Statlig aktör vill bli privatpolis

Vi är alltför beroende av Usas filmindustri.

Systemet gällande artisternas mödor är ochså förlegad.

Vi betalar alltså för filmerna 5 ggr nu. En gång via analoga licensens bandbreddsrättigheter för sändingarna som inte ens existerar längre.
En gång genom dom digitala kanalerna.
En gång genom bredbandsräkningen.
En gång genom skattepangarna. Och nu för producenternas feta plånböcker..
Det är som man alltid vetat filmbranshen är en maffia bransh som det mesta annat.
Du köper en hårdisk för att ladda ner.
Du köper en ipod ett usb minne för filmer och låtarna.
Du köper en ny dator för spelen du laddar ner.
Bör inte hårdvarumarknaden ge tillbaks lite av den kakan som dom förtjänat tack vare artisternas jobb och nerladdningen??
Livsmedel är redan märkt med svanen påfågeln sälen delfinen , kalle ankan osv osv varför ska det vara någon skillnad på hårdvaran i detta fallet , när filnerladdningen i slutändan gynnat teknikbolagen??
Vemsomhelst fattar ju att artisternas inkomster förflyttats genom fildelningen och kapats av teknikbolagen då en sak gett uppehov till en annan.
Det är en global omstrukturering av dessa finansiella fickor/system som behövs när samhälltutvecklingen tar form i vår framtid inget annat.
Jag är för fri information. Emot att artisterna inte får betalt. Emot att rika producenter behövs för att någon ska göra karriär.
Emot att behöva betala överpriser för skräp man inte vill ha eller betala flera gånger för samma vara.
Emot Justitiemord.

Ok ok riktigt rättvist ska det vara och möjligheterna ska ges till alla.
Sätt upp en fond efter att hårdvaran märkts.
Låt provisions inkomsten gå till denna fond.
Lansera sedan en sida knuten till denna fond som tillåter alla som vill lägga upp sin egen låt eller video för nerladdning.
På detta sätt kan alla få möjligheten och mellanhänderna försvinner.
När du laddar ner din media så får du självklart ochså rösta från 1-10. Beroende på antalet visningar ,hits nerladdningar & röstningar så avgörs hur mycket av inkomsten från den märka hårdvarans fond knuten till denna sida som ska gå till artisterna mm.
Lösningen är hur enkel som helst och dessutom så tillåter detta för alla och få en chans och fördelar inkomsterna jämnare + att man slipper dom övergöda som stoppar alltför mycket pengar i fickorna och håller i monopolen.
Man behöver inte kriminaliser och skuldsätta sin befolkning bara för att den finansiella strukturen ändrats. Fri information är framtiden, inte justitiemord och mera mera mer kontrol till ingen nytta.
Följ med samhällsytvecklingen och utnyttja tillfället för allas bästa.

Framför allt ska alla som surfar överhuvudtaget kunna ha en inblick i fondens finansiella struktur och hur den sköts och vart pengarna går. Det räcker med mygel och idioti. Låt oss skapa framtiden tillsammans.

Nej det här känns verkligen inte helt bra. Det känns snarare som om en genomkorrupt bransch nu blivit så mäktig att den kan köpa en lag, kan fritt snoka runt i folks datorer, och som en liten extrabonus passade de dessutom på att ge sig själv polisbefogenheter.

Om det är fler än jag som tröttnat på partipolitiken i frågorna om FRA och nu aktuella IPRED, så kanske det är dags för ett par juridiska reflexioner? Två doktorer i juridik tycker till om IPRED m.m., Jakob Heidbrink på

http://jheidbrink.wordpress.com/2008/12/04/ingen-forstaelse-for-poangen/

och Mårten Schultz på

http://martenschultz.wordpress.com/2008/12/04/jag-erkanner-jag-forstar-mig-inte-langre-pa-lagstiftningscirkeln/

Som ordföranden för MUF, sade i morse: En hel generation, kommer troligen att rösta med fötterna, i det kommande riksdagsvalet.

“Branschen” och regeringen har vunnit en Pyrrhusseger.
En “seger” som kommer att visa sig leda till en förlust längre fram.

http://www.google.se/search?hl=sv&q=pyrrhusseger%2Bnapster&meta=

De borde ha lärt av hur det gick med Napster-fallet.
“Branschen” vann i domstol men förlorade de facto i verkligheten.

Ju mer “branschen” väntar med att anpassa sig till verkligheten, desto större kommer deras kraschlandning att bli. I bästa fall utplånar de sig själva och lämnar utrymme för en ny “bransch”.

Det gamla videoklippet med Rapports röst som säger: “Hejda diskomusiken, den själ vår jobb, säger musikerförbundet”, ger onekligen en intressant historisk vinkel på hela “affären”.

För grejen är ju den att vi alla varit lurade i alla år. Ju mer det rullas upp och minnesbilderna återkommer, ju mer upprörd blir jag.

Jag kan inte vara den enda människa som lite naivt och aningslöst trott att STIM och Copyswede och musikerförbundet och författarförbundet osv var fina organisationer.

Som författare har jag levt och andats i copyrightkulturen allt sedan jag debuterade 1994. Man visste faktiskt inte om något annat, inte ens jag som är anarkist i hjärtat orkade tänka att verkligheten kanske kunde varit ordnad annorlunda.
Det var först i somras det gick upp för mig att jag var lurad. Dubbelt lurad. Både som konsument och som kreatör. Och då rasade allt fram i ljuset för mig. I ett slag förstod jag att även patent är fel, all immateriell rätt är fel, bör revideras och reformeras. Inte tas bort, men förändras radikalt – till gagn för såväl kreatörer som “konsumenter” och brukare.

Att på det gamla videoklippet höra att musikerförbundet vill förbjuda discomusik, och om det inte går vill man åtminstone införa en särskild discoavgift på krogar. Men inte nog med det, utan man vill även införa spritstopp på krogar som spelar dicso…

Känns tongångarna igen?
Redan på 70-talet larmade både branschen och dess olika intresseorganisationer att man höll på att dö och för att inte dö måste man förbjuda och ta ut avgifter, inte där man spelade den ena sortens musik som påstods höll på att dö, i detta fall dansbanden, utan den andra sortens musik som folk ville höra. Där skulle kunderna betala!?

Logiken var lika logisk då som nu. [obs ironi, i det fall en av branschorganisationerna råkar läsa]

Dessutom ville man förbjuda spritförsäljning. Man ville på fullt allvar med sina lagar och regler slå ut och straffa ytterligare andra branscher som överhuvdtaget inte hade gjort dem något ont. Ja, man ville kväsa vin- sprit- och bryggerinäringen för att själva få mer pengar.

Återigen ser jag för min syn musikbranschens klara logiska stjärna stiga över himlavalvet och snudda pärleporten och däruppe står självaste St:Per och nickar nådigt bifall och vinkar att branschens folk är så välkomna så efter väl förrättat värv här nere på den orättvisa jorden där alla andra branscher tjänar pengar utom dom.
[Obs stycket ovan har inslag av ironi, i det fall branschfolk av misstag läser]

Roligast av allt i denna sketch, i denna fars som inte ens Monte Python skulle kunna hittat på i sina mest geniala och absurda stunder är att branschen fortfarande idag har våra politikers öra.

Politikerna riktigt ivrar att lagstifta åt dem.

Det är just den makabra detaljen som gör att det hela går för långt. Blir för otroligt.
Och det är där som jag är rädd att inte ens Monte Pythons fantasi hade räckt till.

(OJ, jag gör kanske en postning av det här på min blogg, så får du en länk hit till din utmärkta postning! ibland blir man oväntat inspirerad av varandras tankar och postningar! )

Ha det!
Anders

De där 99 miljonerna du nämner är ju enbart produktionsstödet till långfilmer.

SFI får totalt över 300 miljoner skattekronor om året att dela ut till bland annat biografägare och produktionsbolag.

De (det vill säga vi skattebetalare) bekostar även textningen på DVD:er med omkring fyra miljoner om året. Ni vet, det där som görs gratis på undertexter.se med flera textningssajter…