Vet man alls vad man vill?
By Erik Laakso at 29 July, 2009, 12:54 pm
Hur var det nu han sa, Gustav Möller? “Varje skattekrona som förslösas är en stöld från folket”. Ja vi vet ju inte exakt hur han sa det och det finns så vitt jag vet ingen säker källa på när eller ens att han sa det, men det är en jäkla bra syntes. Just nu kan man tro, med hänvisning till de ivriga hejarop som Carin Jämtins artikel i Dagens Nyheter i går föranlett, att Gustav Möller sa: Varje skattekrona som göder kapitalet är en stöld från folket. Det är nog vad många av mina partikamrater önskar att han sagt i alla fall. Nu är det väl inte riktigt så det var i alla fall.
Carin Jämtin skriver alltså på DN-debatt och hon skriver inledningsvis att den utveckling vi sett på valfrihetens område är viktig och värdefull samt att valfrihet och konkurrens gett chansen åt nya idéer att växa. Jag är inte säker på att den hord av partivänner som skrivit in sig i ledet bakom Jämtin när det gäller hennes egentliga slutsats skulle hålla med om Jämtins inledning. Kanske är det helt enkelt så att inledningen står där med hopp om att det väljarunderlag som vi så desperat behöver i Stockholm skulle sluta läsa efter inledningen, för om de fortsatt tappade vi nog några procentenheter till igår.
Gustav Möller är en populär person
Jämtin citerar förstås också Gustav Möller men hon väljer det förmodade citatet: varje skattekrona som inte används effektivt är som att stjäla från de fattiga. Med den formuleringen går det förstås även att argumentera åt lite olika håll men jag får återkomma till det. Haken är alltså att friskolor skapar aktieutdelning åt kapitalister, förra året i omfattningen 84 miljoner kronor (6‰ (promille) av skolbudgeten på 13, 951, 9 miljoner kronor) i Stockholm stad och kritiken landar i att skattepengar inte ska ge vinst (åtminstone inte så hög vinst) åt företagare till de som benämns som: “välfärdsentreprenörer”. Alltså är den inledande hyllningen till välfärdsentreprenörerna endast fluff som inte ska tas på allvar eftersom de helst ska göra sin viktiga gärning utan hopp om att få tillbaka ränta på gjord investering.
Kärnfrågan måste faktiskt landa i om vi som Socialdemokrater överhuvudtaget ska fortsätta acceptera marknadsekonomin eller om vi ska sträva mot en mer planbaserad ekonomi. Det finns säkert delade meningar om det som det verkar., åtminstone bland flera andra av alla de som skrivit om saken: Anna Vikström, Jan Andersson, Lena Vilhelmsson, Robert Noord, Björn Andersson, Peter Karlberg, Peter Andersson, Veronica Palm, Enn Kokk, Bengt Silfverstrand, Alexandra Einerstam & Roger Jönsson.
800 000 000 000 skäl
Flera av ovanstående debattörer sällar sig till en ståndpunkt att privata alternativ endast är välkomna om de är ideella och ointresserade av att göra vinst på sin verksamhet. Lite gulligt så där med föräldrakooperativ och florencenightingale-lika, kvinnliga, sjuksköterskor som av gott hjärta vill jobba inom vården. Höghattade riskkapitalister göre sig verkligen inte besvär utan dessa får hänge sig åt att göra vinster inom process- och tillverkningsindustrin. Sanningen är ju att väldigt många vinster i väldigt många verksamheter på ett eller annat sätt kommer från skattepengar men vår skolpolitik ska ha en annan vinkel.
Skattepengar genererar dagligen överskott till privat verksamhet på uppdrag av offentlig regi såsom städning, mathantering, fastighetsförvaltning, gatuunderhåll, byggnationer, kollektivtrafik, färdtjänst, läkemedel, osv. osv. Till slut landar man i den grundläggande frågan, frågan om principer och synen på skattepengar som företeelse. Är skattepengar individernas pengar som staten ska förvalta på bästa tänkbara sätt eller är skattepengarna statens egendom och därmed statens att hantera efter politiska principer oavsett individernas önskemål? När den offentliga sektorns utgifter används till konsumtion och investeringar i en omfattning om cirka 800 miljarder (800 000 000 000) per år (källa SCB: offentlig ekonomi), pengar som i huvudsak används för att köpa varor och tjänster från “giriga aktieägare” så är det inte utan att jag undrar varför just skolan är det område som ska attackeras. Den socialdemokratiskt styrda staten borde givetvis sikta på att lägga all produktion under statlig förvaltning så ingen vinstdriven kapitalist får del av skattemedel. Men det känns som om den modellen provats förr med lite halvrassligt resultat.
Men om staten producerar ett äpple till en kostnad av 20 kronor medan en privat näringsidkare kan ställa mat på bordet och få tillbaka en slant för investeringarna till en kostnad av 15 kronor för äpplet så är det väl ändå att stjäla från de fattiga att betala 5 kronor mer för äpplet?
Bilden ovan är gjord av Robert Nyberg för Kommunals räkning. Mannen till vänster på bilden är förresten, i cirka 6 fall av 10, ett socialdemokratiskt kommunalråd så man kanske inte ska beskylla våra politiska företrädare för att slösa med skattemedel i alla fall.
Andra intressanta bloggar om: politik, friskolor, socialdemokraterna, skatter
(5 votes, average: 4.00 out of 5)
Loading ...Trackbacks & Pingbacks
- Pingback by Sagor från livbåten » Bloggarkiv » Tack Jämtin för att du synliggör skiljelinjen on July 29, 2009 @ 16:13
- Pingback by Om detta borde välfärdsdebatten handla om « Kent Persson (m) blogg on July 29, 2009 @ 20:03
- Pingback by Carin Jämtin har fel. Och rätt! « Mattias Ravander on July 30, 2009 @ 12:39
- Pingback by Sagor från livbåten » Bloggarkiv » Vad är viktigare än hur on July 30, 2009 @ 20:51
Kommentarer
Det går inte att kommentera det här inlägget.
Håller förstås med dig!
Intressant att ställa de 800 miljarder skattekronor som används för offentlig konsumtion mot de 84 miljonerna som upprörde Jämtin.
Tanke – man kanske skulle kolla upp något/ra byggföretag och se hur stor del av deras vinst som kan antas vara skattepengar. Finns t.ex. ett som heter Bro & Väg (tror jag) som man ju mest ser vid kommunala och/eller Vägverksprojekt.
Jag har inte många principer, men en är att det allmänna inte självklart ska driva verksamhet som är allmännyttig. Den mesta allmännyttiga verksamheten passar utmärkt att driva i privat regi. Det allmänna ska däremot alltid finansiera all allmännyttig verksamhet, men det måste ske med tydliga regler och ansvar. Så används de gemensamma medlen mest effektivt. Utförande blir då billigare och med en högre kvalitet. Dessutom brukar välfärdtjänstmottagaren vara mer nöjd med ett privat utförande. Detta är en erfarenhet jag skaffat mig från visst utredningsarbetet jag sysslat med. Men för att detta ska vara möjligt kan man inte plocka bort incitamentet för entreprenörer.
Problemet, om vi ser ditt exempel med äpplet, är att det snarare handlar om borgerlig propaganda (allting kan göras bättre och billigare privat) än om hur det faktiskt ser ut i verkligheten.
Om vi tar skolan så får friskolorna mer pengar per elev än vad de kommunala skolorna får, vilket alltså innebär att varje elev i privat regi kostar mer. Utöver detta så innebär friskolors etablering att skolkostnaden även för kommunen blir hög, eftersom överkapacitet bland lärare och lokaler uppstår när friskolor etableras och ibland måste bibehållas eftersom privata företag utan förvarning kan gå i konkurs.
Resultatet blir att skolan kostar med, alternativt att vi tvingas skära ner anslagen till utbildning, något som också skett under den period som vi haft friskolor.
Det ekonomiska är dock bara en faktor, men en annan kanske än viktigare faktor som även påverkas av det ekonomiskt ofördelaktiga, är att inflytande och kontroll. Att ägandet och driften läggs privat innebär att kontrollen och inflytandet över verksamheten blir sämre, speciellt på lång sikt. Inflytande och kontroll flyttas alltså från det gemensamma till privata aktörer.
Slutligen så finns det förstås ett jämlikhetsperspektiv i synen på skola, sjukvård och annan grundläggande samhällsservice. Jag anser målet vara att verksamheten ska vara likvärdig över hela landet och för alla som tar del av den. Inte att den som inte har kunskap, kraft eller förstånd nog att “välja rätt” eller som helt enkelt råkar vara född i ett visst område ska få sämre utbildning, sämre vård eller sämre samhällsservice.
Dessa synpunkter borde vara självklart för socialdemokrater och var det nog också på Gustav Möllers tid, men idag går S tyvärr alltmer mot att bli ett “snällt” borgerligt parti.
Carin Jämtins inlägg är naturligtvis positivt, men det är nog “too little, too late” tyvärr…
Tomas, som jag sa på förtroenderådets sammanträde hösten 2006 (tror jag det var), det viktigaste för att garantera det demokratiska inflytandet är inte om det är en privat eller offentlig utförare utan att allt finansieras gemensamt samt att de som betalar verksamheten har fullständig insyn i verksamheten och dess siffror. Jag tycker exempelvis att skattebetalarna borde ha rätt till styrelseposition i företag som finansieras till huvuddelen av skattemedel. I partiets programförklaring för friskolor finns en formulering som jag tycker kan relateras till det jag då sa: “Vi ska självfallet ha en demokratisk insyn i all offentligt finansierad verksamhet”. Så vi är överens.
Peter, en intressant jämförelse som tyvärr inte är så lätt att göra misstänker jag. Då ska man in och gräva i aktieutdelningar och vinstrapporter från medelstora företag. Inte desto mindre spännande.
Det jag tänkte var att man kanske skulle kunna hitta någon aktör som har det offentliga som huvudsaklig beställare – då blir skattekronornas andel av vinsten lättare att visa. Publika bolag borde väl ha en del sådan information (t.ex. andel av omsättning som kommer från olika källor) i lika publikt tillgängliga årsredovisningar. Vad synd att man inte har detta som huvudsaklig sysselsättning:-(
Niklas, det är ju inte sant att det är en borgerlig propaganda. Allt kan inte göras bättre eller billigare privat men om det kan det, är det då dåligt bara för att det är en principsak? Låter märkligt tycker jag.
Att friskolorna får mer pengar i jämförelse är både sant och inte sant, det beror på hur man räknar och vad man väger in. De vill exempelvis ofta hävda att kommunala skolans elever får högre stöd eftersom kommunens lokaler inte räknas i skolpengen medan friskolorna får betala sina lokaler med skolpengen.
När det gäller inflytande och kontroll är jag till vissa delar enig med dig. Jag anser att skolverkets kontroll bör vara mycket bättre, och det gäller såväl kommunala skolor som friskolor. Och möjligheten att stänga verksamhet som strider mot riktlinjerna borde vara bättre. Dessutom menar jag att privat verksamhet so i huvudsak har sin finansiering via skattemedel måste tillåta skattebetalarnas inflytande i ledningen på ett eller annat sätt, exempelvis genom föräldrarepresentation och adjungering av kommunrepresentant. Sånt borde vi kunna lösa.
Jämlikhetsperspektivet är självklart viktigt men tyvärr har det ju inte varit något som gått från ett statligt eller kommunalt föredöme till ett privat moras, det är en segregation som alltid funnits och som inte byggs bort så enkelt så till vida vi inte ska ha tvångsplacering och förflyttningar för att skapa något slags jämlikt föredöme.
Peter, ja exakt, tänk om man fick pyssla med sånt här på arbetstid (eller i alla fall få betalt på något sätt då och då) haha.
Carin Jämtin är ju bara fientligt inställd mot företag och företagande
Hon skriver att “möjligheter att göra vinster i offentlig finansierad verksamhet… är om inte unik för sverige så åtminstone något mycket ovanligt”
Trams!
Sanningen är ju den rakt motsatta
I bland ekonomier av västerländsk typ (även länder med s-regeringar) så är det mycket vanligt att offentlig sektor köper från det privata näringslivet och betalar med skattemedel. Det gäller allt möjligt i både smått och stort från kontorsmaterial och åkeritjänster till byggandet av kärnkraftverk och hangarfartyg (Labouregeringen i Storbrittanien har beställt två nya hangarfartyg som byggs av en grupp av företag).
Om den offentliga sektorn ska producera själv eller köpa från företag måste avgöras från fall till fall
Socialisten Carin Jämtin skriver också att “de vinster som aktiegarna tar ut i vinst innebär en överföring av medel från välfärden till privata kapitalister”
Ännu mer trams
Det hon säger gäller ju bara om den offentliga sektorn betalat mer för tjänsten än om dom producerat den själv.
Om inte så har man ju sparat på skattepengar genom att anlita en entreprenör.
Ystad (eller någon annan skånsk kommun) har kommit fram till att en psykologtimme producerad i egen regi kostar 3.500:–
Den tjänstern kan inhandlas billigare från annat håll och då skulle man få samma antal timmar till en lägre kostnad för skattebetalarna
Carin Jämtin artikel är bara gammelsocialistiskt trams
Erik
Kanonbra inlägg! Vill bara be om ursäkt för att jag inkluderade dig när jag ondgjorde mig över socialdemokrater i mitt blogginlägg om Carin Jämtins artikel. Vi är löjligt överens i vår analys, så att man kan undra vem av oss som hamnat fel i sin politiska hemvist
Jag la till en EDIT i mitt blogginlägg som länkade hit för att visa att det finns socialdemokrater som kan räkna.
Bravo- kommunerna ger aktiutdelning itll friskoloa – det sa jag redan då det skulle införas, Men –nej då vi kollar dem så så blir det inte. Och just så blev det.
Niklas- vad någonstans säger det att eleverna får bättre undervisning? Det går ju inte att bevisa men att aktiägarna får mera utdelning det går att bevisa ,och varuifrån kommer pengarna? jo från kommunen. våra skatte pengar. Man må illa.
Ett mycket intressant och bra inlägg. Respekt!
Ja privata ägare inom den nyskapade kommersiella välfärdsmarknaden har bara ett mål och medel med sin verksamhet! Att göra så stor vinst som möjligt. Och vinständamålet helgar medlen, som då oftast sker på skattebrottets bana….
Här nedan lite tidningsurklipp:
“2006-03-07
Skattefusk bland läkare och sjukgymnaster
Det finns ett utbrett skattefusk bland läkare och sjukgymnaster med egna företag i Värmland. Sex av tio skattefuskar, det visar skatteverkets speciallkontroll som gjordes i höstas och som fortsätter.
© Copyright Sveriges Radio 2009″
“SR.se – Sörmland
Privata läkare fuskade med skatten
Åtta av tio privata läkare och sjukgymnaster, som granskats av Skatteverket redovisade fel skatt och upptaxeras med 1,1 miljoner kronor. Hälften står ett företag i Eskilstuna för, drygt en halv miljon…”
“12:31 | onsdag 1 mars 2006
Skattefusk bland privata läkare
Det finns ett utbrett skattefusk bland privatanställda läkare och sjukgymnaster, konstaterar Skatteverket .
Omkring 60 procent av dom privatläkare och sjukgymnaster som specialgranskades av Skatteverket under hösten 2005 hade så allvarliga brister i deklarationerna att både företagen och ägarna blev upptaxerade.
De flesta av felen var avsiktliga, i många fall hade avdrag gjorts för rent privata kostnader, skriver Skatteverket i ett pressmeddelande.
Verket har gjort borttsanmälan i ett antal fall.”
“Västerbotten>Nyheter
Många privatläkare skattefuskar
Skatteverket har upptäckt omfattande fusk bland privata läkare och sjukgymnaster, mer än hälften av de granskade företagen har fuskat med skatten.Nu kräver skatteverket sammanlagt 3,7 miljoner kronor av 28 privata läkare och sjukgymnaster i Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrland. För hela landet handlar det 65,7 miljoner kronor som nu krävs tillbaka av skatteverket. De vanligaste felen oredovisade patientavgifter och andra inkomster, samt privata kostnader som inte redovisats korrekt. [1 mars 2007 kl 08.09]”
Solidaritet med den allt mer växande skaran av fattiga och “working poor” i Sverige har tydligen inga anhängare av ovanstående egotrippade skribenter!
Bengt Nilsson, sosse
Det måste väl ändå finnas en tillsyn över privata bolag som lever
på skattemedel oavsett sektor? Då är det väl en god ide att titta
på vinsten i förhållande till omsättningen? Om vinsten överstiger
en viss procent av omsättningen, säg 50% för att överdriva, då
kan man väl på goda grunder ifrågasätta kvaliten. Det borde
trigga en varningsklocka för dem som utövar tillsynen.
I just det här fallet med privata skolor så är väl sex promille
inget att bråka om. Men det kan väl finnas andra verksamheter.
Det är tillsammans genom gemensamma lösningar vi kan skapa ett bättre samhälle. Verktygen har vi i fack och vänsterpolitiken.
Men att som många skribenter här föreslå individuella lösningar på arbetsmarknaden och vinstgiriga privatiseringar av välfärden spelar bara högern och dess uppdragsgivare Svensk Näringsliv i händerna.
Nej, fram för en Trondheimsmodell även i våra större städer här i Sverige.
Ensam är inte stark!
Eller hur f.d. fackligt förtroendevalda Laakso?
Bra Erik att du vågar ta upp och syna vinstintresset som finns i den privata sektorn. Som jag ser det är det när konkurrensen genom t.ex. asfaltskarteller eller översynen sätts ur spel som det blir problematiskt och oetiskt. Offentlig sektor och privat är kommunicerande kärl som jag anser ska granskas öppet och fördomsfritt utan att förhindras av moralism och utopier om att förbjuda den ena eller andra sidan.
Bengt Nilsson : Med ett yrkeslivs erfarenhet av svensk tandvård i offentlig tjänst vill jag påstå att den kvalitetsutveckling som skett inom svensk tandvård inte hade kunnat ske om inte privattandvården hade funnits. Offentlig och privat tandvård kan sägas ha befruktat varandra. Det vore bra om du slutade misskreditera enstaka yrkesgrupper i detta fall privatläkare med kvällstidningsmetoder.
Erik:
“Det är ju inte sant att det är en borgerlig propaganda. Allt kan inte göras bättre eller billigare privat men om det kan det, är det då dåligt bara för att det är en principsak? Låter märkligt tycker jag.”
I inlägget utformades exemplet med äpplet just som borgerlig propaganda om att privat verksamhet alltid drivs bättre och billigare. Ett exempel som skapar en sådan bild helt enkelt. Medan verkligheten säger att det tvärtom är ganska sällan det är så. Ofta kostar privatiseringar mer än verksamhet utförd i offentlig regi, speciellt på skolans område.
Min huvudpoäng handlar dock inte om ekonomi, även om det påverkar andra perspektiv, till exempel att jag tycker skolan ska vara behovsstyrd istället för styrd av vinstintresse eller ideologiska intressen från huvudmannens sida.
Och nu kommer vi in på en av mina poänger, nämligen kontroll, var makten ska ligga och i vilket intresse skolverksamheten drivs. För mig är det självklart att skolan ska vara under demokratisk kontroll och drivas i ett gemensamt intresse att ge god utbildning till alla barn och ungdomar. Ökad kontroll av friskolor som du skriver om är förvisso välkommet, men det är långt ifrån tillräckligt. I ägande och drivande av verksamheten ligger en stor makt, som med privata skolor hamnar i den privata sfären. Det är också så att det som i andra fall uppfattas som kort handläggningstid är väldigt lång tid för en grundskole- eller gymnasieelev. Snabba handläggningstid av kritik och problem krockar här med privata företagares legitima intressen av rättssäkerhet, vilket gör det hela svårt.
Slutligen kommer jag till det kanske viktigaste, nämligen jämlikheten. Din utgångspunkt tycks vara att eftersom det fanns orättvisor när det var statligt spelar det ingen roll hur det ser ut nu.
Visst finns det segregation och orättvisor, men min utgångspunkt som vänster är att dessa ska undanröjas, inte att “vi måste ju acceptera att det ser ut så”. Friskolorna har ökat segregationen och orättvisorna i samhället.
Anna-Lisa:
Jag håller med dig. Vinsterna är i många fall stötande, men det är det grundläggande systemet som är problemet. Jag menar inte friskolor nödvändigtvis är bättre, utan det finns bra och dåliga friskolor liksom bra och dåliga kommunala skolor. Poängen är att det är SKILLNAD. Systemet att vissa elever väljer en bättre skola bygger på att andra elever går i en sämre skola.
Jag vill att alla ska ha rätt att gå i en bra skola och få lika god utbildning. Det må tas exempel om att vissa “arbetarklassbarn” kan välja en bättre skola. Det är trevligt med för dem, precis som “klassresor” kan vara positivt för individen. Men det är inte att några enstaka ska lyckas välja bättre skolor eller göra klassresor som är målet. Målet är att utrota dagens orättvisor.
@Niklas: Det är inte huruvida något är privat eller offentligt ägt som är det intressanta. Det som säkrar kvaliteten och mångfalden i en viss typ av verksamhet är när folk av fri vilja erbjuds möjlgheten att välja och välja bort i enlighet vad som passar just dem.
När man har frihet att välja bort utförare, så flyttas makten från utförarna till brukarna. Det är bara i monopolsituationer som utförarna ges makten, vilket drabbar den enskilde negativt.
Att ta befälet över sin egen skolgång, sin egen vård och sitt eget omsorgsbehov, och anlita de experter man själv vill anslita; DET är demokrati.
@Niklas: Om alla ska ha rätt till lika god utbildning, så måste det vara skillnad. Vi människor är olika, med olika behov, och vad som är rätt för den ene är med nödvändighet fel för den andre.
Om alla ges samma möjlighet att välja, så har du inte längre någon orättvis skillnad. Däremot en bra skillnad, som speglar folks olikheter.