För mej verkar det mer som en dragkamp om dessa 5 miljarder och de eferföljande miljarder som “måste” satsas eftersom man redan gått in med pengar. Vad jag förstår vill inget företag gå in eller visa intresse så länge det inte finns bidrags miljarder i potten.

Var finns investerare med eget kapital som är villiga att satsa?? Ska privat företagsamhet finansieras med skatte medel??

Hur kommer sedan kritken mot regeringen att låta när miljardrullningen är igång?

Massiv kritik mot att “detta borde Ni ha förutsett”!

I rättvisans namn måste alla andra företag som har ekonomiska bekymmer få motsvarande hjälp? Oavsett hur små eller stora de är, eller hur?? För ingen kan väl påstå att Saab med underleverantörer är viktigare än “oss andra”.

Eller görs det försök att pressa regeringen för att sko sig på samhället eller skapa sig en gräddfil med motiveringen att “det är många som drabbas”.

Min åsikt är att det är ett smärtsamt beslut som måste tas och jag tror att många inser det. För det finns helt enkelt inget reasistiskt alternativ.

Jag kan inte annat än ge Maud Olofsson beröm för att hon vågar ta ett realistiskt beslut och står på sig. Jag tror att hon har en majoritet av Svenska folket bakom sig.

Tack för ordet.

Håkan

Men det mest komiska försöket att flytta fokus i frågan gjorde väl först Hr Reinfledt, följd av Fru Olofsson, när de uppmanande IF Metall att gå in med pengar i SAAB….

IF Metall lär sannolikt få ta en stor del av kostanden för en rekonstruktion/konkurs/stängning av SAAB via fler arbetslösa medlemmar samt därmed följande A-kassekostnader.

Jag trodde (i min enfald) att industri och näringspolitik var ett ansvarsområde för regeringen i allmänhet, samt stats och näringsminister i synnerhet.

Om man ska/kan, ge pengar till SAAB är en annan lite mer komplicerad fråga, dock häpnade jag över Näringminsterns svar i Aktuellt i veckan när hon sade att man inte hade gjort en kalkyl på vad en konkurs för SAAB skulle kosta, men att det var dyrare än de 5 miljader SEK som efterfrågades i lånegarantier.

Regeringen är ideologiskt förblindad av att staten ine på något vis ska äga utan säger att det gör privata aktörer bättre – dagens utveckling i allmänhet, och GM i synnerhet, borde kanske rendera ett visst mått av ideologisjt uppvaknande.
Marknaden löser inte allt, så ej heller staten.
Dock får man fundera på varför andra länder stöder sina industrier i dagsläget, samt vilka konsekvenser utblivet stöd i dagsläget får när det vänder.
Risken blir då att vi vi står utan verksamheter som kan möta upp mon efterfrågan som kommer att komma.

En annan variant är att LO köper SAAB med möjligheten att sälja en bil till folket, en socialdemokratisk bil, vad sägs om en SAP?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Gillbrand

Lars J, kan inte staten samtidigt starta en ny fabrik som tillverkar strombergförgasare då? Kulturarv och arbetsmarknadspolitik på samma gång.

Men nog hade det varit intressant att följa antingen Volvo eller SAAB om de letade fram sina gamla ritningar på de gamla folkbilarna som en gång i tiden gjorde dem stora, och gjorde en lätt moderniserad version, som då kunde säljas ordentligt billigt.