Erik Laakso | På Uppstuds » 2007

Så blir det - 2008Kommentera här

Posted by erik.laakso in Politik, Personligt, Satir o.dyl., Bloggkollegiet (Friday December 28, 2007 at 9:37 am)


Hur är det man brukar säga? Bara några skälvande dagar kvar av året 2007 enligt vår tideräkning. Nu är det ju så att det endast är en liten del av världens befolkning som firar nyår kommande helg men den här lilla befolkningsandelen har ju satt standarden för hela den ekonomiska världen så även de med annan tideräkning får hänga på framtidsutfästelserna för det kommande nya året 2008. En populär trend så här års går ut på att summera det gamla och förutse det nya och det är ju inte så svårt, det nya brukar bli precis som det gamla, idag är som igår och morgondagen är den andra lik. Därför kommer här redovisningen av vad jag sett i min kristallkula och överensstämmer det inte med vad du sett så kanske du inte har uppdaterat din mjukvara, för jag kan ju inte ha fel, så självgod som jag är. Regeringen Kommer att ha fortsatta problem under 2008, regeringschefen som ser allt mer obekväm ut i sin roll, synnerligen medveten om att han är fel man på fel plats, kommer ha fullt upp med att hålla ihop sin bräckliga ministär. Bakom kulisserna fortsätter propagandaminister Schlingman spela sitt ungdomsrums drömmonopol där verkligheten har haft den olycksaliga rollen att bli spelplan, samtidigt fascineras finansminister Borg allt mer av sin nyvunna maktposition där han likt en schackmästare gör sitt bästa för att sätta såväl opposition som befolkning i matt. Paret Reinfeldt ställer under året upp för repotage i såväl Slitz som i Hemmets Journal samt i varje soffprogram som teve kan erbjuda, enda kravet är att slippa prata politik och istället få gnistra med hur “de ser hur vanligt folk har det”, hur de “går intill det svenska folket” och hur de “nu vet hur svenska folket tänker”. I de olika outsourcade departementen har småpartierna lekstuga med folkets villkor. Likt en vältrimmad arbetsplats ska landet slimmas, sjuka, utsatta, unga och gamla får finna sig i att drivas på lite hårdare, försöka lite mer, tro på sitt eget tillfrisknande och de som inte förmår lägga manken lite bättre till kommer dömas av den kristkonservativa moralpolisen. Nya avgångar är förstås att vänta under året. Kulturministern tröttnar på ansvaret, utrikesministern avgår visserligen inte men han kommer endast ge intervjuer och direktiv från världens flygplatser i sin ständigt pågående resa för att knyta nya affärskontakter som kan bli till nytta när regeringsåren är över. Leijonborg blir ambassadör i Rumänien, Mats Odell flyttar hem igen och Maud Olofsson lyfts ut från regeringskansliet av ursinniga bönder som samlats till traktorprotest och gödseltömning på mynttorget, bönderna marscherar med greparna i högsta hugg, via Stureplan, upp till Brunkebergsåsen där ett nytt blodbad genomförs men inga förluster rapporteras via medierna eftersom ingen egentligen bryr sig. I Omvärlden händer inget nytt alls, mord, kravaller, terrorism och miljökatastrofer avlöser varandra, Nejsidan kräver att vi går ur Världen och håller oss för oss själva eftersom de är så onda därute.	Oppositionen En brokig skara av vänsterpartister som kräver ministerposter i en kommande regering blandas med ett miljöparti som inte vill samarbeta med de forna kommunisterna allt medan socialdemokratin gör sitt bästa för att samlas kring någorlunda hållbara ståndpunkter där vänsterpopulism balanseras mot samhällsansvar och hållbara lösningar. Allt under parollen, Alla ska med, åtminstone så länge vi får vara med. Skuggkabinettet träder fram ur skuggorna och skriver bloggar, sänder pod-tv och omformulerar refuserade debattinlägg för att nå ut i mediebruset. Tre personer till ur befolkningen tittar på riksdagsdebatterna på SVT24, en ökning med 175%, och väljer att rösta rött om det vore val idag. Mona svarar på Reinfledts sexistiska frågor om Vad hon vill göra och Vem hon vill göra det med genom att tala ut i en specialsändning via You Tube där hon intervjuas av Aftonbladets Lotta Gröning, Linn Heed samt Filip & Fredrik. Svaren är synnerligen oväntade, hennes populäritet stiger i höjden. De politiska rådslagen lägger fram delbetänkanden till partistyrelsen där besked om en utbyggd välfärd för företagare, höjda nivåer i socialförsäkringssystemen och ett utrikesprogram kallat “De satans mördarna” antas under bred enighet. Efteråt ger alla ledamöterna pratminus till samtliga tevekanaler där de lägger in små men otydliga brasklappar. Även hos de tre oppositionspartierna sker en del personförändringar. Lars Ohly går i exil till Kuba där han blir väl mottagen som den gode kamrat han visat sig vara, efterträder i sinom tid Fidel eftersom han har rätt ideologi och är, genom bekännelse, en äkta, handrullad, cuban. Peter Eriksson startar elbolag i Norrbotten, hans bolag “Grönare El” mottas med tacksamhet då de håller elen avstängd för alla invånare endast mellan 15:00-24:00, det leder för övrigt till en kraftig befolkningsökning under 2009 men det får vi återkomma till. Socialdemokratin flyttar runt sina företrädare på olika poster i syfte att förvirra Schlingman och Borgs spelstrategi, en och annan slinker förstås ned i diket och startar egna partier, juristfirmor och loppmarknader. De som väljer nya karriärmål är Ylva Johansson (eftersom hennes man återigen omöjliggör hennes yrkesval), Bodström som vid sidan om sin juristfirma startar “Tomas Import-Export” med specialinriktning på högteknologisk avlyssningsutrustning samt Bosse Ringholm som, efter den lyckade humorsatsningen tillsammans med Felix Herngren inser sin egen komiska begåvning, flyttar till Höganäs och startar det egna kombinerade MC-gänget & Stand-up klubben BullShit. Bloggkollegiet Drabbas av höggradig hybris när Aktuelltredaktionen intervjuar en känd bloggare varje vecka som ett fördjupande repotage. Alla välmeriterade bloggare skickar kärleksbrev till Jarl Alfredius i hopp om att få sitta i rutan 48 sekunder varje torsdag men ingen av de bloggare som väljs ut är känd i bloggkollegiet. Bloggens status hos medelsvensken hamnar på samma nivå som Johannes Brost och En Ding Ding Ding Ding värld. Projektet läggs ned i mars.

Hur är det man brukar säga? Bara några skälvande dagar kvar av året 2007 enligt vår tideräkning. Nu är det ju så att det endast är en liten del av världens befolkning som firar nyår kommande helg men den här lilla befolkningsandelen har ju satt standarden för hela den ekonomiska världen så även de med annan tideräkning får hänga på framtidsutfästelserna för det kommande nya året 2008.
En populär trend så här års går ut på att summera det gamla och förutse det nya och det är ju inte så svårt, det nya brukar bli precis som det gamla, idag är som igår och morgondagen är den andra lik.

Därför kommer här redovisningen av vad jag sett i min kristallkula och överensstämmer det inte med vad du sett så kanske du inte har uppdaterat din mjukvara, för jag kan ju inte ha fel, så självgod som jag är.

Regeringen
Kommer att ha fortsatta problem under 2008, regeringschefen som ser allt mer obekväm ut i sin roll, synnerligen medveten om att han är fel man på fel plats, kommer ha fullt upp med att hålla ihop sin bräckliga ministär. Bakom kulisserna fortsätter propagandaminister Schlingman spela sitt ungdomsrums drömmonopol där verkligheten har haft den olycksaliga rollen att bli spelplan, samtidigt fascineras finansminister Borg allt mer av sin nyvunna maktposition där han likt en schackmästare gör sitt bästa för att sätta såväl opposition som befolkning i matt. Paret Reinfeldt ställer under året upp för repotage i såväl Slitz som i Hemmets Journal samt i varje soffprogram som teve kan erbjuda, enda kravet är att slippa prata politik och istället få gnistra med hur “de ser hur vanligt folk har det”, hur de “går intill det svenska folket” och hur de “nu vet hur svenska folket tänker”. I de olika outsourcade departementen har småpartierna lekstuga med folkets villkor. Likt en vältrimmad arbetsplats ska landet slimmas, sjuka, utsatta, unga och gamla får finna sig i att drivas på lite hårdare, försöka lite mer, tro på sitt eget tillfrisknande och de som inte förmår lägga manken lite bättre till kommer dömas av den kristkonservativa moralpolisen. Nya avgångar är förstås att vänta under året. Kulturministern tröttnar på ansvaret, utrikesministern avgår visserligen inte men han kommer endast ge intervjuer och direktiv från världens flygplatser i sin ständigt pågående resa för att knyta nya affärskontakter som kan bli till nytta när regeringsåren är över. Leijonborg blir ambassadör i Rumänien, Mats Odell flyttar hem igen och Maud Olofsson lyfts ut från regeringskansliet av ursinniga bönder som samlats till traktorprotest och gödseltömning på mynttorget, bönderna marscherar med greparna i högsta hugg, via Stureplan, upp till Brunkebergsåsen där ett nytt blodbad genomförs men inga förluster rapporteras via medierna eftersom ingen egentligen bryr sig.

I Omvärlden
händer inget nytt alls, mord, kravaller, terrorism och miljökatastrofer avlöser varandra, Nejsidan kräver att vi går ur Världen och håller oss för oss själva eftersom de är så onda därute.

Oppositionen
En brokig skara av vänsterpartister som kräver ministerposter i en kommande regering blandas med ett miljöparti som inte vill samarbeta med de forna kommunisterna allt medan socialdemokratin gör sitt bästa för att samlas kring någorlunda hållbara ståndpunkter där vänsterpopulism balanseras mot samhällsansvar och hållbara lösningar. Allt under parollen, Alla ska med, åtminstone så länge vi får vara med. Skuggkabinettet träder fram ur skuggorna och skriver bloggar, sänder pod-tv och omformulerar refuserade debattinlägg för att nå ut i mediebruset. Tre personer till ur befolkningen tittar på riksdagsdebatterna på SVT24, en ökning med 175%, och väljer att rösta rött om det vore val idag. Mona svarar på Reinfledts sexistiska frågor om Vad hon vill göra och Vem hon vill göra det med genom att tala ut i en specialsändning via You Tube där hon intervjuas av Aftonbladets Lotta Gröning, Linn Heed samt Filip & Fredrik. Svaren är synnerligen oväntade, hennes populäritet stiger i höjden.
De politiska rådslagen lägger fram delbetänkanden till partistyrelsen där besked om en utbyggd välfärd för företagare, höjda nivåer i socialförsäkringssystemen och ett utrikesprogram kallat “De satans mördarna” antas under bred enighet. Efteråt ger alla ledamöterna pratminus till samtliga tevekanaler där de lägger in små men otydliga brasklappar. Även hos de tre oppositionspartierna sker en del personförändringar. Lars Ohly går i exil till Kuba där han blir väl mottagen som den gode kamrat han visat sig vara, efterträder i sinom tid Fidel eftersom han har rätt ideologi och är, genom bekännelse, en äkta, handrullad, cuban. Peter Eriksson startar elbolag i Norrbotten, hans bolag “Grönare El” mottas med tacksamhet då de håller elen avstängd för alla invånare endast mellan 15:00-24:00, det leder för övrigt till en kraftig befolkningsökning under 2009 men det får vi återkomma till. Socialdemokratin flyttar runt sina företrädare på olika poster i syfte att förvirra Schlingman och Borgs spelstrategi, en och annan slinker förstås ned i diket och startar egna partier, juristfirmor och loppmarknader. De som väljer nya karriärmål är Ylva Johansson (eftersom hennes man återigen omöjliggör hennes yrkesval), Bodström som vid sidan om sin juristfirma startar “Tomas Import-Export” med specialinriktning på högteknologisk avlyssningsutrustning samt Bosse Ringholm som, efter den lyckade humorsatsningen tillsammans med Felix Herngren inser sin egen komiska begåvning, flyttar till Höganäs och startar det egna kombinerade MC-gänget & Stand-up klubben BullShit.

Bloggkollegiet
Drabbas av höggradig hybris när Aktuelltredaktionen intervjuar en känd bloggare varje vecka som ett fördjupande repotage. Alla välmeriterade bloggare skickar kärleksbrev till Jarl Alfredius i hopp om att få sitta i rutan 48 sekunder varje torsdag men ingen av de bloggare som väljs ut är känd i bloggkollegiet. Bloggens status hos medelsvensken hamnar på samma nivå som Johannes Brost och En Ding Ding Ding Ding värld. Projektet läggs ned i mars.

	Under strecket Ja, nu vet ni hur det kommer gå, med det i minnet kan vi ju hoppa över 2008 och gå direkt på 2009. Å andra sidan så blåser det bara till så sitter vi här igen med ett nytt år som blivit gammalt. Nästa år fyller jag 40, det är lite märkligt, det trodde jag aldrig, men så är vi ju inte framme vid det än så vem vet.