Skitåret har börjat
By Erik Laakso at 1 January, 2009, 12:01 am
Skitåret 2009 har någon minut på nacken och vi vet väldigt lite om vad som kommer ske. Vi har en regering som gett upp och släppt taget och som den kloke vet, det man släpper, faller. Arbetsmarknadsministern uttalade innan jul att 2009 blir ett skitår. Det ingjuter mod och positivism i den vintertrötte svensken. I alla fall om man inte, som arbetsmarknadsministern, haft möjligheten att bli utestängd från Egypten och sedan semestrat vidare på okänd ort. Det är klart det blir ett skitår för den som nervöst suttit på sitt fondinnehav i väntan på vändningen men till slut tagit ut pengarna i hopp om att rädda något av det som finns kvar. Den vanlige svensken har fondsparat som aldrig förr, vi lär vara ett av världens mest fondsparande folk, men efter den borgerliga regeringens inspirerande företrädare så är vi väl snart tillbaka till att ha pengarna i madrassen.
Opatriotiska svikare.
Konjunkturer och marknader följer ofta människors oro och förväntningar. Eller som nu då, brist på förväntningar. Med Tottos ord om skitår och finansministerns rådgivning om att ringa bankerna så finns det väldigt liten tilltro till såväl konjunktur och marknad. Profetian om skitåret uppfyller sig själv och ytterligare några miljarder plockas ut från fondsparandet. Om statsministern får som han vill kommer svensken att konsumera upp sina sparpengar på inhemska upplevelser och produkter. För de som får nöja sig med att betala hyran och köpa det dagliga brödet med sparpengarna i väntan på att tillgångarna ska vara så låga så försörjningsstödet kan betalas ut kanske inte upplevelser eller produkter är det första som kommer i åtanke. För den har skitåret bara börjat. Allt medan landets medelklass fortfarande har råd att åka till Thailand ett par vinterveckor. Lyssnar de inte på statsministerns råd om inhemska upplevelser?
Måla fan på väggen
Troligen kommer det bli sämre innan det blir bättre. Människors oro kommer driva fram ytterligare försämringar i konjunkturen, investeringar uteblir eftersom folks rädslor står i vägen. Ända fram till det helt enkelt får räcka. När det är så eländigt att det bara är att bita ihop och börja bygga framtiden igen. Då vänder det.
Eftersom regeringen inte har något krismedvetande och inte gör några tydliga investeringar där det kunde göra skillnad riskerar de att kommunerna börjar göra neddragningar när arbetslösheten stiger och istället för nödvändiga insatser för att lindra krisen blir krisen värre och fördjupad när socialbidragskostnaderna stiger och skatteintäkterna sjunker. Men landets styrande ministrar har ju redan uppgivet konstaterat att det blir ett skitår så det är bara att klä sig varmt och bita ihop.
Vem kan hindra mig?
Om jag fick önska, och vem kan hindra mig, skulle jag nu omedelbart vilja se en utökad investeringsvilja hos de av landets politiker som kan göra det regeringen misslyckas med oavbrutet. Nämligen ta några modiga beslut som kommer bygga in framtidstro hos folket. Landets kommunpolitiker bör genast sätta alla klutar till för att investera landet ur krisen. Skjut till pengar till allmännyttan, bygga nya attraktiva lägenheter i efterfrågade områden. Förbättra infrastrukturen genom att underhålla det kommunala vägnätet. Ta initiativ till nya tågförbindelser där det kommer ge positiva effekter, som exempelvis mellan Uppsala och Enköping men också på många andra platser. Gör det regeringen inte förmår, ingjut hopp hos medborgarna. Visst vore det önskvärt om regeringen också kunde visa handlingskraft men det hoppet är nog ute tyvärr.
En moderat agenda
För om inte kommunerna investerar så ökar snart arbetslösheten än mer och alla de lokala företag som är leverantörer till kommuner och landsting kommer också tvingas dra ned på personal och den onda cirkel vi redan befinner oss i kommer utvecklas till en formidabel tornado av elände. Reinfeldt, Borg och Littorin har inte visat vare sig intresse eller kompetens att hindra det. Vårt hopp står till kloka kommunpolitiker ute i landet. Och om man vill vara lite konspiratorisk kan man nästan tro att en riktigt djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet och människors allmänna elände är precis vad regeringen tycker är bra för att det systemskifte de smugit med men som alltid ligger på det moderata bordet, ska gå att genomföra i all hast innan nästa val. Allt under skyddet av marknadens osynliga hand.
Så med ett drag på cigarren och ett par sippar på den tillblandade Irish Coffeen som syftar till att smälta nyårssupén så önskar jag oss alla ett gott år. Det kan nog bli lite sämre men sedan blir det bättre igen, om inte annat efter valet 2010.
Andra intressanta bloggar om: gott nytt år, politik, krisask, borgerlig regering
(2 votes, average: 5.00 out of 5)
Loading ...Kommentarer
Det går inte att kommentera det här inlägget.
Gott nytt år på dig mvh Björn
Jag räknade just att det är 626 skitdagar kvar till valet. Det är bara att försöka stå ut antar jag…
Gott Nytt År!
Även om namnet på året är Skitår enligt Littorin ska vi se till att mocka ut skiten innan det är till ända.
Staffan
Ett bättre nytt år!
Björn, Gott Nytt År till dig också
Ann-Catrin, uthärdande är en god egenskap.
Staffan, det tror jag också.
Enn, jag håller med, måtte det bli bättre. Allt gott tillönskas er båda.
Erik,
får jag önska dig en god fortsättning på året, samt ett sunt tillfrisknande på den internationellt mest erkända bakfylledagen.
-Nyårsdagen är den dag på året som har högst förbrukning av fruktsalt, huvudvärkspulver, samt barernas största försäljning av Bloody Mary och Tequila.
-Nyårsdagen är den dag, då flest människor ångrar gårdagens glädjestunder.
Emot den bakgrunden, så börjar verkligen 2009 som ett skitår. Hur vi sedan låter året utvecklas, blir en framtida fråga. Min uppfattning är att vi socialister, måste ta gemensamma krafttag för att vända oppinionen i vår riktning. Det är under 2009 vi ska skapa ett gehör för partiets politik. Vi ska se ljust på framtiden och bygga upp en “ny rörelse” som brryr sig om den “enkle medborgaren” och dess roll i samhället.
Vi ses på barrikaderna för ett socialistiskt Sverige.
Din vän i Spanien
Lasse, för min del fick det räcka med en irish coffee så det finns ingen baksmälla att bota här inte.
Men det kan ju bli ett skitår för det. hihi
Gott Nytt År.
Ett bättre socialdemokratisk år med en mer offensiv politik för solidaritet, jämställdhet och rättvisa.
“djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet och människors allmänna elände är precis vad regeringen tycker är bra”
Är inte det också en förutsättning för införandet av vad Naomi Klein kallar “Chockdoktrinen”? För er som hunnit läsa boken.
Shit, det här året kommer att bli jävligt oroväckande, hoppas att det vänder snart!
Det är hårda tider för bilindustrin. Erik Du borde titta litet grand på vad EU-representanterna (S) vill göra med svenska bilindustrin ? Bra eller dåligt handarbete?
Egentligen är det bara skitår i våra huvuden. Det finns ju alltid en framtid så länge vi lever. Sen kan vi nog prata om skit år när vi själva inte existerar och får vara med och lägga våra intellektuella utlägg på våra egna som andras. Nu förstår jag i och för sig att skitåren handlar om folk som blir av med sina jobb och att samhällets ekonomi och den personliga får sig en knäck. Men det kanske också kan bli en eftertanke för någon och som kanske var positivt att man fick sparken från jobbet.
Jag känner en som reste runt i hela världen under två år. Han säger själv att detta kanske aldrig hade hänt om han inte företaget hand jobbade på var tvungna att skära ner antalet anställda. Men för de flesta så är det ju inte så utan det får en massa negativa konsekvenser av familjeekonomi som kan påverka familjesituationen (skiljsmässor m.m.). Men står man med högt huvud och inte skyller på sig själv och får upptäcka andra saker i livet. Att man kanske trots allt är frisk. Läste i Aftonbladet idag hur försäkringskassan anser att sjuka människor kan gå tillbaka till sina jobb. Trots att läkare och andra dokumenterar att man inte kan det. För dessa människor är året ett skitår. Och vilka hjälper dessa? Facket. Knappast. Det vet inte vad solidaritet är för någonting längre. Socialdemokraterna? Knappast de med förtroendeuppdrag, de har jämnt göra ändå. Som sjuk känner man sig idag väldigt övergiven mot myndigheter och politiker. Vi har en politik som bara i en handvändning gjorde vår egen statsminister 35 000 kr rikare genom den platta fastighetsskatten. Ändå kan ha stå i tv och prata om låginkomsttagare och ta hand om de längst bort ifrån arbetsmarknaden.