Jag ogillar klåfingriga politiker
By Erik Laakso at 13 July, 2010, 10:56 am
När politiker tror sig göra samhällsnytta genom att lagreglera det som sällan eller aldrig behöver lagregleras så väcks ett motstånd i mig. Den här klåfinger-mentaliteten återfinns i alla etablerade partier i högre eller lägre grad och jag är medveten om att den finns i ganska hög grad i det parti jag sympatiserar med. Men det går att protestera emot det också.
Nu vill Miljöpartiet ha ett moratorium för nyetableringar av externa köpcenter.
Jag är lite sen på just den här nyheten men det är ett ämne jag inte vill låta bli att skriva om. Frågan om nyetableringar av köpcenter utanför stadskärnorna har varit en het debattfråga ända sedan en falang socialdemokrater i Uppsala hårdnackat drivit ett motstånd mot en nybyggnation av ett köpcenter mellan Uppsala och Storvreta.
Vi lever i ett samhälle där, inte minst genom socialdemokratisk välfärdspolitik, människor har råd att ha bil och använder bilen både till nödvändigheter och nöjen. Detta är ett led i den frihetslängtan vi människor bär med oss. Att åka med familjen på en liten utflykt är för många det enda roliga som händer under en vecka. Därför kombineras ofta denna lilla utflykt med veckohandlingen. Veckohandel är för övrigt en synnerligen ekonomiskt lönsam planering för en familj. På storvaruhuset är priserna billigare, det går att köpa stapelvaror till mycket bra priser och man kan fylla bilen för hela veckan och ibland mer därtill.
Det finns många olika saker som politiker ska ägna sin tid åt. Att lägga hinder för människors fria val hör inte dit. Om individerna i samhället efterfrågar besöksmål som gör att de kan kombinera nytta med nöje, så finns det en efterfrågan med ekonomisk bärighet. Det är gott och väl, låt då entreprenörer investera sina pengar i att skapa dessa besöksmål och låt sedan människan själv välja om det är dit vägarna bär. Uppenbarligen så utarmas inte heller centrumhandeln utav dessa etableringar, och om så vore så kanske det först och främst är ett problem för företagarna i centrum att lösa.
Vad ska då politiken göra? Jo, om extern handel gör det svårare med tillgänglighet för invånare utan bil så är det snarast där problematiken finns och lösningarna sökas. Utökad kollektivtrafik med täta turer och bussar som kan ta stora vagnar med mycket varor. En hemtjänst som kan erbjuda även hemkörning av större inköp. Att förbjuda etableringar baseras på ett snävt synsätt utan hänsyn till människans fria och rationella val.
Jag har nyligen avslutat en granskning av socialdemokratiska opinionsbildare och deras syn på tillväxtpolitik. Jag kunde där konstatera att den traditionsenliga synen på tillväxt ligger fast och att den miljöpartistiska, delvis tillväxtfientliga, linjen inte fått utrymme hos Socialdemokrater ännu. Att genom regleringar tvinga befolkningen i en riktning som folket inte är intresserat utav, är inte frihetligt och den positiva syn på marknadsekonomin, som trots socialistiska slagord oftast finns i den förda (s)-politiken, är i viss mån frihetlig. Men eftersom regleringar är omtyckt inom (s) finns risken att (MP) vinner insteg hos en kategori socialdemokratiska opinionsbildare. Om vi tror att klimatet räddas av att vi “offrar köplador” så blir klimatfrågan med ens en smula banal.
Det råder en bullerby-stämning i svensk politik. Sverigedemokraterna lever och andas Bullerbyn men även Miljöpartiet bygger på ett bullerbytänkande men ur perspektivet att storstaden också ska vara en bullerby (fast utan buller från bilar förstås). Men urbaniseringen pågår med oförtrutlighet och städerna växer så det knakar. Det är där jobben finns, det är där utbudet finns och det är där människor vill bo. För att kunna bo där måste de också ha förutsättningar för det. Med sina bilar och sin valfrihet. Med olika sätt att handla och med nöjen att ta del utav. Om vi inte vill att folk ska ta bilen dit där utbudet finns så har politikerna möjligheten att göra kollektivtrafiken så vass att bilen är ett hinder och inte en möjlighet. Att förbjuda etableringar som folk behöver och vill ha är inte modernt, framåtsiktande eller smart.
Läs även andra bloggares åsikter om miljöpartiet, köpcenter, köplador, handel, tillväxt, politik
(No Ratings Yet)
Loading ...Trackbacks & Pingbacks
- Pingback by Tweets that mention Jag ogillar klåfingriga politiker -- Topsy.com on July 13, 2010 @ 11:13
- Pingback by Miljöpartiet Förmyndarna « No size fits all on July 15, 2010 @ 20:54
- Pingback by Vad ska jag rösta på i riksdagsvalet? | Filppu Filosoferar on July 15, 2010 @ 23:36
Kommentarer
Det går inte att kommentera det här inlägget.
Bäst är att, åtminstone jag, har betydligt närmre till köpcentrumen utanför centrum. Således är de mer miljövänliga för mig… Sedan får jag allt mer avsmak för vänsterns detaljstyrning av medborgarna, den går stick i stäv med den frihetstanke som borde ligga till grund för alla partier.
//Zac
Frågan som du berör tycks vara om det bör vara en politisk fråga var handlare har att etablera sig, vilket jag måste mena att det faktiskt är. Jag ifrågasätter din position att den som opponerar sig mot etablering av stora köpcentrum nödvändigtvis är tillväxtfientligt eller saknar “hänsyn till människans fria och rationella val.” Utarmningen av en levande stadskärna är ett faktiskt problem och definiera den bilkörande familjens valmöjligheter och levnadssituation som den naturliga utgångspunkten är högst egocentrisk. Din rationalitet tycks vara stöpt efter just denna grupps möjligheter och det är en i högsta grad tveksam definition. Problemet är reellt. Inte bara i problemen med åtkomst för de utan bil utan även de situationer då tillgången på butiker och livsmedelsaffärer med acceptabel prissättning (läs: inte 7-11) flyttar ut från stan, eller missgynnas så kraftigt av de externa handlarna att de inte längre kan bedriva sin verksamhet. Utbyggnaden av de svenska städerna bör ske med allmän tillgänglighet som utgångspunkt, inte som reserverad för de med bil (hur stor denna än må vara). Det är heller inte en ursäkt att uppmuntra till stadskärnornas förfall.
Det är alltså inte rimligt att, såsom här, slentrianmässigt avfärda opponenter av sådan här byggnation som “tillväxtfientliga.” eller “ickerationella”:
Daniel, eftersom den politiska utgångspunkten för den här sortens förslag är intimt förknippade med en filosofi om degrowth och downsizeing så är det inte alls slentrianmässigt att hänföra till tillväxtfientlighet. Det är väl underbyggt och fullt legitimt.
Eftersom det visar sig att stadskärnor i vårt samhälle inte utarmas på det sätt som Miljöpartiet hävdar så bygger deras förslag antingen på felaktig information eller på andra syften. Att handel förändras, flyttar och rör sig är ett urgammalt kulturgeografiskt beteende som bygger på människans sätt att leva samt på behov och efterfrågan. Att politiskt försöka styra det handlar om ideologi och inte skydd för vissa sektorer. Miljöpartiets ideologi bygger på ekologismen som är en i det närmsta religiös föreställning om naturens egenvärde och att människan inte ska tillåtas påverka naturen i nästan någon grad alls.
Utarmning av stadskärnor är inte något faktiskt problem, inte ens om det vore sant. Nya saker etablerar sig alltid i stadskärnor eftersom människor tycker om centrala delar av städer. De farhågor som blåses upp om att vi ska gå en utveckling som i USA till mötes är en felräkning baserat på att tillämpa helt olika traditioner på vårt land.
Det finns anledningar utanför Miljöpartistiskt populär politisk filosof att ta sig en funderare kring frågan, Erik. Att “nya saker” etableras är sant – men det är också relevant att fråga sig vilka saker, och om det är den typ av “saker” som ett fungerade stadsliv behöver (livsmedel, exempelvis). Jag har personligen inte mycket till övers för koncept om marknadens osynliga hand, så du får ursäkta att jag inte litar på att sådant skall ordna sig själv genom tillgång och efterfrågan.
Att avstå att handla är ju faktiskt inte något i sig politiskt neutralt – det ligger i linje med ideologi också, som du beskriver det. Det är mitt stora problem med ditt inlägg, att du betecknar motstånd till utflykt av näringsverksamheter som något ideologiskt laddat medan motsatsen inte problematiseras alls. Ditt rationalitetsbegrepp baseras på särskilda förutsättningar och möjligheter som du inte låtsas om.
Rationalitet är en i övrigt ganska innehållslös term för att få det man talar om vara det enda logiskt vettiga, eller sansade. “Så tänker varje rationell människa”. “Det är ju självklart”, och liknande är alla populära tillhugg – men ordets innebörd tenderar att vara laddat med argumentstörens förförståelse och förutfattade meningar. Det som är rationellt för dig är inte nödvändigtvis rationellt för mig. Den enda hyffsat neutrala definitionen av begreppet torde vara “kapabel till logiskt konsekvent tänkande”, och en så minimalistisk definition kräver dessutom en påbyggnad som diskuterar det specifika argumentets innehåll. Det är med andra ord inte acceptabelt att kallt benämna ett särskilt handlande rationellt utan vidare problematisering. Det är inte heller ideologiskt neutralt att avstå från handling, även om passivitet som frånvaron av ideologi är en fin kvarleva från liberala tolkningar av människans rättigheter.
Som slutpunkt vill jag också klämma in att det visst stämmer att handel genom historien har flyttat på sig och förändrats, men att hävda att detta är en politiskt neutral företeelse klingar av historielöshet. Handeln reglerades redan under den tidiga medeltiden och bildandet av städer med handel krävde kungligt brev och regleras av olika politiska mekanismer än in denna dag. Man kan inte vara så selektiv i sitt bedömande av vilket politiskt inflytande som är “ideologiskt” eller “ickeideologiskt”.
Frågan inrymmer nog både ideologiska positioner men avgörs också av utgångsläget. Kan tänka mig att bilden är dramatiskt annorlunda om man som jag skriver om frågan med Huddinge /Kungens kurva/Skärholmen som perspektiv eller om det är låt oss säga Tierp-regionen. .-) (inget ont menat…alltså)
I vår kommun är de externa köpcentrum vi har en självklarhet. Det som nu händer är att varje kommun enskilt önskar sig ett eget “kungens kurva” som allt som allt i regionen inte till närmesevis är rimlig sett till befolkning / besöksunderlag. Inte ens i Stockholm. Vi har i Huddinge en debatt om utvecklingen av Flemingsberg där också de borgerliga argumenterar med kraft att de inte önskar några köplador.
När det gäller utvecklingen av befintliga stadsdelscentra vid etablering av ex livsmedelshandel externt gör vi, till skillnad från ex Solna alltid handelsutredningar av specialsakkunniga på området. Det är inget tvekan om att befintliga centrumanläggningar KAN påverkas beroende på hur mixen av handeln ser ut. Just där ligger mer ett politiskt ansvar än “klåfingrighet”. Den som vill studera hur ett centrum kan utvecklas /förfalla om marknaden själv agerar har vi exempel på i ex Vårby gård, något som inte, vad jag vet, är någon särskilt “politisk” uppfattning från vänster. Alla delar nog den synen att den privata ägaren inte har tagit tillräckligt ansvar för området.
Klimatfråga? Ja, om Stefan Edmans uppgifter från Chalmers i Hållbara laster skulle stämma http://www.regeringen.se/content/1/c6/03/54/70/87cb8a2e.pdf
så är det förstås kopplat till klimatet. Att det enligt Chalmers handlar om ganska betydande ökningar från en betydande tredjedel av hushållen som ändrat sitt köpbeteende borde alla med samhälls- och miljöansvar ta på allvar. Det innebär inte (enligt mig) ett rakt stöd till “förbud”, utan snarare som i de övriga nordiska länderna att varje etablering prövas mer utifrån hållbarhetsperspektiv än tidigare. De tre dimensionerna av hållbarhet, alltså det vill säga också tillväxtperspektivet . Det är parantetiskt sagt ingen automatik i att köplador som OM de utarmar stora stadsdelar på service är särskilt tillväxtskapande.
Hade nog specat min syn lite mer om jag hade tänkt inlägget som du länkade till (tack!) som ett sakinlägg, men det var mer reflektioner under mp-dagen. Delar också din positiva grundsyn till bil av miljövänligt alternativ och till rätt för människor att “välja”. Men att däremot avhända sig det ansvar man har för samhällsplanering i stort och det ansvar man har enl PBL och kommunallaget är förstås inte rimligt.
i all välmening
pa
Daniel.
Rationalitet står utanför vad du och jag tycker är rationellt. Det är att våga tilltro människan det förtroendet att hon gör det val som är mest rationellt ur hennes egen synpunkt. Jag argumenterar inte utifrån vad jag tycker är rationellt ur min synvinkel utan utifrån hur människor faktiskt agerar och beter sig, d.v.s helt rationellt ur sitt eget perspektiv. Det är skillnad. Du försöker få det till något helt annat.
Att handel styrs av regleringar och alltid har gjort så, stämmer till viss del eftersom det även nu är politiker som ger byggnadslov och gör planer för områden. Men det är trots allt så att politiker agerar utifrån det material de får presenterat för sig och där väger, och måste så göra, den synpunkt tungt från den som vill investera pengarna. Men med den argumentation som MP för fram så är det oväsentligt hur goda skäl det än finns, det ska vara stopp för köplador i fem år, no matter what. Det tycker jag är galenskap.
Peter
Eftersom jag inte skriver ur ett tierps-perspektiv utan ur ett kulturgeografiskt perspektiv mer än något annat så blir det en aspekt som inte har mycket med saken att göra. Dessutom bor jag inte längre i Tierp utan i Alvesta kommun i Småland.
Problematiken för kommuner i storstäder är givetvis annorlunda men det är inget som kräver ett statligt reglerat moratorium. Du skriver att “kommuner önskar sig”, är det kommunpolitiker i de kommunerna som önskar eller är det befolkningen i de kommunerna som önskar sig? Det politiker önskar sig ska alltid tas med en stor nypa salt men även det befolkningen kan önska sig kan vara värt att tvivla på. Bär det sig ekonomiskt? Finns det underlag för verksamheter att överleva? Kommer kommunen tvingas investera skattepengar för att det ska komma till stånd? etc etc etc.
Jag tror dessutom kommunerna och regionerna själva är bäst på att bedöma behovet, inte heller det har riksdag och regering anledning att lägga sig i.
Mvh Erik.