Mr President Elect
By Erik Laakso at 5 November, 2008, 7:06 am
Jag är inte helt missnöjd med att jag fick fel i mina tips. John McCain fick på nöten och Barak Obama fick folkets förtroende. Det är ett resultat jag är väldigt nöjd med och jag önskar Obama all lycka till med den förändring som är så nödvändig. Det är först och främst en förändring i utrikespolitiken som har ett hoppfullt budskap för världen. En konfrontatorisk supermakt ska lägga om kursen och bli lyssnande, samarbetande och förändra sitt varumärke. Omvärlden har anledning att glädja sig, inte minst kan kaoset i Mellanöstern få en förändring, en president som inte är färgad av en enögd syn på vad som är ont och vad som är gott är en bra förutsättning för en fred på lika villkor.
De fattigaste i USA har anledning att glädja sig. Alla de som saknar sjukförsäkring har fått ett nytt hopp. Att värna sina svagaste bröder är en grundläggande mänsklig egenskap. Att ta gemensamma tag för att hjälpa dessa sina minsta är normalt hyfs och då det inte fungerar genom osynliga händer är det bra för den oförsäkrade, den utsatte, den som hamnat utanför, att välståndet kan spridas genom federala sjukförsäkringar och, visserligen små, ur vårt perspektiv, men dock, välfärdssatsningar.
Den oro som trots allt fortfarande kan infinna sig handlar om faran för en mer protektionistisk inriktning i amerikansk handelspolitik. Obama har inte en tydlig, och i mina ögon önskvärd, inställning till frihandel. Den protektionismen kan skada världshandeln och då inte minst svensk export. Det är en vänstersjuka som alltid ligger på lur men hoppet står ändå till att Obama intar en centristisk linje och avhåller sig från protektionism så långt möjligt är. Dock kanske det vara så att en viss protektionism under en kortare tid kan hjälpa upp amerikanska företag och deras börskurser vilket i förlängningen kan stimulera finansmarknaden i hela världen. Men det är en farlig balansgång och jag hoppas Barak Obama kan hålla balansen.
En fantastisk och historisk dag
Det är naturligtvis också en fantastisk och historisk dag när en svart man blir president i USA. Det är inte mer än 40 år sedan medborgarrörelsen förändrade det stora landets förutsättningar. I natt skördades frukterna av Dr. Kings martyrdöd på ett mycket konkret sätt. Det är ett fantastisk land som igår kunde rösta fram, inte bara Barak Obama utan, en svart man med ett förändringsbudskap och en något mer vänsterinriktad politik än vad som vanligt är i USA.
För snabba slutsater
Lite föraktfullt och lite snabbt i vändningarna har många, kanske även jag i något sammanhang, misstänkt att USA inte varit moget att rösta fram en svart demokratisk president. Vad skönt att vi haft fel på den punkten. Jag är långt ifrån lika säker på att en svart person kunnat få väljarnas förtroende i Sverige.
Läs mer i Aftonbladet I II III IV V, På SVD I II III, Hos Jonas Morian, Utsikt från Höjden och Dick Erixon
(No Ratings Yet)
Loading ...Trackbacks & Pingbacks
- Pingback by Full fart bland bloggarna med segt hos de politiska sajterna | Arvidfalk.se on November 5, 2008 @ 09:52
- Pingback by Trade Union Rights » Blog Archive » Lycka till, Obama! on November 5, 2008 @ 10:39
- Pingback by Den stora segern är inte att han vann utan att han engagerade folk | Kulturbloggen on November 5, 2008 @ 10:41
Kommentarer
Det går inte att kommentera det här inlägget.
Det är bra att Obama vann. Nu kan alla med en etnisk bakgrund räta på ryggarna. Den vita rasen är en gång för alltid ett passerat historiskt fenomen av förtryckare. Nu blir kampen i världen mera synlig mellan fattiga och rikar världar och där krafterna måste ena sig i hur man mera ska jämna ut dessa klyftor. En progressiv rörelse där USA inte längre med president Obama vid makten inte kan med sitt valmanifest inte kan komma undan dessa utan att han kommer att bli ifrågasatt som något nytt i så fall. Det gäller att vi inom socialdemokraterna också lyfter våra blickar och skapar framtidstro bland alla dagens ungdomar. Kan vi det med dagens politiker som kryper undan sitt ansvar i styrelser och nämnder tillsammans med tjänstemännen som i huvudsak styr vårt samhälle.
I USA var det mins 130 milijoner väljare och mycket ungdomar som röstade för en förändring. I Frankrike var det 93% valdeltagande, liksom i Tyskland var det högt valdeltagande där folk kände att man kunde påverka politiken. I sverige idag så ligger vi knappt över 80% valdeltagande. Vad är ideerna visionerna i Sverige. Kan Mona Shalin föra fram den progressiva rörelsen eller är hon fast i den gamla järnridåns uppfattning att man ska jaga kommunister. Fan va tyst egentligen vad det har blivit om FRA lagen från Mona. Vad som skulle behövas göras är att byta ut henne och hela partistyrelsen med nytt friskt blod. Jag är så jävla trött på deras uppsyn som något maktfenomen i sverige som egentligen har glömt vad deras uppdrag går ut på. Men än att hålla varje politiker som har uppdrag kvar på sin post.