Konservatister mot tillgänglighet

Bloggen “Tradition & Fason” är en blogg som i konservativ anda skriver opinionsbildande texter. När jag första gången fick syn på bloggen associerade jag den till en satirblogg i stil med vår vän “Saigons röda ros” men insåg raskt att det hela var på allvar. Texterna är ju de facto bättre än bloggtiteln. Jag brukar inte läsa den ofta men så fick jag ett tips och det var mycket intressant att se.

Skribenten Dag Elfström, som benämner sig som en “Högerman i kristdemokratisk exil”, skrev tidigare i juli ett inlägg betitlat “I minoriteternas land” och utgångspunkten är att minoriteter inte göre sig besvär i det privata ägandets samhälle. Den enskilde företagaren ska inte behöva anpassa sig efter några löjliga regler om handikappanpassning eller tillgängliggörande för att få utskänkningstillstånd. Bakgrunden är att “DHR”, de handikappades riksförbund, protesterar mot att restauranger får utskänkningstillstånd trots att de inte gjort lokalerna anpassade och tillgängliga. Även Miljöpartiet protesterar tydligen.

Dag Elfström säger att:

“Utgångspunkten kan aldrig vara minoriteten. Om det med ringa besvär går att underlätta för en minoritet, så visst, men att ställa krav på att allt ska vara minoritetsanpassat är inte rimligt.”

Med den människosynen så förstår man att det i det konservativa samhällssystemet inte är någon idé för funktionshindrade att försöka söka samhällets stöd att få bättre möjligheter till tillgänglighet. Det är upp till företagarens godtyckliga avgörande om de vill ha in handikappade kunder eller inte. När skribenten dessutom gör jämförelser med parfymallergiker, nyktra alkoholister och rökallergikers tillgänglighet i en fråga som handlar huvudsakligen om rullstolsburnas möjligheter att ta en fika på en uteservering så inte bara lyser okunnigheten igenom, den fullkomligt strålar som en supernova.

Och kommentarerna är snäppet vassare, en Michaël Lehman skriver:

“Vissa människor vill man icke ens äta sin frukost med. Varföre skall staten då tvinga en att göra det? Kalla det »osmakligt» och »människoföraktande», om du vill. Faktum kvarstår: till vilka en näringsidkare vänder sig, formulerar han själv i sin affärsidé. Icke staten.”

När argument om anpassade uteserveringar i gatuplanet bemöts med argument att det är svårt att anpassa lokaler på högra våningsplan utan hiss så blir det bara larvigt. Om man håller sig till sak så är det inte så svårt att sätta sig in i. En restaurang eller cafeteria som får tillstånd att beslagta stora delar av trottoaren under flera månader bör naturligtvis rimligen se till att alla som får svårare att ta sig fram åtminstone kompenseras med en förenklad väg in på den uteservering som fått tillståndet. Det borde vara lite fason även på en konservativ trots att synnedsättningarna är allt för uppenbara och blockerade av föråldrad tradition.

Andra intressanta bloggar om: politik, tradition, fason, konservatism, tillgänglighet

(5 votes, average: 2.40 out of 5)

 Loading ...

Kommentarer

Det går inte att kommentera det här inlägget.