I nätrötternas ankdamm

Johan Ulvenlöv, Socialdemokraternas egen Överste Nätrot, befinner sig i Las Vegas på uppdrag av partiet. Där pågår den internationella kongressen Netroot Nation och Ulvenlöv, flankerad av alliansfritt Sveriges nyhetsankare Björn Fridén, känner sig uppenbarligen mitt i nätrötternas nirvana (eller Mekka). Jag som tycker mycket om när människor närmar sig det megalomanska eller drabbas av en släng av hybris, noterar med tillfredsställelse den kamp som uppstått mellan “de regeringstrogna bloggarna” och “nätrötterna” utifrån den skönt skarpa profilering Ulvenlöv gör på sin blogg.

Först hissar Johan Ulvenlöv den svenska socialdemokratiska nätverksrörelsen Netroots med argument om att nätrotsbloggarna fyller ett behov genom att granska och ifrågasätta högerns “ekokammare”. Därefter provocerar han genom att hävda att de bloggare som sympatiserar med den sittande borgerliga regeringen, inte fyller något behov eftersom de ingår i samma “ekokammare” som ledarskribenterna på de rikstäckande borgerliga tidningarna. Genom att benämna dem som “kuriosa” får han givetvis eftersökt effekt, högerbloggarna har mer eller mindre gått i taket.

Peter Johansson på det röda berget lyfter fram vad han ser med netroots, han skriver: Vi står ensamma, tillsammans. Det är en bra sammanfattning på hur bloggnätverken fungerar menar jag. Det som jag menar att nätrötterna är dåliga på i retoriken, men kanske inte i handling, handlar om att man inte inser att begreppet “tillsammans” inte bör isoleras till en speciell grupp. Grupparbetet mellan enskilda skribenter handlar om oerhört mycket mer än de som valt att isolera sig i speciella nätverksstrukturer. Det blir lätt en ankdamm där man blir fullständigt tillfreds med sakernas tillstånd och sin egen förträfflighet. Johan Westerholm, som numer börjar bli allt mer, och agera därefter, som en nestor bland nätrötterna, skriver att högerns bloggar (med Tokmoderaten som exempel) inte förmår skriva utan att förhålla sig till vad som skrivs hos nätrötterna. Jag tror att Westerholm går rejält vilse med den analysen. Han och de andra nätrötterna är själva djupt insyltade i den sortens debatt som endast blir en slagordsduell med borgerliga bloggare, baserat på vad ledarskribenterna redan lagt upp på dagordningen.

Valrörelsen har tydliggjort svagheterna med de politiska bloggarna och jag tror att vi, när vi går in i den mer fokuserade valrörelsen, kommer se det ännu tydligare. Det kommer bli ännu svårare för de enskilda bloggarna att agera fritt utanför sitt nätverk. Risken för isolation kommer vara så stor att endast ett fåtal kommer orka och våga. Nu gäller det för de partitrogna att lägga bort allt som kan störa en valseger för nu handlar det om makten, inte om tanken.

Med Ulvenlövs egen retorik så kommer nätrötternas betydelse radikalt försämras vid en rödgrön valseger för även om borgerligheten fortfarande dominerar medierna så torde en regering och riksdag som domineras av (S),(V) o (MP) vrida dominansen extremt kraftigt. Så vad ska nätrötterna göra efter den 19 september? Lägga ner eller agera megafoner för regeringspolitiken?

Utan meningsmotståndare finns det ingen kreativ utveckling av tanken. Om alla tycker lika och skriver lika och tänker lika saknas varje möjlighet att faktiskt vara progressiv. Därför är den kultur som frodas inom netroot-rörelsen farlig. Den är isolationistisk och elitistisk. Björn Afzelius, en sann progressiv, skrev: “Om man lever i en ankdamm och är fullständigt tillfreds, tror man snart att gölen är en ocean. ” Den risken löper såväl nätrötter som borgerliga bloggare om de allt mer sluter sig samman och glömmer att tanken göds av inspel från motståndare och inte av medhåll från samtyckare.

Genom att polarisera, som Ulvenlöv gör, triggar han en utökad isolation, en isolation som märks på säväl minskat länkutbyte med meningsmotståndare 8en tendens som eskalerat kraftigt på senare tid) och det märks på behovet att söka sig endast till de debatter som initierats av medierna, vilket i sig undergräver värdet av fria sociala medier. Vi blir helt enkelt flugskitar i utkanten av den politiska debatten, sen må det göras hur många digitala bloggkartor som helst. Vem vågar göra den första kartan som visar verkligheten, där mediernas cirklar syns och visar på deras inflytande på den politiska debatten?

Läs även andra bloggares åsikter om politiik, netroots, nätrötter, bloggare, regeringsbloggare, metadebatt, sociala medier

Photo by Ulf.

(13 votes, average: 4.00 out of 5)

 Loading ...

Kommentarer

Skriv din åsikt