De rödgröna tar spets
By Erik Laakso at 6 September, 2009, 9:22 am
Idag lanseras “De rödgröna” som regeringsalternativet till den borgerliga alliansregeringen och man gör det, givetvis, med en debattartikel på DN Debatt samt med en familjedag med musik och politik i Kungsträdgården i Stockholm. Dessutom verkar man ha bestämt sig för att permanenta just begreppet “De rödgröna”, eller “Rödgrönt samarbete”, kanske i brist på fantasi eller kanske för att visa lite humor med begreppen, vad vet jag.
I debattartikeln i Dagens Nyheter får vi i alla fall veta att samarbetskoalitionens arbetsgrupper arbetar vidare och att de ska vara färdiga “i god tid före valet 2010″. Det är mycket troligt så att de politiska analytikerna hos de tre partierna till vänster om mitten har gjort en korrekt bedömning av när väljarna är intresserade och mottagliga för politik inför valet men för alla politiska djur runt om på ledarsidor och i bloggsfären så känns det förstås redan nu som om “i god tid” passerats för ett gott slag sedan.
Avstampet i artikeln är gott och det är tydligt, arbetslösheten får ett högt prioriterat fokus, likaså klimatfrågan och det urgröpta kunskapssamhället. Småföretagandet lyfts fram som ett prioriterat område, likaså de växande klyftorna och trenden kring att människor faller ur vårt socialförsäkringssystem och ned i bidragsberoende under den borgerliga regeringen. Det är ett embryo till ett program som har en tydligt grönvänster-profil och det finns ett flertal viktiga frågor där borgerligheten står utan svar och debattvilja.
Att de tre samarbetspartierna klarar av att hålla ihop ett samarbete vet vi, det har historien tydligt visat (och det ändå under år där personkemin kanske inte alltid varit den bästa). Man har klarat att lägga åsiktsskillnader åt sidan för att hitta gemensamma ståndpunkter och man har bevisat sig klara av svåra motgångar och tuffa tider. Det är det minsta orosmomentet när det gäller det här samarbetet. Personkemin verkar också stå pall den här gången, man måste ju inte älska varandra för att kunna samarbeta men visst underlättar det om man inte avskyr varandra.
Nu åker jag till Stockholm för att mingla med andra ur det rödgröna gänget, för att höra politiska apeller och, inte minst, för att lyssna på Jack Wreesvijk, Love Antell och Bo Kaspers Orkester för det glädjer mig att inte den socialdemokratiska vurmen för schlagerpop fått hela genomslaget i de rödgröna festligheterna. Åtminstone musiken verkar ha fått ett tydligt lyft.
Andra intressanta bloggar om: politik, de rödgröna, rödgrönt samarbete, socialdemokraterna, miljöpartiet, vänsterpartiet
(2 votes, average: 3.00 out of 5)
Loading ...Trackbacks & Pingbacks
- Pingback by Inte ens bröd och skådespel döljer en partiledare ingen vill ha « Kent Persson (m) blogg on September 6, 2009 @ 11:16
- Pingback by Den politiskt neutrala konstkritiken « Nemokrati on September 6, 2009 @ 21:22
Kommentarer
Det går inte att kommentera det här inlägget.
Namnet rödgröna röran har nog inte blivit ett skällsord,som Alliansen avsåg.
Trots det föreligger klar risk f ,att det blir en aning rörigt i visande av politisk inriktning. Anledningen är som jag ser det ,att Vänsterpartiet blir en för “gråsossarna” osäker kamrat. Bara ordet kamrat i detta sammanhang
låter begränsning och maktfullkomlighet.
LAS ,som riktmärke och varför Alliansen inte gör något åt detta är väl,att avtalet ger småföretagarna rätt att välja två som inte ligger inom ramen sist in och sist ut som ett undantag. Läste SVD-ledare i dag med en plausibel förklaring till varför Littorin sitter still i båten.
PS. Tacksam för städningen i bloggen. Jag gör tavlor utan hjälp av falska profeter.
“…likaså de växande klyftorna och trenden kring att människor faller ur vårt socialförsäkringssystem och ned i bidragsberoende under den borgerliga regeringen.”
Det är värre än så. Många av dessa människor faller längre ned än till bidragsberoende. Under den borgerliga regeringen kan man stå utan såväl arbetsinkomst, a-kassa, sjukkassa och socialbidrag.
Men debattartikeln i DN kan ju inte ha gjort någon glad. Redan i ingressen så hittar man direkta lögner
”Nu går vi vidare med en gemensam politik för ett modernare Sverige”.
Men man har ju ingen gemensam politik
Men det räcker inte med det. I ingressen står även att
”Vi tänker nu gemensamt vidareutveckla en politik som möter samhällsutmaningarna på sju områden. Det handlar bland annat om att vända tolv procents arbetslöshet till full sysselsättning,”
Det tror jag inte en sekund på. Kjell-Olof Feldt berättade i sin bok ”Alla dessa dagar” om slopade iden om full sysselsättning. Det är mer än 25 år sen nu. Långt senare under Göran Perssons tid så framkom det från tjänstemän på Finansdepartementer att man jobbade utifrån teorin om NAIRU, Non-Accelerating Inflation Rate-of-Unemployment alltså det som vi brukar kalla ”jämviktsarbetslöshet”
Detta är ju raka motsatsen mot full sysselsättning för enligt denna teori så finns det en arbetslöshetsnivå som vi INTE ska gå under för då tänds inflationsbrasan. Enligt denna teori så är alltså full sysselsättning inte något mål utan det är tvärtom något strängt förbjudet. Nu försöker man få oss att tro att de rödgröna står för en helt annan ekonomisk politik men jag har svårt att tro på det.
I debattartikeln i DN står även att ”Sverige ska vara ett land där kreativa entreprenörer och företagare har bra förutsättningar att lyckas förverkliga sina drömmar.”
Men mycket tyder ju på att de rödgröna eller åtminstone de röda dvs S och V vill att de Svenska skatterna åter igen ska bli världens högsta vilket inte rimmar så väl med det som står i artikeln
Dessutom verkar artikelförfattarna ha drabbats av hybris när dom landar med följande smått sensationella påstående
”Sedan vårt samarbete inleddes har vi rödgröna ingått över 40 överenskommelser, långt mer än vad någon annan opposition presenterat så långt före ett demokratiskt val.”
Inte någon opposition, inte i hela världen tydligen. Det var som fan
Sen innehåller artikeln en hel del som skulle ha platsat på Lasse Anrells ”Floskeltoppen” som tex ”vi tror på Sverige”.
Vem eller vilka är det som skriver sånt här skräp (för jag hoppas verkligen att det inte är partiledarna/språkrören som gjort det själva för då blir jag orolig).
Socialdemokraterna skulle antagligen tjäna på om man lät Erik Laakso och Stig-Björn Ljungren skriva debattartiklarna och om man gav rött kort till den som skrivit detta.
Politik har ju blivit mycket floskler och någonting som formas i små mötesrum.
Sedan gäller det att torgföra det man tror på så intensivt man kan.
“Vi tror på Sverige” säger man i debattartikeln och det tycker även jag är en lågmärke. Men politik handlar om förtroende och man tycker ju att ett parti som säger att man är arbetare- eller folkrörelse ska debatten och demokratin fungera. Genom att avskaffa denna regering så får vi troligen en mer aktivt arbetsmarknadspolitik, mera pengar till sjuka och arbetslösa. Stopp på privata friskolor och utförsäljning av allmäna medel (stopplag) Men hur detta ska finansieras har man hittills sagt att det är slut på sänkta skatter och då är väl tendensen ökade skatter. Rättvisa säger man och det har man alltid sagt men vad är rättvisa. Den är väl väldigt individuell. Men som gammal sosse så undrar man vad man är på väg. Men att den borgliga alliansen måste bort för den kommer bara att skapa ökade klyftor i vårt samhälle.