Skvaller och pladder med Jan Guillou
By Erik Laakso at 16 February, 2009, 12:09 am
Jan Guillou drar sin tunga journalistiska lans till försvar för sin ägarkollega i Piratförlaget, Liza Marklund. Han gör det i den centrala position han besitter genom sin veckokolumn i landets största tidning, Aftonbladet. Dessvärre går det inte att läsa artikeln på nätet utan att betala någon krona för det och jag har inte längre något abonnemang för att kunna djuplänka till artikeln. Men någon försvarare av det helt fria ordet har lagt upp en faksimil här:
Riktiga medier
Jag tycker Guillou både har en del poänger med sin text och så missar han målet på några områden. Först och främst vill jag ge en eloge till den roliga benämningen “riktiga medier” som han lanserar som motvikt mot “gammelmedia”. Men därefter blir det lite pladdrigt kan jag tycka. Det finns en parallell till rättegången kring The Pirate Bay där upphovsrättsföretagen håller hårt i gamla former. Guillou avslutar sin krönika med orden: “Babbla på bäst ni vill där ute. I Aftonbladet och andra riktiga medier lyfter vi ändå bara in sådant som håller inför våra normala rutiner. Tro inget annat. Men tipsa oss gärna.” Jonas Morian kommenterar Aftonbladets chefredaktör Jan Hellins intervju i Resumé, där han säger; “Alla bloggdrev är inte korrekta” med den tänkvärda notisen: ” Däremot undviker han att säga något om mediedrev i största allmänhet, som hans egen tidning allt som oftast är med och initierar och deltar i. Det är hyckleri.” Detta är ett hyckleri som även Guillou deltar i med hjärtans lust.
Skvaller och pladder
Jan Guillou skriver: “Det är först när de riktiga medierna lyfter upp sådana bloggfenomen eller nätdiskussioner till journalistik som bloggeriet kan få betydelse som mer än skvaller och pladder.” Detta är en intressant, och ganska trångsynt, vinkel. Innebär det att Guillou avfärdar allt annat som produceras som skvaller och pladder om inte “riktiga” journalister bemödar sig att lyfta fram det? En vetenskaplig rapport som inte får medialt genomslag, är det pladder? En repotagebok från en person utan pressleg och anställning, är det skvaller så länge ingen betald journalist tar initiativet till framlyftande? Eller är det varje “riktig” journalists förbannade plikt att avstå det generella avfärdandet med hänvisning till formen en eventuell nyhet presenterats i?
Skråtänkandet dominerar
Jan Guillous redan berömda och vida omtalade ego har tagit många kliv bort från den tid då han själv avslöjade statliga missförhållanden i IB-affären. Det verkar tyvärr som om maktens korrumperande funktion tagit ytterligare ett offer. Använd Guillous citat på hans egen framgångsrika publickationsform och smaka på det: “Det är först när de riktiga medierna lyfter upp sådana böcker och filmer till journalistik som författare och filmmakare kan få betydelse som mer än skvaller och pladder.” Frågan är om Jan Guillou tappat förmågan att tänka i fler perspektiv än ett samtidigt för hur skulle hans egen värld se ut om hans teorier tillämpades på hans eget skrå?
Visst skrivs det mycket skit
Det är knappast ens värt att nämna men visst är det så. Jag läser sex svenska nyhetstidningar om dagen i pappersvarianten och ytterligare ett antal på nätet. Mycket av det som skrivs är skit och jag hoppar glatt över det. Gå in på valfritt bibliotek eller, ännu hellre, bokhandel i landet så står det rader av böcker och mycket av det som står i dem är skit. Gå sedan in på Aftonbladets Bloggportalen och ta del av de tusentals bloggar som länkas där, mycket av det som skrivs är skit. Men i varje tidning jag läser står det ett antal intressanta och givande artiklar. I ett antal av de böcker som bjuds ut på bokhandlare och i bibliotek finns det riktigt intressanta budskap. Och i ett antal av alla de bloggar som skrivs går det att läsa både viktiga och intressanta texter. Så Jan, bloggarna är som livet, tidningarna och dina egna böcker, det finns gott om skit och så finns det en del med mer intressant innehåll.
Andra intressanta bloggar om: bloggar, journalister, media, jan guillou
Trackbacks & Pingbacks
- Pingback by Niclas Strandh aka Deeped » Strandh delar med sig - 2009 02 16 on February 16, 2009 @ 13:05
- Pingback by Journalisterna kan aldrig nå den riktiga makten : Erik Laakso | På Uppstuds on February 16, 2009 @ 18:34
- Pingback by Deepedition » En del om TPB och rättegången on February 17, 2009 @ 01:39
- Pingback by Enligt Min Humla » Den stora likriktningen on February 21, 2009 @ 06:28
Kommentarer
Det går inte att kommentera det här inlägget.

(5 votes, average: 4.80 out of 5)















Nu har jag inte läst Guillous krönika ännu men det känns ju lite tragikomiskt att sitta på Aftonbladet och anklaga andra för att skriva trams… Toppnyheten på Aftonbladets nätblaska har väl i flera dagar varit att någon deltagare i Let’s Dance blottade ändalykten? Efter en livsviktig deltävling i Melodijävlafestivalen får man skrolla tills musen glöder innan man hittar en nyhet som INTE handlar om just det.
Men vi andra, vi som skriver om FRA, den politiska rättegången mot TPB, Ipred, datalagringsdirektivet, politiskt fulspel, äldreomsorgen, sexköpslagstiftning, och dessutom har mage att ifrågasätta Liza Marklunds hederlighet, samt allt annat som insatta människor skriver om utanför “riktiga” medier, vi tramsar. Joråserrusåatte…
Därmed inte sagt att det inte finns trams. Också. Men att avfärda något på grund av plattformen det ligger på är mer än lovligt dumt. Det är som att avfärda en skiva för att CD är ett tramsigt format, men visar det sig att den finns även på vinyl så är den säkert värd att lyssna på.
Josh, det där var en rätt trevlig bild, Vinyl är “riktig musik” men CD är pladder. Haha
Strålande Erik!
Tack Robert.