagen fortsätter kränga plastskivor där huvuddelen av inkomsterna inte går tillbaka till artisten. Om brott har begåtts är det polisens sak att utreda saken och åklagarens sak att väcka åtal samt domstolens sak att värdera bevisningen. Om storkapitalet får rätten att krypa in i allas våra datorer och sedan skicka mer eller mindre hotfulla uppmaningar med underliggande varningar om stämningar till var och en som laddar ned filmer och musik för eget bruk så sätts rättstaten ur spel. Vem vågar utmana miljardindustrin och deras välbetalda advokater? |
Skivbolagen hävdar att de värnar kreativiteten men deras totala brist på kreativitet har gjort att de själva hamnat i en framtidskris. De vet inte längre hur de ska tjäna pengar och skriker därför som grisar över sina uteblivna intäkter. Självklart måste de, om de vill ha något som helst existensberättigande, anpassa sig och hitta nya lösningar. Men när staten sätter marknaden ur spel för att skydda kapitalet så är det en protektionism som underminerar just kreativiteten. Med sådant agerande i historiskt perspektiv hade vi inte haft vare sig kylskåp eller datorer eftersom marknadsskyddet för isleverantörer och skrivmaskiner hade skyddats av domstolar och regeringar.
Vad beror det här på då? Hur kommer det sig att såväl vanligvis sansade som vanligtvis sanslösa tror sig stå på artisternas sida när de i själva verket springer företagens ärenden? För att åter citera lite gammal piratkopierad progg; “Vem i hela världen kan man lita på?”. Att det är råttorna som kilar in och ut genom hålen i kaparens ansikte är väl i vilket fall tveklöst. Den oerhört märkliga antipiratpropagandan som Svenska Dagbladet återberättar okritiskt syftar till att vända en okunnig opinions sympatier till förmån för de snälla skivbolagen som lider under tonåringars stora och genuina intresse för musik men som inte går via de traditionella distributionskanalerna, därför ska de klämmas åt och därför ska de ges rätten att jaga ungar. EU har gett länderna rätten att välja själva om de ska tillämpa direktiv om fildelning eller inte och som vanligt vill gamla Svea vara bäst i klassen, hur ska vi annars kunna skriva andra länder på näsan? Dagens Arena har ett bra perspektiv på sakfrågan även om jag tycker det vore bättre om marknadskrafterna själva fick visa sin kreativitet och få fram nya vägar till ersättning för upphovsmännen, att statens ska reglera ersättningsfrågan är knepigt, det finns allt för många som aldrig kommer tillgodoses ändå. |
 |
Under strecket Själv sitter jag just nu och surfar på ett oskyddat nätverk som någon okunnig granne till kiosken satt upp, det går snabbare via det nätet än via bredbandsmodemet. Hur ska skivbolagen kunna bevisa att det var han som laddade ned all den musik som jag eller någon annan teoretisk skulle kunna lägga honom till ansvar för? Och hur ska han kunna bevisa att det inte var han, inga spår i hans dator men otvivelaktigt hans IP-adress och hans nätverk som mottagare. Han har inte en chans mot ett hotbrev från fina advokatens (eller brutala MC-gängets beroende på seriositeten hos skivbolaget) indrivningsbegäran, bara att betala medan han funderar hur i helsike det gick till. Jag tror jag laddar lite mera… |
|---|
Den här och andra intressanta bloggar om: fildelning, upphovsrätt, piratkopiering, nedladdning
