Om det i framtiden blir sÄ att man slipper gÄ och lÀgga sig klockan 17 och om man fÄr duscha enligt de vanor man dragit pÄ sig i livet och inte Àr hÀnvisad till en tid i veckan sÄ kanske man kan tÀnka sig att bo pÄ Älderdomshem istÀllet för att gÄ i sjön nÀr man börjar bli en belastning för sig sjÀlv och samhÀllet. Men vilken musik ska ljuda i hemmets korridorer? Det funderar snart 40-Ärige Magnus Ljungkvist pÄ.
Jag tycker Magnus valt tvÄ bra spÄr i The Clash och i Imperiet. Men visst finns det vÀl en del musik som Àr bra Àven av det som Àldre generationer uppskattade?
HÀr Àr mina fyra förslag till musik i Älderdomshemmets korridorer.
Black Sabbath i alla sina olika konstellationer kommer för alltid att följa mig, Àven in pÄ hemmet. HÀr med Ronni James Dio pÄ sÄng. Jag gillar visserligen Ozzy-Ären bÀttre men den tyngd som bandet har hÀr Àr grymt skön, Heaven and Hell.
Jag tror inte heller att jag nÄnsin kommer sluta lyssna pÄ progg. HÀr kombineras det bÀsta med det sorgligaste. Mikael Wiehe och Hoola Bandola band tillsammans med Joakim ThÄström pÄ hyllningskonserten till minnet av Björn Afzelius. Och lÄten, en av de bÀsta, Keops Pyramid.
”
Om 40 Ă„r kommer naturligtvis Ă€ven det som Ă€r nytt i dag vara gammeldans för de unga. Men “Bullet for my Valentine” fĂ„r vara en god representant för den tunga musikens lite mer moderna prĂ€gel och sĂ„n hĂ€r musik kommer mullra nĂ€r jag ligger pĂ„ hemmet, fast det kanske Ă€r tvĂ„ng pĂ„ lurar.
Slutligen sĂ„ gĂ„r vi ytterligare tillbaka i tiden och tittar pĂ„ en helt annan sorts musik. Fast kopplingarna finns tydligt, inte minst i den tunga hĂ„rdrockens eposliknande kompositioner. Jag hade svĂ„rt att vĂ€lja hĂ€r. “I Bergakungens sal” lĂ„g nĂ€ra tillhands, Carl Orffs “Carmina Burana” eller “Spartacus” av Aram Khachaturian. Men det blev det hĂ€r: Framfört av den japanska violinisten Akiko Suwanai, frĂ„n tĂ€vlingen “International Tchaikovsky Competition” 1990: “Violin Concerto No.1″ av NiccolĂČ Paganini.
Andra bloggar om: musik, kultur, Ă„lderdomshem
